Rektors likabehandlingsledarskap – en komplex utmaning

Greta Lindberg undersöker i sin avhandling hur rektorer uppfattar och beskriver sitt uppdrag och arbete kring likabehandling.

Fakta
Disputation

2016-11-11

Titel (sv)

Rektors likabehandlingsledarskap – en komplex utmaning

Författare

Greta Lindberg

Handledare

Åsa Gardelli, Luleå tekniska universitet Marie Wrethander, Göteborgs universitet

Opponent

Docent Ulf Blossing, Göteborgs universitet

Institution

Institutionen för konst, kommunikation och lärande

Lärosäte

Luleå tekniska universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

The School Head has a central role to play in ensuring that schools fulfil their responsibilities, goals and development plans. One of a School Heads’ duties is to lead other members of staff to ensure that the regulations concerning equality assurance are met and to prevent insulting treatment, harassment and discrimination. The goal of the schools´ equality work is to create a safe environment which contributes to pupils´ learning and development. In this
dissertation, I have examined how twelve School Heads and a head of the School Heads´ organisation understand the task of ensuring equal treatment and how their leadership reflects this in practice. A representative for The Swedish Schools’ Inspectorate describes its supervisory role as it evaluates how quality assurance is conducted in schools. The dissertations’ theoretical framework is grounded in models of school leadership, learning in practice and school development. The analysis of the results draws on Activity Theory, a system theory which analyses activities adapted to suit the field of study. The study was conducted during the school year 2012/2013; the data are comprised of semi-structured interviews and written documents. The results of the study reveal that all School Heads consider equality assurance to be an important but complex part of their areas of responsibility, and one that poses several leadership challenges. The results also show that the ability to ensure that the goals for equality assurance are met depends on a number of contextual preconditions, and that the School Heads could identify which were likely to produce successful outcomes and which posed greater challenges.

Sidan publicerades 2016-10-26 11:02 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-06-14 10:28 av Susanne Sawander


Relaterat

Stora materiella skillnader mellan skolor

Det är en stor skillnad i materiell standard mellan skolor. Det visar Pär Isling Poromaa som jämfört skolors materiella förutsättningar och hur det påverkar lärare och elever.

Rollen som den kritiska gästen – en balansakt för skolkuratorer

Skolkuratorerna anser att deras främsta roll är att företräda eleverna. Lärarna å sin sida, ser ofta skolkuratorn som någon som ska ta hand om och lösa ”problemen”. Cristine Isaksson har forskat om skolkuratorernas profession.

Den kroppsliga läsningen: Bildningsperspektiv på litteraturundervisning

Djamila Fatheddines avhandling handlar om grundskolans litteraturundervisning med ett särskilt fokus på kroppslighet och bildningsaspekter.

Student Sustainability Consciousness: Investigating Effects of Education for Sustainable Development in Sweden and Beyond

Daniel Olsson har forskat om lärande för hållbar utveckling och elevers medvetenhet om hållbar utveckling.

A Multimodal Seamless Learning Approach Supported by Mobile Digital Storytelling

Susanna Nordmark har utforskat samspelet mellan design, informations- och kommunikationsteknik och lärande, genom att introducera ett komplett system bestående av arbetsmetod och stödtekniker för mobilt digitalt berättande avsett för lärande och undervisning.

Investigating and Validating Spoken Interactional Competence: Rater Perspectives on a Swedish National Test of English

Linda Borger bidrar med sin avhandling till tidigare forskning inom muntlig språkbedömning genom att undersöka både sociala, kontextuella aspekter och kognitiva färdigheter och processer som aktiveras i provformatet.

Vilan i förskolan 1910-2013: Visuella material och visuell metodologi

Sofia Grunditz har undersökt förskolans praktiker för vilan genom visuella analyser av videoetnografiska och arkivetnografiska material som visualiserar vilan vid olika tidpunkter under 1900-talet och början på 2000-talet.

Measures that matter: Facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology

Thomas Nordström har utforskat två metoder för att förbättra elevers möjligheter att utveckla en funktionell läs- och skrivkunnighet.

Vilken mening!?: En blandad metodstudie i religionspsykologi av meningsskapandets betydelse för skolungdomar

Åsa Schumann har undersökt svenska elevers förmåga att uppleva sammanhang och mening i tillvaron och dess relation till viktiga områden i livet såsom kamratskap, skolsituationen, moral samt synen på existentiella och religiösa frågor.

Recognizing Disability and Ability in Young Autistic Children

Information från förskolan och bedömning av visuell förmåga kan förbättra tidig identifikation av AST. Det visar Elisabeth Nilsson Jobs i sin avhandling.

English Hemspråk: Language in Interaction in English Mother Tongue Instruction in Sweden

Kirsten Stoewer har undersökt samspelet mellan lärare och elever i modersmålsundervisning i engelska.

Perceiving emotions with a bilingual mind

Marie-France Champoux-Larsson har i sin avhandling bland annat undersökt hur barn mellan 6 och 8 år uppfattar känslor i tal baserat på deras grad av tvåspråkighet

Attention and Learning through the Eyes of the Emotional Brain

Manuel Oliva har undersökt sociala effekter, känslor kring lärande och visuell selektiv uppmärksamhet.

Lärares bedömningsspråk: Språkhandlingar, bedömning och språklig utformning i grundskolans skriftliga omdömen

Annelie Johansson har studerar grundskollärares bedömningsspråk i skriftliga omdömen och problematiserat språkbruket i relation till lärarnas erfarenheter av omdömesskrivande och till texternas institutionella och sociala kontext.

Språkhandlingar i flerspråkiga elevers gruppsamtal: en studie av identitetskonstruktion

Sofia Svensson har undersökt hur flerspråkiga elever konstruerar sina egna och varandras identiteter genom verbala och icke-verbala språkhandlingar i gruppsamtal utan en närvarande lärare.

Lära för skrivundervisning: En studie om skrivdidaktisk kunskap i ämneslärarutbildningen och läraryrket

Helen Winzell har undersökt hur och under vilka villkor som svensklärares kunskap om skrivundervisning växer fram i och efter lärarutbildningen.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Effekten av en lärare

Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Resultatdialog 2018

Resultatdialog presenterar svensk utbildningsvetenskaplig forskning som finansieras av Vetenskapsrådet. Sedan år 2005 har resultat från aktuella forskningsprojekt sammanfattats inom ramen för Resultatdialog, dels på en årlig konferens, dels i en antologi som kan laddas ner från Vetenskapsrådet.se. Läs antologin här (pdf).

Forskare undersöker hur tvåspråkighet påverkar hur vi uppfattar känslor

I en ny avhandling från Mittuniversitetet studeras hur tvåspråkighet kan påverka hur vi uppfattar känslor. Trots att ungefär 90 % av den vuxna befolkningen i Sverige är tvåspråkig är detta ett av de nyaste forskningsområdena.

Barn som gått i förskola har högre lön som vuxna

Längre utbildning och högre lön. Det är de långsiktiga effekterna av att gå i förskola. Däremot påverkas inte de kognitiva färdigheterna, visar en översikt av internationell forskning.

Låt det få ta tid

Glöm det ”magiska trollspöet.” Det tar tid att bygga upp en högkvalitativ elevhälsa. Varje skola måste arbeta utifrån sin verklighet. Det anser forskaren Pia Skott.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats