Rektors pedagogiska ledarskap: en kritisk policyanalys

Hur konstrueras den pedagogiska ledaren diskursivt i policyförslaget om ett Rektorslyft? Det är en av frågeställningarna i Katarina Ståhlkrantz avhandling om hur den pedagogiska ledaren konstrueras diskursivt i offentliga utbildningspolitiska policytexter samt vilka förändringar och stabiliteter som kan urskiljas i dessa konstruktioner över tid.

Fakta
Disputation

2019-01-11

Titel (sv)

Rektors pedagogiska ledarskap: en kritisk policyanalys

Författare

Katarina Ståhlkrantz

Handledare

Docent Stephan Rapp, Jönköping University

Opponent

Professor Elisabet Nihlfors, Uppsala Universitet

Institution

Institutionen för pedagogik och lärande

Lärosäte

Linnéuniversitetet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Katarina Ståhlkrantz

Abstract in English:

The pedagogical leadership is regarded as the most significant of the principal ́s duties. Because there is no clear definition of pedagogical leadership as a concept, it may be difficult for the principal to know how to practice it. Various versions of the concept’s meaning are currently circulating, in turn offering different norms to relate to and act upon. This doctoral thesis takes its point of departure from the policy proposal of a Rektorslyft in the Swedish national budget of 2011, as a solution to the problem that principals were not considered to be good enough pedagogical leaders. The study is designed as a critical policy analysis, with a curriculum theory framework and a critical interpretative perspective. The critical approach is directing focus towards the steering of the school. Further, a poststructuralist perspective adds a discursive approach to the study. The empirical material consists of a selection of official education policy documents, mainly governmental official reports. The aim of the study is to examine and analyse how the pedagogical leader is discursively constructed in official education government documents, what changes and stabilities can be distinguished in these discursive constructions over time and how these can be understood and explained. Bacchi ́s WPR-method and Foucault ́s genealogy is used as a methodological framework for the text analysis. The result shows six discursive breakpoints in the construction of the pedagogical leader from the 1950s to 2010s. These breakpoints have a close relationship to changes in school steering. Principals’ pedagogical leadership can therefore be regarded as a policy to legitimise new steering reforms. The result further indicates that principals from the 1950s to 2010s were given a clearer personal responsibility within the pedagogical leadership. The changes identified through the critical policy analysis can be explained by the context and policy streams. The text analysis also indicated stabilities in the discursive construction of the pedagogical leader. These stabilities can be explained by traditions and school structures. Hopefully, this study has contributed to a better and deepened understanding of principals’ pedagogical leadership, as well as have given the concept an empirical and theoretical basis.

Sidan publicerades 2019-01-07 11:44 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-05-16 14:18 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

Ledarskapsutveckling sker i vardagen

Ledarskapsutveckling är så mycket mer än ledarskapskurser. Ledarskapsutveckling kan med fördel också ske i det dagliga arbetet, exempelvis genom förändringar i arbetsuppgifter, roller eller organisatoriska förändringar, visar forskning från Jönköping university.

How automation could change teaching, learning

Technology could change the role of teachers for the better, according to Thomas Arnett, senior research fellow in education for the Christensen Institute.

”Forskningen har svårt att hitta riktigt lyckade chefer”

Organisationers stora satsningar på ledarskapsförbättring förstärker en olycklig ledarcentrism. Bättre då att låta chefer och medarbetare ge ärlig och genomtänkt feedback för förbättring. Och mobilisera medarbetarna mindre som bihang till ledare och mer som medskapare av organisering och som delansvariga för verksamheten, skriver professor Mats Alvesson.

Tidiga insatser i förskolan. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Vara kommun

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).