Rektors pedagogiska ledarskap: en kritisk policyanalys

Hur konstrueras den pedagogiska ledaren diskursivt i policyförslaget om ett Rektorslyft? Det är en av frågeställningarna i Katarina Ståhlkrantz avhandling om hur den pedagogiska ledaren konstrueras diskursivt i offentliga utbildningspolitiska policytexter samt vilka förändringar och stabiliteter som kan urskiljas i dessa konstruktioner över tid.

Fakta
Disputation

2019-01-11

Titel (sv)

Rektors pedagogiska ledarskap: en kritisk policyanalys

Författare

Katarina Ståhlkrantz

Handledare

Docent Stephan Rapp, Jönköping University

Opponent

Professor Elisabet Nihlfors, Uppsala Universitet

Institution

Institutionen för pedagogik och lärande

Lärosäte

Linnéuniversitetet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Katarina Ståhlkrantz

Abstract in English:

The pedagogical leadership is regarded as the most significant of the principal ́s duties. Because there is no clear definition of pedagogical leadership as a concept, it may be difficult for the principal to know how to practice it. Various versions of the concept’s meaning are currently circulating, in turn offering different norms to relate to and act upon. This doctoral thesis takes its point of departure from the policy proposal of a Rektorslyft in the Swedish national budget of 2011, as a solution to the problem that principals were not considered to be good enough pedagogical leaders. The study is designed as a critical policy analysis, with a curriculum theory framework and a critical interpretative perspective. The critical approach is directing focus towards the steering of the school. Further, a poststructuralist perspective adds a discursive approach to the study. The empirical material consists of a selection of official education policy documents, mainly governmental official reports. The aim of the study is to examine and analyse how the pedagogical leader is discursively constructed in official education government documents, what changes and stabilities can be distinguished in these discursive constructions over time and how these can be understood and explained. Bacchi ́s WPR-method and Foucault ́s genealogy is used as a methodological framework for the text analysis. The result shows six discursive breakpoints in the construction of the pedagogical leader from the 1950s to 2010s. These breakpoints have a close relationship to changes in school steering. Principals’ pedagogical leadership can therefore be regarded as a policy to legitimise new steering reforms. The result further indicates that principals from the 1950s to 2010s were given a clearer personal responsibility within the pedagogical leadership. The changes identified through the critical policy analysis can be explained by the context and policy streams. The text analysis also indicated stabilities in the discursive construction of the pedagogical leader. These stabilities can be explained by traditions and school structures. Hopefully, this study has contributed to a better and deepened understanding of principals’ pedagogical leadership, as well as have given the concept an empirical and theoretical basis.

Sidan publicerades 2019-01-07 11:44 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-05-16 14:18 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.