Rektors pedagogiska ledarskap: en kritisk policyanalys

Hur konstrueras den pedagogiska ledaren diskursivt i policyförslaget om ett Rektorslyft? Det är en av frågeställningarna i Katarina Ståhlkrantz avhandling om hur den pedagogiska ledaren konstrueras diskursivt i offentliga utbildningspolitiska policytexter samt vilka förändringar och stabiliteter som kan urskiljas i dessa konstruktioner över tid.

Fakta
Disputation

2019-01-11

Titel (sv)

Rektors pedagogiska ledarskap: en kritisk policyanalys

Författare

Katarina Ståhlkrantz

Handledare

Docent Stephan Rapp, Jönköping University

Opponent

Professor Elisabet Nihlfors, Uppsala Universitet

Institution

Institutionen för pedagogik och lärande

Lärosäte

Linnéuniversitetet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Katarina Ståhlkrantz

Abstract in English:

The pedagogical leadership is regarded as the most significant of the principal ́s duties. Because there is no clear definition of pedagogical leadership as a concept, it may be difficult for the principal to know how to practice it. Various versions of the concept’s meaning are currently circulating, in turn offering different norms to relate to and act upon. This doctoral thesis takes its point of departure from the policy proposal of a Rektorslyft in the Swedish national budget of 2011, as a solution to the problem that principals were not considered to be good enough pedagogical leaders. The study is designed as a critical policy analysis, with a curriculum theory framework and a critical interpretative perspective. The critical approach is directing focus towards the steering of the school. Further, a poststructuralist perspective adds a discursive approach to the study. The empirical material consists of a selection of official education policy documents, mainly governmental official reports. The aim of the study is to examine and analyse how the pedagogical leader is discursively constructed in official education government documents, what changes and stabilities can be distinguished in these discursive constructions over time and how these can be understood and explained. Bacchi ́s WPR-method and Foucault ́s genealogy is used as a methodological framework for the text analysis. The result shows six discursive breakpoints in the construction of the pedagogical leader from the 1950s to 2010s. These breakpoints have a close relationship to changes in school steering. Principals’ pedagogical leadership can therefore be regarded as a policy to legitimise new steering reforms. The result further indicates that principals from the 1950s to 2010s were given a clearer personal responsibility within the pedagogical leadership. The changes identified through the critical policy analysis can be explained by the context and policy streams. The text analysis also indicated stabilities in the discursive construction of the pedagogical leader. These stabilities can be explained by traditions and school structures. Hopefully, this study has contributed to a better and deepened understanding of principals’ pedagogical leadership, as well as have given the concept an empirical and theoretical basis.

Sidan publicerades 2019-01-07 11:44 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-05-16 14:18 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Här är 9 punkter för ett gott ledarskap

Chef-redaktionen har kokat ner 20 år av vetgirighet, skriverier och kunskaper i 9 steg till gott ledarskap.

”Risken är att barn med PANS får fel diagnos”

Från nöjd och harmonisk till aggressiv och ångestfylld. Personlighetsförändringen kommer snabbt och oförklarligt hos barn som drabbas av PANS. Ett neuropsykiatriskt tillstånd som kan påminna om autism och adhd, men där forskarna anar ett samband mellan en vanlig infektion och kroppens immunsystem.

Tidig insats i väntan på autismutredning prisas

Ett förskolebarn som ska utredas för autism behöver insatser direkt i väntan på utredning. Därför har det neuropsykiatriska småbarnsteamet på habiliteringscentrum i Region Jönköpings län skapat ett stödmaterial för föräldrar och förskolepedagoger. En satsning som nu belönas med priset Life Watch Award 2019.

Tema psykisk hälsa – hur hjälper vi unga med funktionsnedsättning i skolan som inte mår bra?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att lyfta frågan om psykisk ohälsa bland unga med funktionsnedsättning. Följ seminariet direkt eller anmäl dig för att delta på plats.

Utveckling av adhdsymtom hos barn ett komplext område

Adhd är en komplex funktionsnedsättning som ofta debuterar i barndomen. För att bättre förstå hur adhd och adhd-symtom utvecklas har Matilda Frick i sin avhandling vid Uppsala universitet studerat hur självregleringen utvecklas hos barn i åldrarna 10 månader till 12 år. (S.15)