Rektors pedagogiska ledarskap: en kritisk policyanalys

Hur konstrueras den pedagogiska ledaren diskursivt i policyförslaget om ett Rektorslyft? Det är en av frågeställningarna i Katarina Ståhlkrantz avhandling om hur den pedagogiska ledaren konstrueras diskursivt i offentliga utbildningspolitiska policytexter samt vilka förändringar och stabiliteter som kan urskiljas i dessa konstruktioner över tid.

Fakta
Disputation

2019-01-11

Titel (sv)

Rektors pedagogiska ledarskap: en kritisk policyanalys

Författare

Katarina Ståhlkrantz

Handledare

Docent Stephan Rapp, Jönköping University

Opponent

Professor Elisabet Nihlfors, Uppsala Universitet

Institution

Institutionen för pedagogik och lärande

Lärosäte

Linnéuniversitetet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Katarina Ståhlkrantz

Abstract in English:

The pedagogical leadership is regarded as the most significant of the principal ́s duties. Because there is no clear definition of pedagogical leadership as a concept, it may be difficult for the principal to know how to practice it. Various versions of the concept’s meaning are currently circulating, in turn offering different norms to relate to and act upon. This doctoral thesis takes its point of departure from the policy proposal of a Rektorslyft in the Swedish national budget of 2011, as a solution to the problem that principals were not considered to be good enough pedagogical leaders. The study is designed as a critical policy analysis, with a curriculum theory framework and a critical interpretative perspective. The critical approach is directing focus towards the steering of the school. Further, a poststructuralist perspective adds a discursive approach to the study. The empirical material consists of a selection of official education policy documents, mainly governmental official reports. The aim of the study is to examine and analyse how the pedagogical leader is discursively constructed in official education government documents, what changes and stabilities can be distinguished in these discursive constructions over time and how these can be understood and explained. Bacchi ́s WPR-method and Foucault ́s genealogy is used as a methodological framework for the text analysis. The result shows six discursive breakpoints in the construction of the pedagogical leader from the 1950s to 2010s. These breakpoints have a close relationship to changes in school steering. Principals’ pedagogical leadership can therefore be regarded as a policy to legitimise new steering reforms. The result further indicates that principals from the 1950s to 2010s were given a clearer personal responsibility within the pedagogical leadership. The changes identified through the critical policy analysis can be explained by the context and policy streams. The text analysis also indicated stabilities in the discursive construction of the pedagogical leader. These stabilities can be explained by traditions and school structures. Hopefully, this study has contributed to a better and deepened understanding of principals’ pedagogical leadership, as well as have given the concept an empirical and theoretical basis.

Sidan publicerades 2019-01-07 11:44 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-05-16 14:18 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.

Global emergency remote education in secondary schools during the COVID-19 pandemic

This work has given us the opportunity to review an area of evidence in depth and explore an issue fully from a number of angles. Our intention is that the review is a resource for those with interest and need in learning more about how online and distance learning occurred during the COVID-19 pandemic, providing insight and guidance for future periods when teaching and learning have to take place online. (pdf)