Relational creativity: what can participatory art do for higher education?

Sol Morén vill med sin avhandling bland annat bidra med kunskap relationell kreativitet som designkoncept för kreativa lärmiljoer inom högskoleutbildningen. 

Fakta
Disputation

2019-05-29

Titel (eng)

Relational creativity: what can participatory art do for higher education?

Författare

Sol Morén

Handledare

Professor Simon Lindgren, Umeå universitet Lektor Thomas von Wachenfeldt, Umeå universitet

Opponent

Professor Fernando Hernádez-Hernández, Universidad deBarcelona, Barcelona

Institution

Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Sol Morén

Svenskt abstrakt:

Varför forska om kreativitet inom högre utbildning? Kreativitetsforskning inom högskoleutbildning är viktig ur ett globalt perspektiv, eftersom vi behöver utbilda kreativa människor inom många olika yrken, för kunna ta itu med de stora utmaningar som vi står inför dag när det gäller miljö- och samhällsfrågor. Kreativitet liksom komplex problemlösning anses vara viktiga kompetenser för hållbar utveckling och lyfts därför fram inom program för framtida utbildning, både hos Europeiska Unionen och UNESCO. Mot bakgrund av denna globala utbildningsagenda, hävdar jag att det är viktigt att forska om design för kreativa lärmiljöer inom samtida utbildningsvetenskap.

Det finns dock inte särskilt mycket tidigare forskning att bygga vidare på när det gäller till exempel design av kreativa lärmiljöer, alltså lärmiljöer som stödjer studenters utveckling av kreativitet som kompetens. För att förstå mer om hur vi skall kunna skapa förutsättningar för studenter att utveckla kreativitet, så anser jag att vi behöver vi titta närmare på vad som pågår i kreativa lärmiljöer och kreativa utbildningsprocesser. Jag hävdar också att det är meningsfullt att undersöka hur social interaktion och sociala relationer mellan studenter påverkar deras kreativa processer, om vi är intresserade av att förstå mer om design för kreativa lärmiljöer. I avhandlingen undersäker jag kreativitet från ett sådant sociorelationellt och processorienterat perspektiv, med hjälp av och genom medverkandekonstnärliga praktiker. Första gången jag började tänka på begreppet relationell kreativitet var när jag som konstnär arbetade med medverkandekonst inom utbildning. Jag upplevde att det fanns ett samband mellan studenternas kreativitet och deras engagemang i medverkandekonstprojekten.

Syftet med avhandlingen är att utveckla praktiskt grundad teori om relationell kreativitet som designkoncept för kreativa lärmiljöer. Studien grundar sig på ett tidigare forsknings- och utvecklingsuppdrag som jag haft som konstnär inom högskoleutbildning. I avhandlingen presenteras teorin om relationell kreativitet genom fyra designkoncept. De fyra designkoncepten är: design för kreativ transformation – genom att dra nytta av konstens tolkningsutrymme och öppenhet för nya oväntade lösningar; design för kreativt deltagande – genom att visa förtroende för och bjuda in deltagarna att medverka till ett gemensamt skapande av konst och kunskap; design för kreativa jämförande möten – genom att erbjuda miljöer som ger deltagarna mod att skapa och som är befriade från värderande omdömen; design för kreativt nätverkande – som i att underlätta för deltagare att interagera, dela och bidra till varandras processer av konst- och meningsskapande. I avhandlingen presenterar jag teori tillsammans med rika exempel från empirin som återknyter till genomförandet av de medverkandekonstprojekt på vilka studien grundats. Ambitionen ar att bidra med kunskap relationell kreativitet som designkoncept för kreativa lärmiljöer inom högskoleutbildning, som kan komma till nytta för utbildningspraktiken såväl som för forskarsamhället.

Sidan publicerades 2019-05-08 17:15 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-06-17 14:55 av Susanne Sawander


Relaterat

Företagsekonomi i gymnasiet, 23 oktober i Stockholm

Nu fokuserar vi under en heldag på ämnet företagsekonomi på gymnasiet! Ta del av föreläsningar om etik och jämställdhetsfrågor ur ett företagsekonomiskt perspektiv, att undervisa med hjälp av visuella illustrationer för att förklara svåra begrepp och teorier, företagens roll i samhället, betyg och bedömning samt avslutningsvis ställs frågan - kan ekonomiutbildning bidra till de globala hållbarhetsmålen?

Elevhälsa, 19-20 september i Stockholm

En fungerande elevhälsa kan vara avgörande för lärande och framgång i skolan. Nu återkommer vår konferens, mer välfylld än någonsin. Ta del av föreläsningar om samverkan, unga i hederskontext, antipluggkulturer, sömn, sociala medier och hjärnan samt hur man förbättrar kommunikationen i svåra samtal.

Den goda skolan: i lagens namn eller en trygghetens famn? Diskurser om skolproblem i lokal media och bland skolverksamma

Elin Stark har i sin avhandling identifierat och analyserat diskurser om ”den goda skolan” i lokal media och bland skolverksamma.

När förskolan möter neurovetenskap: Kunskapsteoretiska möten i teori och i praktik

Vad kan förskoledidaktiskt arbete på vetenskaplig grund innebära i mötet med neurovetenskap med avseende på kunskapsteorier och didaktiskt arbete med språkpraktiker och språkutveckling? Det är en av frågorna som Lena Aronsson undersöker i sin avhandling.

Det flerspråkiga NO-klassrummet : en studie om translanguaging som läranderesurs i ett NO-klassrum

Annika Karlssons forskning handlar om språkanvändningen i flerspråkiga NO-klassrum.

Kritiskt omdöme i samhällskunskap: Undervisningsutvecklande studier av samhällsanalytiskt resonerande i rättvisefrågor

Malin Tväråna har undersökt vad kunnandet att kritiskt analysera rättviserelaterade samhällsfrågor kan innebära och hur elever kan utveckla detta kunnande.

Elevinflytande i gränslandet mellan didaktik och makt – en studie av undervisningspraktiken i tre grundskolor

Linda Eriksson har i sin avhandling utforskat elevinflytande som didaktisk praktik.

Ord och inga visor: konstruktioner av förskolebarnet i kunskapsekonomin

Magdalena Sjöstrand Öhrfelt undersöker hur förskolebarn konstrueras i policytexter och hur de konstruktionerna, både legitimeras av och i sig legitimerar förändringar av förskolan som institution.

Kan man räkna med PISA och TIMSS?: Relevansen hos internationella storskaliga mätningar i matematik i en nationell kontext

Samuel Sollerman vill med sin avhandling bidra med kunskaper om relevansen hos internationella storskaliga mätningar i matematik, när dessa ska användas och tolkas i en nationell kontext.

Språkliga gemenskaper och minoritetsspråkiga barn i svensk förskola

Ellinor Skaremyrs avhandling ökar kunskapen om hur förskolan bättre kan stödja minoritetsspråk i sin verksamhet.

Språkliga redskap – språklig beredskap – En praktiknära studie om elevers ämnesspråkliga deltagande i ljuset av inkluderande undervisning

Maria Rubin vill med sin forskning ge ett kunskapsbidrag till två fält genom att integrera ett språkdidaktiskt perspektiv med ett inkluderande perspektiv på elevers ämnesspråkliga deltagande.

Utbildning och hälsa i nationens intresse: Styrningsteknologier och formering av en förädlad befolkning

Erika Åkerblom har i sin avhandling utforskat hur utbildning och hälsa opererar som styrningsteknologier riktade mot befolkningen inom dagens förädlingsdiskurs.

Lärande av rörelseförmåga i idrott och hälsa ur ett praktikutvecklande perspektiv

Heléne Bergentoft har utforskat hur samband mellan undervisning och lärande av rörelseförmåga i skolämnet idrott och häälsa kan utvecklas och transfereras genom praktikutvecklande forskning.

Återkoppling i analoga och digitala klassrum: Spänningsfyllda verksamheter i samhällskunskapsundervisning

Agneta Grönlunds avhandling handlar om samhällskunskapslärares bedömningsarbete som utgörs av återkoppling till elever.

Flytande inflytande: Affektiva relationer mellan barn och miljön i förskolan

Kristin Ungerbergs avhandling bidrar med ökad kunskap om hur de yngsta barnens inflytande i förskolan kan ta form genom deras kroppsliga relationer med förskolans miljö.

Läroböcker, demokrati och medborgarskap. Konstruktioner i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet

Hur konstrueras demokrati och medborgarskap i läroböckernas kunskaps- och föreställningssystem? Det är en av frågeställningarna som Kurt Wicke utforskar i sin avhandling.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Det perfekta klassrummet

Till Källbrinksskolan i Huddinge kommer skolfolk, politiker och arkitekter på studie­besök. Här har studieron ökat tack vare ny möblering och inredning i klassrummet.

Lena Adamson: Skolan, lärarna och forskningen

Skolforskningsinstitutets tidigare myndighetschef Lena Adamson reflekterar mot bakgrund av sina erfarenheter om arbetet med en skola på vetenskaplig grund. Var står vi idag, snart tio år efter lagändringen, och vad behöver göras?

Seven strategies to keep students motivated all year long

Students aren’t always aware of the progress they are making or how their emotions affect their learning throughout the year. These strategies can help make those things visible to them.

Girls would do better in maths and science tests if exams were made longer, study finds

Female students appear to be better at sustaining accuracy over time during tests, according to a study that looks at data from the Program for International Student Assessment and compares student performance at different stages of tests.

Undervisa elever med särskild begåvning

Hur kan lärare arbeta för att inkludera elever med särskild begåvning i undervisningen? Forskningen har hittills inte ägnat denna fråga särskilt mycket uppmärksamhet, och det är detta som Elisabet Mellroth råder bot på genom sin doktorsavhandling i pedagogiskt arbete. (webb-radio)