Relational creativity: what can participatory art do for higher education?

Sol Morén vill med sin avhandling bland annat bidra med kunskap relationell kreativitet som designkoncept för kreativa lärmiljoer inom högskoleutbildningen. 

Fakta
Disputation

2019-05-29

Titel (eng)

Relational creativity: what can participatory art do for higher education?

Författare

Sol Morén

Handledare

Professor Simon Lindgren, Umeå universitet Lektor Thomas von Wachenfeldt, Umeå universitet

Opponent

Professor Fernando Hernádez-Hernández, Universidad deBarcelona, Barcelona

Institution

Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Sol Morén

Svenskt abstrakt:

Varför forska om kreativitet inom högre utbildning? Kreativitetsforskning inom högskoleutbildning är viktig ur ett globalt perspektiv, eftersom vi behöver utbilda kreativa människor inom många olika yrken, för kunna ta itu med de stora utmaningar som vi står inför dag när det gäller miljö- och samhällsfrågor. Kreativitet liksom komplex problemlösning anses vara viktiga kompetenser för hållbar utveckling och lyfts därför fram inom program för framtida utbildning, både hos Europeiska Unionen och UNESCO. Mot bakgrund av denna globala utbildningsagenda, hävdar jag att det är viktigt att forska om design för kreativa lärmiljöer inom samtida utbildningsvetenskap.

Det finns dock inte särskilt mycket tidigare forskning att bygga vidare på när det gäller till exempel design av kreativa lärmiljöer, alltså lärmiljöer som stödjer studenters utveckling av kreativitet som kompetens. För att förstå mer om hur vi skall kunna skapa förutsättningar för studenter att utveckla kreativitet, så anser jag att vi behöver vi titta närmare på vad som pågår i kreativa lärmiljöer och kreativa utbildningsprocesser. Jag hävdar också att det är meningsfullt att undersöka hur social interaktion och sociala relationer mellan studenter påverkar deras kreativa processer, om vi är intresserade av att förstå mer om design för kreativa lärmiljöer. I avhandlingen undersäker jag kreativitet från ett sådant sociorelationellt och processorienterat perspektiv, med hjälp av och genom medverkandekonstnärliga praktiker. Första gången jag började tänka på begreppet relationell kreativitet var när jag som konstnär arbetade med medverkandekonst inom utbildning. Jag upplevde att det fanns ett samband mellan studenternas kreativitet och deras engagemang i medverkandekonstprojekten.

Syftet med avhandlingen är att utveckla praktiskt grundad teori om relationell kreativitet som designkoncept för kreativa lärmiljöer. Studien grundar sig på ett tidigare forsknings- och utvecklingsuppdrag som jag haft som konstnär inom högskoleutbildning. I avhandlingen presenteras teorin om relationell kreativitet genom fyra designkoncept. De fyra designkoncepten är: design för kreativ transformation – genom att dra nytta av konstens tolkningsutrymme och öppenhet för nya oväntade lösningar; design för kreativt deltagande – genom att visa förtroende för och bjuda in deltagarna att medverka till ett gemensamt skapande av konst och kunskap; design för kreativa jämförande möten – genom att erbjuda miljöer som ger deltagarna mod att skapa och som är befriade från värderande omdömen; design för kreativt nätverkande – som i att underlätta för deltagare att interagera, dela och bidra till varandras processer av konst- och meningsskapande. I avhandlingen presenterar jag teori tillsammans med rika exempel från empirin som återknyter till genomförandet av de medverkandekonstprojekt på vilka studien grundats. Ambitionen ar att bidra med kunskap relationell kreativitet som designkoncept för kreativa lärmiljöer inom högskoleutbildning, som kan komma till nytta för utbildningspraktiken såväl som för forskarsamhället.

Sidan publicerades 2019-05-08 17:15 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-06-17 14:55 av Susanne Sawander


Relaterat

Företagsekonomi i gymnasiet, 23 oktober i Stockholm

Nu fokuserar vi under en heldag på ämnet företagsekonomi på gymnasiet! Ta del av föreläsningar om etik och jämställdhetsfrågor ur ett företagsekonomiskt perspektiv, att undervisa med hjälp av visuella illustrationer för att förklara svåra begrepp och teorier, företagens roll i samhället, betyg och bedömning samt avslutningsvis ställs frågan - kan ekonomiutbildning bidra till de globala hållbarhetsmålen?

Elevhälsa, 19-20 september i Stockholm

En fungerande elevhälsa kan vara avgörande för lärande och framgång i skolan. Nu återkommer vår konferens, mer välfylld än någonsin. Ta del av föreläsningar om samverkan, unga i hederskontext, antipluggkulturer, sömn, sociala medier och hjärnan samt hur man förbättrar kommunikationen i svåra samtal.

Språkliga redskap – språklig beredskap – En praktiknära studie om elevers ämnesspråkliga deltagande i ljuset av inkluderande undervisning

Maria Rubin vill med sin forskning ge ett kunskapsbidrag till två fält genom att integrera ett språkdidaktiskt perspektiv med ett inkluderande perspektiv på elevers ämnesspråkliga deltagande.

Utbildning och hälsa i nationens intresse: Styrningsteknologier och formering av en förädlad befolkning

Erika Åkerblom har i sin avhandling utforskat hur utbildning och hälsa opererar som styrningsteknologier riktade mot befolkningen inom dagens förädlingsdiskurs.

Lärande av rörelseförmåga i idrott och hälsa ur ett praktikutvecklande perspektiv

Heléne Bergentoft har utforskat hur samband mellan undervisning och lärande av rörelseförmåga i skolämnet idrott och häälsa kan utvecklas och transfereras genom praktikutvecklande forskning.

Återkoppling i analoga och digitala klassrum: Spänningsfyllda verksamheter i samhällskunskapsundervisning

Agneta Grönlunds avhandling handlar om samhällskunskapslärares bedömningsarbete som utgörs av återkoppling till elever.

Flytande inflytande: Affektiva relationer mellan barn och miljön i förskolan

Kristin Ungerbergs avhandling bidrar med ökad kunskap om hur de yngsta barnens inflytande i förskolan kan ta form genom deras kroppsliga relationer med förskolans miljö.

Läroböcker, demokrati och medborgarskap. Konstruktioner i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet

Hur konstrueras demokrati och medborgarskap i läroböckernas kunskaps- och föreställningssystem? Det är en av frågeställningarna som Kurt Wicke utforskar i sin avhandling.

Samma lärare – olika praktiker?: en studie av literacy och meningsskapande i grundskolans tidiga ämnesundervisning

Hur organiseras och struktureras undervisning i skolämnena matematik och historia som förutsättningar för literacypraktiker? Det är en av frågorna som Monica Egelström utforskar i sin avhandling.

Skolmusikalen: om möten, makt och musik i två skolmusikalprojekt i årskurs nio

Ett skolmusikalprojekt förstärker den inriktning av undervisning som redan finns på en skola. Det visar Lorentz Edberg som följt två svenska skolmusikalprojekt.  

Inte bara musik. Om elevers positionerande i grundskolans musikklassrum

Mikael Persson har undersökt elevers positionerande i musikklassrummet och hur det påverkar deras förutsättningar för delaktighet i musikaliska aktiviteter.

Skriftlig lärarrespons för vuxna nybörjare i svenska som andraspråk: teoretiska perspektiv, responspraktik och uppfattningar

Liivi Jakobsons avhandling visar att andraspråksstuderande tar lärarresponsen på allvar. De studerande förväntar sig och uppskattar allsidig respons på sina texter men ser responsen på språklig korrekthet som viktigast.

Genom genrens lins : pedagogisk kommunikation i tidigare skolår

Robert Walldén har i sin avhandling analyserat lärares kommunikation av ämnesspecifik och metaspråklig kunskap i undervisningen.

Skrivande och blivande: konstruktioner av skönlitterärt skrivande i handböcker och läromedel 1979-2015

Sofia Pulls har undersökt hur skönlitterärt skrivande och skrivande subjekt konstrueras i handböcker och läromedel för skrivande, publicerade i Sverige åren 1979–2015.

Bland stenyxor och tv-spel: Om barn, historisk tid och när unga blir delaktiga i historiekulturen

Joel Rudnert har i sin forskning undersökt hur barn utvecklar förmågan att orientera sig i historisk tid och dekommunikativa sammanhang där historia produceras, förmedlas och konsumeras.

Att tolka det sammansatta. Befästning och mönster i första- och andraspråkstalares tolkning av sammansättningar

Lisa Loenheim har undersökt och analyserat hur 200 gymnasieelever med olika språklig bakgrund tolkar etablerade och tillfälliga sammansättningar.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet?  ”Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan”, säger forskaren Ruhi Tyson.

Snabba råd om att fokusera på lösningar

Vad ska en förskola eller skola göra för att bli bra på att möta barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Och vems ansvar är det? Linda Petersson, rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten ger några råd.

Forskningsutblick: Olika sätt att använda fingrarna i subtraktion

Barn som använder fingrarna när de löser matematikuppgifter kan vara olika framgångsrika beroende på hur de gör. I artikeln ”Strukturera eller räkna: olika sätt att använda fingrarna i subtraktion” visar forskarna Angelika Kullberg, Camilla Björklund och Ulla Runesson Kempe att lärare i förskolan kan hjälpa barn att se mönster och utveckla sin förståelse för talens struktur med hjälp av fingrarna.

Recommended annual instruction time in full-time compulsory education in Europe – 2018/19

Did you know that the time available for learning could have a positive effect on students’ learning process, in particular, in the case of disadvantaged students? This report analyses the recommended minimum instruction time in full-time compulsory general education in 43 European education systems for the year 2018/19. (pdf)

Getting physical: How the Flagway game sparks learning and love of math

Flagway is a game designed for kids who have self-doubt about their math skills, enjoy being physical and are in need something way different than worksheets.