Relationär pedagogik – för ett sannare liv: En essäistisk sammanläggning om dys/funktionell uppfostran: exemplet ADHD

Genom att kritiskt granska och problematisera diagnosen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) söker Mattias Nilsson Sjöberg i sin avhandling efter ett pedagogiskt alternativ bortom diagnosen.

Fakta
Disputation

2020-11-27

Titel (sv)

Relationär pedagogik – för ett sannare liv: En essäistisk sammanläggning om dys/funktionell uppfostran: exemplet ADHD

Författare

Mattias Nilsson Sjöberg

Handledare

Johan Dahlbeck, Malmö universitet

Opponent

Professor Karin Zetterqvist Nelson, Linköpings universitet

Institution

Institutionen för barndom, utbildning och samhälle

Lärosäte

Malmö universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Mattias Nilsson Sjöberg

Svenskt abstrakt:

Föreliggande doktorsavhandling utgör en pedagogisk-filosofisk studie av diagnosen ADHD som uppfostran. Avhandlingen består av fyra internationellt publicerade artiklar samt en substantiell kappa. Det övergripande syftet är att lägga fram ett pedagogiskt argument för varför en förändring kan förefalla nödvändig om målet är att leva ett mer sant liv. Metoden använd utgörs av en triadisk modell som innefattar den grävande mullvaden, den filosofiska ugglan och den pedagogiska örnen. Det pedagogiska exempel som används i studien är den så kallat neuropsykiatriska diagnosen ADHD.

Baserat på en kritisk undersökning av diagnosen ADHD påvisas att denna diagnos inte är vad den sägs vara, utan även någonting annat. Diagnosen ADHD förefaller vara ett symptom på en pedagogisk irrationalitet som hos den enskilde individen re/producerar ”brister” och ”avvikelser” vilket öppnar upp för olika former av mer eller mindre behavioristisk uppfostran. I kappan argumenteras för att diagnosen ADHD bygger på en modern form av sofism, vilken utgör en negativ identitetslogik och en biopedagogik som konstituerar dysfunktionell Andrahet.

Vidare visar analysen att diagnosen ADHD inte enbart är irrationell, utan även orättvis, oren, ond och våldsam. Detta resultat bygger på en teoretisk dialog med tänkare som Michel Foucault, Karen Barad, Michel Serres, Baruch Spinoza, och inte minst Alain Badiou. Utifrån Badiou argumenteras för att diagnosen ADHD bygger på ett ändligt pedagogiskt tänkande, framför oändligt många andra sätt att bli till på tillsammans. Platsen för denna pedagogiska möjlighet uppgår i det unika mötet. I detta unika pedagogiska möte öppnas upp för ett gemensamt kreativt utforskande av världen och därmed möjligheten för de olika parterna att leva ett mer sant liv.

Avhandlingen avslutas med den retoriska frågan om huruvida pedagogen trofast ska hålla fast vid idén om den universella möjligheten att verka för ett mer sant liv, alternativt genom fortsatt bruk av kvasi-diagnostik – diagnosen ADHD – re/producera en irrationell, orättvis, oren, ond och våldsam uppfostran.

Sidan publicerades 2020-10-28 10:37 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-12-16 15:17 av Susanne Sawander


Relaterat

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Specialpedagogik för gymnasiet Webbkonferens

För dig som möter elever som är i behov av särskilt stöd på gymnasiet! Ta del av ämnen som prokrastinering, talrädsla, tydliggörande pedagogik på gymnasiet, dyslexi samt hur du handleder kollegor. Webbkonferensen erbjuder stor flexibilitet - titta på föreläsningarna när och var det passar dig!

Specialpedagogik i förskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som vill fördjupa dig inom specialpedagogik i förskolan! Konferensen innehåller föreläsningar om aktuell forskning samt ämnen av mer praktisk karaktär.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan

Susanne Thulin vill med sin avhandling "Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i" generera ny kunskap omhur barn och lärare kommunicerar naturvetenskapliga innehåll i förskolan.

”Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt”: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion

Syftet med Kerstin Bygdeson-Larssons avhandling Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion är bland annat att se om Pedagogisk processreflektion kan stärka förskolepersonalens möjligheter att utveckla sin professionalitet och i så fall hur?

Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck

Målet med Anna Lindqvists avhandling "Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck" är att tolka och förstå danslärarnas inställning till kön och dans som ett kunskapsområde från danslärarnas perspektiv.

Handdockans kommunikativa potential som medierande redskap i förskolan

Barns kommunikation med handdockor i det dagliga livet i förskolan studeras i Mirella Forsberg Ahlcronas avhandling som en del av förskola sociala och kulturella sammanhang.

Demokratiska värden i förskolebarns vardag

Ämnet för Rauni Karlssons avhandling är demokratiska värderingar i förskolans vardag. Hur tar sig demokratiska värden uttryck i barnens relationer? Vilka värden hanterar barnen i olika situationer i det vardagliga samspelet?

Det finns inga tjejbestämmare: Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek

Vilka positioner hos flickor och pojkar accepteras och vilka möter motstånd i förskolan? Den frågan står i fokus i Christian Eidevalds avhandling " Det finns inga tjejbestämmare: Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek"

Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan.

Med avhandlingen "Att erövra litteracitet" vill Elisabeth Björklund vinna kunskap om hur litteracitet erövras och uttrycks bland de yngsta barnen i förskolan.

Det önskvärda barnet. Fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan

Det undersöker Anette Emilson i avhandlingen "Det önskvärda barnet", där hon bland annat har tittat på barns delaktighet och inflytande i förskolan samt hur förskolefostran uttrycks i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn.

Förskolans formande: Statlig reglering 1944

I avhandlingen "Förskolans formande" undersöker Maria Folke-Fichtelius utvecklingen av den statliga regleringen av förskolan mellan 1940 och 2008, och hur den har format förskolan som samhällsinstitution.

Igenkännande och motkraft: Förskole- och fritidspedagogikens betydelse för specialpedagogiken – En deltagarorienterad studie

Syftet med Eva Siljehags avhandling "Igenkännande och motkraft" har varit att beskriva, förklara och förstå betydelsen av förskole- och fritidspedagogikens betydelse för specialpedagogiken.

Meningsskaping i barnehagen. Innhold og bruk av barns og voksnes samtalefortellinger

Det, är inte, som man lätt kan tro, bara de vuxna som har makten över förskolans innehåll. Barnen är med och påverkar, även om de är så små som två år. Det visar Elin Eriksen Ødegaard i avhandlingen "Meningsskaping i barnehagen."

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Specialpedagogik för grundskolan
  Tillgänglig på webben 18–31 maj

Specialpedagogik för grundskolan

Välkommen till en webbkonferens för dig som möter elever på grundskolan som är i behov av särskilt stöd! Ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Det går att minska studieavbrotten

Mellan 2012 och 2018 drev SKL metod- och strukturpåverkansprojektet Plug In, tillsammans med åtta regioner.

Brister i undervisningen

Utmaningen med distansundervisning under pandemin har varit att ha en bra och spontan kommunikation mellan lärare och elev. Samtidigt är förhoppningen att undervisning på distans ska bereda vägen för ett bättre regelverk för fjärrundervisning. Det menar forskaren Anna Åkerfeldt, didaktikforskare vid Stockholms universitet och process- och projektledare Ifous.

Fler detaljer när förskolebarn reflekterar digitalt

För att barnen bättre ska se sitt lärande använder sig Diamantens förskola av digitala verktyg vid reflektionstimmarna. Bland annat skriver de en blogg tillsammans med barnen som blivit väldigt uppskattad. ”Vi ser att barnen utvecklar sin digitala kompetens och att de språkar mer med varandra. Det har blivit mer samtal mellan barnen än att ett enskilt barn pratar med en pedagog åt gången”, säger Victoria Jacobson, förskollärare.

Barnen forskar i grönsakslandet

Barnens intresse får styra när Trädgårdens förskola närstuderar grönsaker. Med hjälp av sapere-metoden hittade de tre favoriter att forska vidare på; en process som inneburit många aha-upplevelser för både barn och personal. ”Jag hade ingen aning om att det fanns majs i andra färger än gult”, säger Carina Kristensson, förskollärare.

An educator’s view: Virtual teaching takes work. 5 remote learning lessons from an online high school principal

Megan Bowen, director of Penn Foster High School, says educators there have discovered keys to making remote learning work. In this commentary, Bowen suggests tailoring instruction to individual students, adopting formative practices, relying on data, building community and performing outreach.