Relationär pedagogik – för ett sannare liv: En essäistisk sammanläggning om dys/funktionell uppfostran: exemplet ADHD

Genom att kritiskt granska och problematisera diagnosen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) söker Mattias Nilsson Sjöberg i sin avhandling efter ett pedagogiskt alternativ bortom diagnosen.

Fakta
Disputation

2020-11-27

Titel (sv)

Relationär pedagogik – för ett sannare liv: En essäistisk sammanläggning om dys/funktionell uppfostran: exemplet ADHD

Författare

Mattias Nilsson Sjöberg

Handledare

Johan Dahlbeck, Malmö universitet

Opponent

Professor Karin Zetterqvist Nelson, Linköpings universitet

Institution

Institutionen för barndom, utbildning och samhälle

Lärosäte

Malmö universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Föreliggande doktorsavhandling utgör en pedagogisk-filosofisk studie av diagnosen ADHD som uppfostran. Avhandlingen består av fyra internationellt publicerade artiklar samt en substantiell kappa. Det övergripande syftet är att lägga fram ett pedagogiskt argument för varför en förändring kan förefalla nödvändig om målet är att leva ett mer sant liv. Metoden använd utgörs av en triadisk modell som innefattar den grävande mullvaden, den filosofiska ugglan och den pedagogiska örnen. Det pedagogiska exempel som används i studien är den så kallat neuropsykiatriska diagnosen ADHD.

Baserat på en kritisk undersökning av diagnosen ADHD påvisas att denna diagnos inte är vad den sägs vara, utan även någonting annat. Diagnosen ADHD förefaller vara ett symptom på en pedagogisk irrationalitet som hos den enskilde individen re/producerar ”brister” och ”avvikelser” vilket öppnar upp för olika former av mer eller mindre behavioristisk uppfostran. I kappan argumenteras för att diagnosen ADHD bygger på en modern form av sofism, vilken utgör en negativ identitetslogik och en biopedagogik som konstituerar dysfunktionell Andrahet.

Vidare visar analysen att diagnosen ADHD inte enbart är irrationell, utan även orättvis, oren, ond och våldsam. Detta resultat bygger på en teoretisk dialog med tänkare som Michel Foucault, Karen Barad, Michel Serres, Baruch Spinoza, och inte minst Alain Badiou. Utifrån Badiou argumenteras för att diagnosen ADHD bygger på ett ändligt pedagogiskt tänkande, framför oändligt många andra sätt att bli till på tillsammans. Platsen för denna pedagogiska möjlighet uppgår i det unika mötet. I detta unika pedagogiska möte öppnas upp för ett gemensamt kreativt utforskande av världen och därmed möjligheten för de olika parterna att leva ett mer sant liv.

Avhandlingen avslutas med den retoriska frågan om huruvida pedagogen trofast ska hålla fast vid idén om den universella möjligheten att verka för ett mer sant liv, alternativt genom fortsatt bruk av kvasi-diagnostik – diagnosen ADHD – re/producera en irrationell, orättvis, oren, ond och våldsam uppfostran.

Sidan publicerades 2020-10-28 10:37 av Susanne Sawander


Relaterat

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Specialpedagogik för gymnasiet Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som möter elever som är i behov av särskilt stöd på gymnasiet! Under två dagar får du ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Specialpedagogik i förskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som vill fördjupa dig inom specialpedagogik i förskolan! Konferensen innehåller föreläsningar om aktuell forskning samt ämnen av mer praktisk karaktär.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik

Linda Pallas avhandling "Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik" syftar till att synliggöra hur barn skapas som subjekt när deras beteenden förbryllar, oroar eller utmanar personal i förskolan.

Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan

Susanne Thulin vill med sin avhandling "Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i" generera ny kunskap omhur barn och lärare kommunicerar naturvetenskapliga innehåll i förskolan.

”Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt”: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion

Syftet med Kerstin Bygdeson-Larssons avhandling Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion är bland annat att se om Pedagogisk processreflektion kan stärka förskolepersonalens möjligheter att utveckla sin professionalitet och i så fall hur?

Barn och etik: möten och möjlighetsvillkor i två förskoleklassers vardag

Syftet med Bodil Halvars-Franzéns avhandling "Barn och etik: möten och möjlighetsvillkor i två förskoleklassers vardag" är att undersöka hur barn skapar och ger uttryck för etik genom att analysera deras möten och hur möjligheterna är beroende av ramen som omger dem.

Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck

Målet med Anna Lindqvists avhandling "Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck" är att tolka och förstå danslärarnas inställning till kön och dans som ett kunskapsområde från danslärarnas perspektiv.

Kompletterande anknytningsperson på förskola

Långsiktigtiga insatser har stor betydelse för barn i behov av särskilt stöd. I avhandlingen "Kompletterande anknytningsperson på förskola" visar Birthe Hagström på de positiva effekterna.Disputation 2010-02-26 vid Malmö högskola.

Handdockans kommunikativa potential som medierande redskap i förskolan

Barns kommunikation med handdockor i det dagliga livet i förskolan studeras i Mirella Forsberg Ahlcronas avhandling som en del av förskola sociala och kulturella sammanhang.

Demokratiska värden i förskolebarns vardag

Ämnet för Rauni Karlssons avhandling är demokratiska värderingar i förskolans vardag. Hur tar sig demokratiska värden uttryck i barnens relationer? Vilka värden hanterar barnen i olika situationer i det vardagliga samspelet?

Det finns inga tjejbestämmare: Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek

Vilka positioner hos flickor och pojkar accepteras och vilka möter motstånd i förskolan? Den frågan står i fokus i Christian Eidevalds avhandling " Det finns inga tjejbestämmare: Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek"

Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan.

Med avhandlingen "Att erövra litteracitet" vill Elisabeth Björklund vinna kunskap om hur litteracitet erövras och uttrycks bland de yngsta barnen i förskolan.

Det önskvärda barnet. Fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan

Det undersöker Anette Emilson i avhandlingen "Det önskvärda barnet", där hon bland annat har tittat på barns delaktighet och inflytande i förskolan samt hur förskolefostran uttrycks i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Hur ska man veta vad forskningen säger?

Forskning är en central komponent för att utveckla undervisningens kvalitet och sedan år 2010 ställer skollagen krav på att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. Det är dock lättare sagt än gjort. Skolforskningsinstitutet har därför tagit fram en ny rapport i syfte att stödja skolans och förskolans verksamma i arbetet.

Hur förebygger skolan kränkningar?

I en ny bok beskriver Ylva Odenbring, forskare vid Göteborgs universitet, hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. "Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna", säger hon.

Skolning full av lek med ”torgpedagoger”

På den nybyggda förskolan i skånska Hjärup är det Ängslyckan­modellen som gäller, med ämnes­specifik under­visning som drivs av särskilda ”torgpedagoger” – och en egen specialpedagog.

4,3 miljoner kronor till forskning om asylsökande ungdomar och hälsoundervisning i skolan

Hur kan skolan förbättra hälsoundervisningen för nyanlända ungdomar – en grupp där idén om hälsa kan upplevas som oklar och problematisk. Det ska Örebroforskaren Valeria Varea studera efter att ha fått 4,3 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.

Rapport om barn, böcker och delaktighet

Hallå där, Lena O Magnusson, forskare och författare till rapporten ”Barn, böcker, delaktighet­ och inflytande”, om ett bokstartsprojekt i Gävleborg.