Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden

Karin Kittelmann Flensers forskning handlar hur religionskunskapsämnet gestaltar sig i klassrummet. Dagens pluralistiska samhälle ställer ökade didaktiska krav på lärare och det behövs mer kunskap om hur ämnet konstrueras i praktiken.

Fakta
Disputation

2015-12-11

Titel (eng)

Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden

Författare

Karin Kittelmann Flensner

Handledare

Lektor Kerstin von Brömssen, Göteborgs universitet, Fil dr. Signild Risenfors, Högskolan i Väst

Opponent

Professor Judith Everington, University of Warwick

Institution

Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Karin Kittelmann Flensner

Svenskt abstrakt:

All utbildning kan ses som ett sätt att överföra kunskaper, men också normeroch värderingar, till det uppväxande  släktet. Skolan kan utifrån detta perspektiv betraktas som en arena för traditionsförmedling men också en institution som ska hantera och lösa olika samhälleliga problem. Religionskunskapsämnet har historiskt haft en central funktion när det gällt traditionsförmedling och normöverföring då ämnet ursprungligen handlade om ”det uppwexande slägtets danande till christelige och gagnelige samhälls medlemmar” (SFS 1842:19 § 14) I takt med samhällsförändringar såsom globalisering, migration och sekularisering har emellertid också religionskunskapsämnet förändrats både när det gäller syfte och innehåll. Sedan 1960-talet är ämnet i Sverige ickekonfessionellt i bemärkelsen att innehållet ska vara neutralt och inte propagera för någon specifik trosinriktning, och ska behandla såväl världsreligioner som centrala ickereligiösa livsåskådningar och etik. Den här avhandlingen handlar om ett skolämne i skärningspunkten för samhälleliga och många gånger omdebatterade frågor såsom mångfald, sekularisering, traditionsförmedling och religionsfrihet. Från att vara ett homogent kristet enhetssamhälle med ett folk, ett språk och en tro under en kung kan Sverige idag beskrivas som ett religiöst och kulturellt pluralistiskt och sekulariserat samhälle. Religionens roll har förändrats radikalt sedan enhetssamhällets dagar och spelar en allt mindre roll som samhällelig sammanhållande faktor. Däremot verkar de sekulariseringsteorier som förutspått religionens nära förestående försvinnande (se t.ex. Bruce, 1996) inte bli besannade och religionsvetenskaplig forskning talar snarare om religionens nya synlighet eller om det postsekulära samhället (Carlsson & Thalén, 2015; Cassanova, 2003; Davie, 2007; Sigurdson, 2009; Taylor, 2007). I beskrivningen av religionskunskapsämnets syfte återfinns ämnets dubbla uppdrag som traditionsförmedlare och som en förberedelse för att leva i ett samhälle som präglas av mångfald: Kunskaper om samt förståelse för kristendomen och dess traditioner har särskild betydelse då denna tradition förvaltat den värdegrund som ligger till grund för det svenska samhället. Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i en samhällssyn som präglas av öppenhet i fråga om livsstilar, livshållningar och människors olikheter samt ge eleverna möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald (Skolverket, 2011a). Det svenska religionskunskapsämnet är till skillnad från religionskunskap i många andra länder ickekonfessionellt och elever undervisas tillsammans oavsett religiös eller ickereligiös bakgrund. Detta innebär att elever med vitt skilda uppfattningar om och relation till ämnets innehåll möts i klassrummet. Ett antagande i denna avhandling är att ämnet i religionskunskapsämnet i klassrumspraktiken präglas av denna mångfald av åsikter och erfarenheter bland elever och lärare. Avhandlingen har en tvärdisciplinär ansats och hämtar referenspunkter från såväl religionsvetenskaplig som utbildningsvetenskaplig forskning och ska således ses som ett kunskapsbidrag till svensk och internationell religionsdidaktisk forskning om hur religionskunskapsämnet konstrueras i klassrumspraktiken.

Sidan publicerades 2015-11-23 17:50 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-03-29 12:02 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärare undervisar olika om evolution

Många biologilärare undviker frågeställningen om konflikten mellan religion och naturvetenskap, för att visa att de bör hållas utanför biologin. Det visar Maria Peterssons forskning om innehållet i evolutionsundervisningen på gymnasiet.

Livsfrågor – ett oklart begrepp

Begreppet livsfrågor, som är centralt i religionskunskapen och i ämnets didaktik, är förvånande vagt. Inte ens kursplanerna ger tydliga definitioner. Det konstaterar lärarutbildaren Björn Falkevall, som disputerar med avhandlingen Livsfrågor och religionskunskap En belysning av ett centralt begrepp i svensk religionsdidaktik.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer