Dela:

Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik: lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola

Fakta
Disputation

2011-01-21

Titel (sv)

Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik : lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola

Författare

Ylva Jannok-Nutti

Handledare

Docent Vappu Sunnari, Docent Gunilla Johansson, Professor Eva Jablonka, Fil.dr Anna Öqvist

Opponent

Professor Jens Ivar Nergård, University of Tromsö, Norge

Institution

Institutionen för pedagogik och lärande (POL)

Lärosäte

Luleå Tekniska universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs mer här
Läs Skolportens intervju med Ylva Jannok-Nutti

Svenskt abstrakt:

Syftet med föreliggande avhandling är att utifrån lärarperspektiv beskriva, analysera och försöka förstå transformering av utbildning i matematik så att ett samiskt perspektiv blir utgångspunkt för utbildningen. Avhandlingen genomfördes såsom ett aktionsforskningsprojekt med fokus på lärares perspektiv avseende transformering och genomförande av transformeringsaktiviteter i matematik. Teoretiska utgångspunkter togs utifrån Smiths teori om urfolksperspektiv, Banks teori för integrering av multikulturellt och interkulturellt innehåll i undervisningen, samt Bernsteins rekontextualiseringsteori. Studien befinner sig mellan forskningsområdena kulturell kontext, pedagogik och matematikdidaktik. Utgångspunkt till avhandlingen var licentiatavhandling av Jannok Nutti där samisk traditionell kunskap beskrevs och analyserades utifrån etnomatematikern Bishops matematiska aktiviteter. Vidare tog studien erfarenheter utifrån Lipkas tidigare forskning i Alaska där samarbetet mellan äldre kulturbärare, lärare, matematiker och forskare resulterade i kulturellt baserade matematiklektioner. Studien genomfördes i samarbete med lärare i sameskola inom ett aktionsforskningsprojekt. Metoden för aktionsforskningen utgick ifrån Nielsens och Aagaard Nielsens kritiska utopiska aktionsforskningsmodell. Studien delades upp i tre delar där första delen byggde på samtal med olika lärargrupper om hur utbildningen i matematik ser ut i dagsläget och vilka utmaningar lärarna upplever avseende samiskt perspektiv för utbildningen i matematik. Del två fokuserade på reflektionssamtal med lärarna utifrån deras genomförda transformeringsaktiviteter i matematik utifrån ett samiskt perspektiv. I del tre genomfördes avslutande samtal med lärarna om deras upplevda utmaningar vid genomförandet av transformeringsaktiviteter. Samtalen analyserades med hjälp av hermeneutisk metod. Resultatet från studien visade att lärarnas upplevelser av utmaningar inledningsvis främst var fokuserade på externa hinder bland annat läromedelsbrist, begränsande styrdokument och nationella prov. Dessa upplevde lärarna hindrade deras möjligheter att arbeta utifrån ett samiskt perspektiv i matematik. Aktiviteterna genomfördes genom teman med inslag av matematik, genom matematikuppgifter där innehållet för räkneuppgifterna behandlade samiska kulturella element eller genom aktiviteter där den samiska kulturen låg till grund för försök att transformera lärandet i matematik. Genomförandet innebar en rekontextualisering av samisk kultur för utbildning i matematik som synliggjorde en distans mellan samiska traditionella kunskaper och skolkunskap. Vid transformeringsaktiviteter krävs därför reflektion avseende målet för rekontextualisering. Efter genomförandet av aktiviteter uttryckte lärare i stora drag samma utmaningar som tidigare, men däremot framkom i deras berättelser ett förändrat förhållningssätt inför dessa utmaningar. Externa hinder uttrycktes i högre grad såsom interna. Lärarna uttryckte ett förhållningssätt som visade på att de agerade som förändringsagenter för transformering. I processen synliggjordes dekolonisation genom att samisk traditionell kunskap tillsammans med matematik omformulerades till aktiviteter i förskola och skola.

Sidan publicerades 2011-01-12 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 13:55 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer