”Rörlig och stabil, bred och spetsig”. Kulturell reproduktion och strategier för breddat deltagande i den svenska kulturskolan

Den typiska svenska kulturskoleeleven är en flicka som är född i Sverige och har välutbildade föräldrar.  Varför ser det ut så här och vad skulle kulturskolan kunna göra för att locka barn ur alla grupper i samma mån? Det är frågor som Cecilia Jeppsson undersöker i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2020-03-27

Titel (eng)

“Dynamic and stable, broad and deep”. Cultural reproduction and strategies for widening participation in the Swedish kulturskolor

Författare

Cecilia Jeppsson

Handledare

Professor Monica Lindgren, Göteborgs universitet Åsa Bergman, Göteborgs universitet

Opponent

Professor Sidsel Karlsen, Norges Musikkhøgskole

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

One point of departure of this study is the intensified national interest at the policy level in Swedish kulturskolor (Community Schools of Music and Arts) as an inclusive and accessible institution. Yet, the field can be described as torn between tradition and change. The field’s traditional features can be understood as associated with the music field’s institutional discourses. The aim of the study is to deepen our understanding of Swedish kulturskolor as a field in relation to the political mission to strive for widening participation. The theoretical perspective of Bourdieu is applied at an overarching level, supplemented with discourse theoretical perspectives. Discourses are understood as resources in actors’ positioning in the field. This mixed-methods study is based on a survey of 2413 sixth-graders, focus group conversations with 18 teachers, and interviews with five principals of seven kulturskolor. The results of article I identify the typical student as a Swedish-born girl with well-educated parents, in line with Bourdieu’s theory of cultural reproduction. It is suggested that a “kulturskola-appropriate habitus” contributes to children’s satisfaction in their studies. In article II–IV, teachers’ and principals’ strategies for widening participation incorporated various measures from inclusion in existing tradition to inclusion through a wide range of flexible and short-term courses. The strategies and positions are interpreted as orthodox versus heterodox strategies to legitimize the programmes. The theoretically informed conclusions describe the field as heteronomous and affected by media, politics, and economics – a phenomenon interpreted as comprising cross-field effects. Despite the field’s diminishing autonomy, teachers and principals are seen as powerful actors who are encouraged to take action in shaping conditions for participation in the kulturskolor of the future.

Sidan publicerades 2020-03-04 12:39 av Susanne Sawander


Relaterat

Fortbildning i biologi, 28 sept i Stockholm

Nytt datum: 28 september! Ta del av föreläsningar om t. ex antibiotikaresistens och evolutionsteorin, epigenetik och hur forskningen ser på samspelet mellan arv och miljö på molekylnivå, inspiration och praktiska verktyg för fungerande fältstudier samt språkutvecklande arbetssätt i biologi – stötta elever att ta till sig vetenskapliga texter. Välkommen!

Skolbibliotek, 1-2 december i Stockholm

Årlig konferens för dig som är skolbibliotekarie! Ta del av fördjupande föreläsningar om bl. a. att skapa engagemang hos läsovilliga elever, vikten av digital medborgarlitteracitet och skolbibliotekets roll i det nya medielandskapet, MIK i praktiken, modeller och effektiva lösningar för små och stora skolbibliotek samt ”shared reading” som metod för att växa språkligt, socialt och litterärt.

Elevers maktspel påverkar musikundervisningen

Mikael Persson har utforskat maktspelet mellan elever och hur det påverkar musikundervisningen. Han förvånas över det hårda klimatet på musikprofilskolan.

Skolmusikalprojekt reproducerar elevroller

Samhällets omgivande strukturer har stor påverkan hur makten fördelas i skolmusikalprojekt. Det innebär att skolmusikalprojekt reproducerar redan givna elevroller, visar Lorentz Edberg.

Kvalifikation och medborgarfostran. En studie om reformtexter avseende gymnasieskolans samhällsuppdrag

Och vad är egentligen gymnasieskolans samhällsuppdrag? De frågorna studerar Sten Båth i "Kvalifikation och medborgarfostran". Resultaten visar att skolans utveckling går mot att skapa konkurrerande individualister - inte samarbetande kollektivister.

Socialization of verbal and nonverbal emotive expressions in young children

Tårar och tandagnisslan och "dumma dig" är vanliga känslouttryck när barn är små. Över tid försvinner dessa uttryck, men hur går det egentligen till och vilken roll spelar föräldrarna i socialiseringen? Det har Tove Gerholm undersökt i sin avhandling.

Simulated "real" worlds: Actions mediated through computer game play in science education

Elisabet M. Nilssons avhandling "Simulated "real" worlds: Actions mediated through computer game play in science education" undersöker varför, hur och om datorspel kan spela en roll i skolan och för undervisning i naturvetenskap.

Sfärernas symfoni i förändring? Lärande i miljö för hållbar utveckling med naturvetenskaplig utgångspunkt. En longitudinell studie i grundskolans tidigare årskurser.

I "Sfärernas symfoni i förändring? " har Christel Persson undersökt hur elever i de lägre skolåren använder sig av miljöbegrepp och samband inom miljöområdet, men även hur de argumenterar beträffande möjligheter och hinder för en hållbar utveckling.

Sharing lived experience: How upper secondary school chemistry teachers and students use narratives to make chemistry more meaningful

Agneta Boström undersöker i avhandlingen "Sharing lived experience" hur lärare och elevers berättelser ökar förståelsen för ämnet kemi. Studien visar att lärare använder sig av såväl egna upplevelser som andras för att göra kemiämnet mer meningsfullt.

Spelrum: om paradoxer och överenskommelser i musikhögskolelärarens praktik

Hur blir man musiker? Vad är anledningen till att mästare/lärlingssystemet är så levande i högre musikutbildningar? Hur går det till att överföra en praktisk kunskap som musicerandet? Det undersöker Sven Åberg i avhandlingen "Spelrum".

Young today-adult tomorrow! Studies on physical status, physical activity, attitudes, and self-perception in children and adolescents

I avhandlingen "Young today - adult tomorrow!" har Ann-Christin Sollerhed undersökt barns fysiska status och aktivitetsnivå. Resultaten visar att fler skollektioner i idrott och hälsa kan öka barnens fysiska status och sakta ner växande BMI.

Lärarprofessionens genusordning. En studie av lärares uppfattningar om arbetsuppgifter, kompetens och förväntningar.

I Maria Hjalmarssons avhandling står lärarprofessionen och dess genusordning i fokus. Lärares uppfattningar om sin yrkeskompetens, sitt arbete och uppdrag samt hur de upplever förväntningar som riktas mot dem, är tre övergripande teman.

Lokala styrelser med föräldramajoritet i grundskolan

För kommunala skolor i Sverige finns en möjlighet att utöva ett stärkt föräldrainflytande genom lokala styrelser. Margaretha Kristoffersson har studerat lokala styrelser med föräldramajoritet i grundskolan, där de professionella de facto är i minoritet.

Motivational beliefs in the TIMSS 2003 context: Theory, measurement and relation to test performance

Svenska elever är väl motiverade att göra sitt bästa enligt internationella undersökningar. Det säger Hanna Eklöf, som disputerat med avhandlingen "Motivational beliefs in the TIMSS 2003 context".

Memory, attention and interaction in early development. Exploring individual differences among typical children and children with autism

Hur påverkar skillnader i minnesförmåga, social närvaro och interaktion språkutveckling och kognitiv utveckling hos barn med och utan autism? Det studerar Karin Strid i avhandlingen "Memory, attention and interaction in early development".

”Enligt fysiken eller enligt mig själv?” : gymnasieelever, fysiken och grundantaganden om världen

Vad har elever för grundantaganden om världen, och hur är dessa förknippade med fysiken? Lena Hanssons avhandling "Enligt fysiken eller enligt mig själv?" visar bland annat att det är vanligt att elever associerar scientistiska synsätt med fysiken.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Tema: SKOLBIBLIOTEK
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Tema: SKOLBIBLIOTEK

Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Covid-19 och omställning till distansundervisning i svensk skola

Två forskare vid Stockholms universitet har genomfört en blixtstudie med syftet att snabbt synliggöra tidiga erfarenheter och lärdomar som lärare fått av att genomföra distansundervisning, samt utmaningar. Läs rapporten här (öppnas som pdf – uppdaterad).

Skolan kan vara av­görande för flickor med adhd

Svenny Kopp har ägnat stora delar av sitt yrkesliv kring forskning på flickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Nu har hon i en sammanställning uppmärksammat kunskapsutvecklingen kring flickor med adhd under åren 2000–2010. Dessa samlade kunskaper är oerhört viktiga för att dessa flickor ska få adekvat uppmärksamhet, stöd i tid och möjligheter till en likvärdig utbildning.

Undersökande arbetssätt – vem leder det bäst?

Varför lyckas inte dina förändringsinitiativ? Kanske är det dags att byta strategi. Sådant har Viviane Robinson, pedagogikprofessor på Nya Zeeland funderat över.

Boken om rektorn som gjorde rätt

Med sina ironiska och samtidigt allvarsamma beskrivningar av skolmiljön har lågstadieläraren Roberth Nordin fått tusentals läsare i böcker och på sociala medier.

Om skolorna stänger kan föräldrar bidra med struktur

Undervisningen vid högskolor, universitet och gymnasieskolor sker nu på distans för att bromsa pandemin. Näst på tur att stänga kan för- och grundskolor stå. Vilket stöd förväntas man som förälder ge sina barn när de inte får gå till skolan?