Samhällskunskap från styrdokument till undervisning: Tjugo lärare ramar in vad som påverkar deras praktik

Vad sker mellan styrdokument och undervisningen i klassrummet? Joakim Öberg har undersökt vad lärare i samhällskunskap upplever som de viktigaste påverkansfaktorerna för den transformeringen.

Fakta
Disputation

2019-05-17

Titel (sv)

Samhällskunskap från styrdokument till undervisning: Tjugo lärare ramar in vad som påverkar deras praktik

Titel (eng)

Social Studies from Curriculum to Teaching: Twenty Teachers Framing What Affects their Practice

Författare

Joakim Öberg

Handledare

Professor Hans Albin,Larsson, Jönköping university Docent Ellen Almers, Jönköping university Universitetslektor Anna Johnsson Harrie, Linköpings universitet

Opponent

Docent Ingemar Ottosson, Högskolan Kristianstad Larsson, Hans Albin, Professor Högskolan i Jönköping,

Lärosäte

Jönköping university

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Joakim Öberg

Svenskt abstrakt:

Syftet med denna samhällskunskapsdidaktiska avhandling är att undersöka vad samhällskunskapslärare själva upplever som de viktigaste påverkansfaktorerna för transformeringen av samhällskunskapsämnet utifrån intentionerna i styrdokumenten (formuleringsarenan) till samhällskunskap som undervisning (realiseringsarenan), samt hur detta upplevs ha förändrats över tid. Det är således vad som händer mellan formuleringsarenan och realiseringsarenan, det vill säga tranformeringsarenan, som är i fokus. Studien bygger på hermeneutisk-fenomenologisk livsvärldsansats där fenomenologisk beskrivning och hermeneutisk tolkning är centralt. Empirin utgörs av intervjuer med tjugo samhällskunskapslärare för grundskolans år 7–9 och gymnasiet; tio med lång yrkeserfarenhet, tio tämligen nyexaminerade.

Resultatet tematiseras utifrån inspiration från ramfaktorteoretiskt perspektiv i fyra dimensioner av påverkansfaktorer, vilka är Den personliga dimensionen, Den didaktiska dimensionen, Den styrande dimensionen och Den samhälleliga dimensionen. Var och en av dessa dimensioner delas upp i ett antal variationer. Dimensionerna är konstruerade utifrån principen om det personligt nära till det samhälleligt distanserade. Utöver dessa dimensioner har en aspekt på dessa lagts till, Den elevnära aspekten vars innehåll utgörs av eleverna som påverkansfaktor. Lärarna i studien pratar i princip aldrig om eleverna som påverkansfaktor utan att koppla till någon av de fyra dimensionerna. Slutsatser som dras i studien är att de tjugo lärarna alla har mycket olika berättelser om vad de uppfattar som viktigaste påverkansfaktorer. Några lägger fokus på personlig bakgrund eller personliga intressen. Andra fokuserar på didaktiska idéer, styrdokument eller organisatoriska och ekonomiska ramar. Studien visar också att lärarna alla anger en eller ett par dominerande dimensioner, vilka också påverkar hur de talar om de andra dimensionerna. Lärarnas berättelser visar även att de upplever att undervisningen och vad som påverkar denna påtagligt förändras över tid. Utifrån en del aspekter skiljer sig de båda respondentgrupperna åt på kollektiv nivå, emedan en del aspekter skär rakt igenom intervjumaterialet med likheter på individnivå, oavsett om de arbetat fyrtio år eller är nyexaminerade.

Studiens kanske viktigaste bidrag är att den exemplifierar teoretiska perspektiv, inte minst genom att belysa att vad som påverkar undervisningen i ett ämne är så komplext att den ramfaktorteoretiska byggnadsställningen måste anpassas efter den specifika undersökningen med dess frågeställningar och undersökningsmaterial.

Sidan publicerades 2019-05-28 14:49 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-10-25 15:04 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser