Samhällskunskap från styrdokument till undervisning: Tjugo lärare ramar in vad som påverkar deras praktik

Vad sker mellan styrdokument och undervisningen i klassrummet? Joakim Öberg har undersökt vad lärare i samhällskunskap upplever som de viktigaste påverkansfaktorerna för den transformeringen.

Fakta
Disputation

2019-05-17

Titel (sv)

Samhällskunskap från styrdokument till undervisning: Tjugo lärare ramar in vad som påverkar deras praktik

Titel (eng)

Social Studies from Curriculum to Teaching: Twenty Teachers Framing What Affects their Practice

Författare

Joakim Öberg

Handledare

Professor Hans Albin,Larsson, Jönköping university Docent Ellen Almers, Jönköping university Universitetslektor Anna Johnsson Harrie, Linköpings universitet

Opponent

Docent Ingemar Ottosson, Högskolan Kristianstad Larsson, Hans Albin, Professor Högskolan i Jönköping,

Lärosäte

Jönköping university

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Joakim Öberg

Svenskt abstrakt:

Syftet med denna samhällskunskapsdidaktiska avhandling är att undersöka vad samhällskunskapslärare själva upplever som de viktigaste påverkansfaktorerna för transformeringen av samhällskunskapsämnet utifrån intentionerna i styrdokumenten (formuleringsarenan) till samhällskunskap som undervisning (realiseringsarenan), samt hur detta upplevs ha förändrats över tid. Det är således vad som händer mellan formuleringsarenan och realiseringsarenan, det vill säga tranformeringsarenan, som är i fokus. Studien bygger på hermeneutisk-fenomenologisk livsvärldsansats där fenomenologisk beskrivning och hermeneutisk tolkning är centralt. Empirin utgörs av intervjuer med tjugo samhällskunskapslärare för grundskolans år 7–9 och gymnasiet; tio med lång yrkeserfarenhet, tio tämligen nyexaminerade.

Resultatet tematiseras utifrån inspiration från ramfaktorteoretiskt perspektiv i fyra dimensioner av påverkansfaktorer, vilka är Den personliga dimensionen, Den didaktiska dimensionen, Den styrande dimensionen och Den samhälleliga dimensionen. Var och en av dessa dimensioner delas upp i ett antal variationer. Dimensionerna är konstruerade utifrån principen om det personligt nära till det samhälleligt distanserade. Utöver dessa dimensioner har en aspekt på dessa lagts till, Den elevnära aspekten vars innehåll utgörs av eleverna som påverkansfaktor. Lärarna i studien pratar i princip aldrig om eleverna som påverkansfaktor utan att koppla till någon av de fyra dimensionerna. Slutsatser som dras i studien är att de tjugo lärarna alla har mycket olika berättelser om vad de uppfattar som viktigaste påverkansfaktorer. Några lägger fokus på personlig bakgrund eller personliga intressen. Andra fokuserar på didaktiska idéer, styrdokument eller organisatoriska och ekonomiska ramar. Studien visar också att lärarna alla anger en eller ett par dominerande dimensioner, vilka också påverkar hur de talar om de andra dimensionerna. Lärarnas berättelser visar även att de upplever att undervisningen och vad som påverkar denna påtagligt förändras över tid. Utifrån en del aspekter skiljer sig de båda respondentgrupperna åt på kollektiv nivå, emedan en del aspekter skär rakt igenom intervjumaterialet med likheter på individnivå, oavsett om de arbetat fyrtio år eller är nyexaminerade.

Studiens kanske viktigaste bidrag är att den exemplifierar teoretiska perspektiv, inte minst genom att belysa att vad som påverkar undervisningen i ett ämne är så komplext att den ramfaktorteoretiska byggnadsställningen måste anpassas efter den specifika undersökningen med dess frågeställningar och undersökningsmaterial.

Sidan publicerades 2019-05-28 14:49 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-10-25 15:04 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Forskning: Pisa görs till slagträ i debatten

Politiker använder Pisa-rapporten för politiska syften. Medierna gör det för att höja nyhetsvärdet på allt möjligt, visar ny forskning.

Unga med adhd och träning

Fungerar träning som behandlingsmetod för unga med adhd? Det ska en unik forskningsstudie nu ta reda på. ”Jag hoppas att det kan påverka uppmärksamhetsförmågan”, säger Eva Norén Selinus, forskare och överläkare i barnpsykiatri.

8 ud af 10 danske unge bevæger sig alt for lidt

Dansk forsker peger på mobiltelefoner, iPads og computere som årsagen.

En dator per elev ger vare sig sämre eller bättre studieresultat

Högstadieelever som får en egen dator genom skolan får varken bättre eller sämre studieresultat än andra. Det visar en ny rapport från IFAU. Däremot finns tendenser till ökade resultatskillnader mellan barn till föräldrar med olika utbildningsnivå.

How dyslexia is a different brain, not a disease

Students, parents, and teachers must understand that the dyslexic’s brain isn’t “broken” or deficient, just organized in a different way. And there is specialized reading instruction specifically for the different brain structure.