Samhällskunskap från styrdokument till undervisning: Tjugo lärare ramar in vad som påverkar deras praktik

Vad sker mellan styrdokument och undervisningen i klassrummet? Joakim Öberg har undersökt vad lärare i samhällskunskap upplever som de viktigaste påverkansfaktorerna för den transformeringen.

Fakta
Disputation

2019-05-17

Titel (sv)

Samhällskunskap från styrdokument till undervisning: Tjugo lärare ramar in vad som påverkar deras praktik

Titel (eng)

Social Studies from Curriculum to Teaching: Twenty Teachers Framing What Affects their Practice

Författare

Joakim Öberg

Handledare

Professor Hans Albin,Larsson, Jönköping university Docent Ellen Almers, Jönköping university Universitetslektor Anna Johnsson Harrie, Linköpings universitet

Opponent

Docent Ingemar Ottosson, Högskolan Kristianstad Larsson, Hans Albin, Professor Högskolan i Jönköping,

Lärosäte

Jönköping university

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Joakim Öberg

Svenskt abstrakt:

Syftet med denna samhällskunskapsdidaktiska avhandling är att undersöka vad samhällskunskapslärare själva upplever som de viktigaste påverkansfaktorerna för transformeringen av samhällskunskapsämnet utifrån intentionerna i styrdokumenten (formuleringsarenan) till samhällskunskap som undervisning (realiseringsarenan), samt hur detta upplevs ha förändrats över tid. Det är således vad som händer mellan formuleringsarenan och realiseringsarenan, det vill säga tranformeringsarenan, som är i fokus. Studien bygger på hermeneutisk-fenomenologisk livsvärldsansats där fenomenologisk beskrivning och hermeneutisk tolkning är centralt. Empirin utgörs av intervjuer med tjugo samhällskunskapslärare för grundskolans år 7–9 och gymnasiet; tio med lång yrkeserfarenhet, tio tämligen nyexaminerade.

Resultatet tematiseras utifrån inspiration från ramfaktorteoretiskt perspektiv i fyra dimensioner av påverkansfaktorer, vilka är Den personliga dimensionen, Den didaktiska dimensionen, Den styrande dimensionen och Den samhälleliga dimensionen. Var och en av dessa dimensioner delas upp i ett antal variationer. Dimensionerna är konstruerade utifrån principen om det personligt nära till det samhälleligt distanserade. Utöver dessa dimensioner har en aspekt på dessa lagts till, Den elevnära aspekten vars innehåll utgörs av eleverna som påverkansfaktor. Lärarna i studien pratar i princip aldrig om eleverna som påverkansfaktor utan att koppla till någon av de fyra dimensionerna. Slutsatser som dras i studien är att de tjugo lärarna alla har mycket olika berättelser om vad de uppfattar som viktigaste påverkansfaktorer. Några lägger fokus på personlig bakgrund eller personliga intressen. Andra fokuserar på didaktiska idéer, styrdokument eller organisatoriska och ekonomiska ramar. Studien visar också att lärarna alla anger en eller ett par dominerande dimensioner, vilka också påverkar hur de talar om de andra dimensionerna. Lärarnas berättelser visar även att de upplever att undervisningen och vad som påverkar denna påtagligt förändras över tid. Utifrån en del aspekter skiljer sig de båda respondentgrupperna åt på kollektiv nivå, emedan en del aspekter skär rakt igenom intervjumaterialet med likheter på individnivå, oavsett om de arbetat fyrtio år eller är nyexaminerade.

Studiens kanske viktigaste bidrag är att den exemplifierar teoretiska perspektiv, inte minst genom att belysa att vad som påverkar undervisningen i ett ämne är så komplext att den ramfaktorteoretiska byggnadsställningen måste anpassas efter den specifika undersökningen med dess frågeställningar och undersökningsmaterial.

Sidan publicerades 2019-05-28 14:49 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-10-25 15:04 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.