Samhällskunskap från styrdokument till undervisning: Tjugo lärare ramar in vad som påverkar deras praktik

Vad sker mellan styrdokument och undervisningen i klassrummet? Joakim Öberg har undersökt vad lärare i samhällskunskap upplever som de viktigaste påverkansfaktorerna för den transformeringen.

Fakta
Disputation

2019-05-17

Titel (sv)

Samhällskunskap från styrdokument till undervisning: Tjugo lärare ramar in vad som påverkar deras praktik

Titel (eng)

Social Studies from Curriculum to Teaching: Twenty Teachers Framing What Affects their Practice

Författare

Joakim Öberg

Handledare

Professor Hans Albin,Larsson, Jönköping university Docent Ellen Almers, Jönköping university Universitetslektor Anna Johnsson Harrie, Linköpings universitet

Opponent

Docent Ingemar Ottosson, Högskolan Kristianstad Larsson, Hans Albin, Professor Högskolan i Jönköping,

Lärosäte

Jönköping university

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Joakim Öberg

Svenskt abstrakt:

Syftet med denna samhällskunskapsdidaktiska avhandling är att undersöka vad samhällskunskapslärare själva upplever som de viktigaste påverkansfaktorerna för transformeringen av samhällskunskapsämnet utifrån intentionerna i styrdokumenten (formuleringsarenan) till samhällskunskap som undervisning (realiseringsarenan), samt hur detta upplevs ha förändrats över tid. Det är således vad som händer mellan formuleringsarenan och realiseringsarenan, det vill säga tranformeringsarenan, som är i fokus. Studien bygger på hermeneutisk-fenomenologisk livsvärldsansats där fenomenologisk beskrivning och hermeneutisk tolkning är centralt. Empirin utgörs av intervjuer med tjugo samhällskunskapslärare för grundskolans år 7–9 och gymnasiet; tio med lång yrkeserfarenhet, tio tämligen nyexaminerade.

Resultatet tematiseras utifrån inspiration från ramfaktorteoretiskt perspektiv i fyra dimensioner av påverkansfaktorer, vilka är Den personliga dimensionen, Den didaktiska dimensionen, Den styrande dimensionen och Den samhälleliga dimensionen. Var och en av dessa dimensioner delas upp i ett antal variationer. Dimensionerna är konstruerade utifrån principen om det personligt nära till det samhälleligt distanserade. Utöver dessa dimensioner har en aspekt på dessa lagts till, Den elevnära aspekten vars innehåll utgörs av eleverna som påverkansfaktor. Lärarna i studien pratar i princip aldrig om eleverna som påverkansfaktor utan att koppla till någon av de fyra dimensionerna. Slutsatser som dras i studien är att de tjugo lärarna alla har mycket olika berättelser om vad de uppfattar som viktigaste påverkansfaktorer. Några lägger fokus på personlig bakgrund eller personliga intressen. Andra fokuserar på didaktiska idéer, styrdokument eller organisatoriska och ekonomiska ramar. Studien visar också att lärarna alla anger en eller ett par dominerande dimensioner, vilka också påverkar hur de talar om de andra dimensionerna. Lärarnas berättelser visar även att de upplever att undervisningen och vad som påverkar denna påtagligt förändras över tid. Utifrån en del aspekter skiljer sig de båda respondentgrupperna åt på kollektiv nivå, emedan en del aspekter skär rakt igenom intervjumaterialet med likheter på individnivå, oavsett om de arbetat fyrtio år eller är nyexaminerade.

Studiens kanske viktigaste bidrag är att den exemplifierar teoretiska perspektiv, inte minst genom att belysa att vad som påverkar undervisningen i ett ämne är så komplext att den ramfaktorteoretiska byggnadsställningen måste anpassas efter den specifika undersökningen med dess frågeställningar och undersökningsmaterial.

Sidan publicerades 2019-05-28 14:49 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-10-25 15:04 av Moa Duvarci Engman


Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Hur blir lek levande?

Nadezda Lebedeva har undersökt hur man studerar barns lek. Hon berättar om några intressanta faktorer om nyanlända barns lek i svenska förskolan.(webb-tv)

Föräldraprogram ökade den psykiska hälsan hos nyanlända

Vad händer när den viktigast uppgiften – att vara förälder – vänds upp och ner på en plats där allt är nytt och främmande? Fatumo Osman, docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, har forskat om lösningar som fått betydelse för föräldrar, barn och samhället.