Samma lärare – olika praktiker? En studie av literacy och meningsskapande i grundskolans tidiga ämnesundervisning

Monica Egelström vill med sin avhandling bland annat bidra till kunskaper om skolämnen som arenor för elevers literacyutveckling och meningsskapande.

Fakta
Disputation

2019-04-05

Titel (sv)

Samma lärare – olika praktiker?: en studie av literacy och meningsskapande i grundskolans tidiga ämnesundervisning

Titel (eng)

Same teachers – different practices? : a study of literacy and meaning making in early subject area instruction

Författare

Monica Egelström

Handledare

Eva Lindgren, Umeå universitet Docent Ewa Bergqvist, Umeå universitet Docent Ulla Damber, Mittuniversitetet

Opponent

Professor Anders Arnqvist, Karlstads Universitet

Institution

Institutionen för språkstudier

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Monica Egelström

Abstract in English:

This thesis focuses on school subjects as arenas for students’ literacy develop-ment and meaning making. How instructional practices are formed create dif-ferent preconditions for students’ opportunities of literacy development and meaning making. The following questions have been explored: 1) How is in-struction in mathematics and history organized and structured as precondi-tions for literacy practices?, 2) What instructional practices for literacy deve-lopment and meaning making can be found in the school subjects mathema-tics and history?, and 3) How can existing instruction be used to formulate a zone of proximal development for educational practices in relation to stu-dents’ literacy development and meaning making?
Four teachers and their instruction in mathematics and history in 5th grade (students typically 11 years old) were followed. Classroom observations and teacher interviews were used as methods for data collection. Teacher inter-views were carried out before, during, and after observational periods. The study draws on theories of literacy as situated practices (Barton & Hamilton, 2000; Street, 1984). For the analysis activity theory (Engeström, 2015; Leon-tiev, 1986) was used to create understandings of the two school subjects as human activity systems. To identify literacy practices within these systems au-tonomous and ideological models of literacy (Street, 1984) were used together with models of important resources (Freebody & Luke, 1990) and discourses (Ivanič, 2004) of literacy.
The results indicate that school subjects can be understood as different ac-tivity systems. Mathematics and history instruction were directed at different objects, in relation to content but also in how the object was perceived by the teachers as subjects. The activity system and its object had consequences for the role of the teacher subject in the system, but also for student roles. Diffe-rent objects were also linked to differences in how the class was considered as community of work and how division of labor was formed in this community. Differences in the activity systems seemed to be related to differences in lite-racy practices. The activity systems were at least partly related to different models of literacy and which resources and discourses of literacy were pre-sented to students. Different communities of work implied different opportu-nities to use joint work as a tool for meaning making. Likewise, actions seemed differently linked as chains of literacy events in the two activity systems. Im-portant, though, in both subjects a tertiary contradiction could be identified, which indicate a zone of proximal development for both subjects in relation to students’ literacy development and meaning making.

Sidan publicerades 2019-03-26 11:04 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-09-17 11:44 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Hur ska man veta vad forskningen säger?

Forskning är en central komponent för att utveckla undervisningens kvalitet och sedan år 2010 ställer skollagen krav på att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. Det är dock lättare sagt än gjort. Skolforskningsinstitutet har därför tagit fram en ny rapport i syfte att stödja skolans och förskolans verksamma i arbetet.

4,3 miljoner kronor till forskning om asylsökande ungdomar och hälsoundervisning i skolan

Hur kan skolan förbättra hälsoundervisningen för nyanlända ungdomar – en grupp där idén om hälsa kan upplevas som oklar och problematisk. Det ska Örebroforskaren Valeria Varea studera efter att ha fått 4,3 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.

Hur förebygger skolan kränkningar?

I en ny bok beskriver Ylva Odenbring, forskare vid Göteborgs universitet, hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. "Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna", säger hon.

Så kommer ni igång med drama och digitala verktyg

Förskollärarna Linda Bjällerstedt och Sara Bergström berättar om arbetet bakom barnens äventyr. De passar också på att tipsa om hur du kan komma igång med drama och digitala verktyg.

Skolning full av lek med ”torgpedagoger”

På den nybyggda förskolan i skånska Hjärup är det Ängslyckan­modellen som gäller, med ämnes­specifik under­visning som drivs av särskilda ”torgpedagoger” – och en egen specialpedagog.