Samspel och solostämmor. Om muntlig kommunikation i gymnasieskolan.

Anne Palmér har undersökt den muntliga kulturen i två klasser som läste på olika yrkesinriktade gymnasieprogram. Hon upptäckte att inte bara svenska utan också yrkesförberedande karaktärsämnen kunde ge eleverna goda tillfällen att utvecklas muntligt: - Jag menar att alla lärare måste ses som språklärare i viss mån, elevernas språkutveckling angår inte bara svenskämnet!

Fakta
Disputation

2008-04-19

Titel (sv)

Samspel och solostämmor. Om muntlig kommunikation i gymnasieskolan.

Titel (eng)

Interacting and going solo. On oral communication in upper secondary schools.

Författare

Anne Palmér

Handledare

em. universitetslektor Birgitta Garme, Uppsala samt professor Mats Thelander, Uppsala

Opponent

Førsteamanuensis Synnøve Matre, Trondheim

Institution

av Institutionen för nordiska språk

Lärosäte

UU – Uppsala universitet

Länkar
Läs mer om avhandlingen här:
Läs pressmeddelande (UU)
Läs skolportens intervju med Anne Palmér

Svenskt abstrakt:

Denna avhandling undersöker muntlig kommunikation ur ett språkutvecklingsperspektiv. Det övergripande syftet är att studera den muntliga kommunikationen i lärandeprocessen i svenska och karaktärsämnen på yrkesförberedande program i gymnasieskolan. Mer specifikt studeras lärande som inbegriper resonemang och förberett tal, viktiga aspekter av en kunskapsrelaterad, muntlig kompetens.

Metoden är etnografisk och samtalsanalytisk. Materialet består av fältanteckningar och ett stort antal video- och audioinspelningar från tre terminers lektioner i två olika klasser. Avhandlingen ansluter teoretiskt till New Literacy Studies; svenskundervisningens muntliga praktiker och muntliga kulturer beskrivs och ses som en del av skolans skriftspråkskultur. Begreppet utbyggd topik används för att analysera i vilken mån elever och lärare utvecklar resonemang, dels i samtalens dialoger, dels i monologer i ett nationellt prov.

Resultatet visar att undervisningen på yrkesförberedande program kan erbjuda elever mycket olika förutsättningar för muntlig språkutveckling. Eleverna på det vårdnadsinriktade programmet deltog i en mer varierad kommunikation än eleverna på det tekniskt-praktiskt inriktade programmet. Klassernas olika muntliga kulturer i svenskundervisningen kunde beskrivas i termer av mönster för resonemang och förberett tal, kunskapsideologi och maktrelationer mellan lärare och elever och elever sinsemellan. Undersökningsklassernas muntliga kulturer avspeglades vidare i deras sätt att genomföra det muntliga nationella provet. Elevernas förmåga att i provets förberedda tal bygga upp ett lagom långt resonemang överensstämde inte med hur väl de byggde ut varje samtalsämne. Förekomst och utformning av resonemang och förberett tal tycks vara mer beroende av undervisningens organisering och av kunskapsideologiska värderingar, än av vilket skolämne som studeras.

Avhandlingen pekar på vikten av en dialogisk undervisning där elever i alla gymnasieprogram utmanas i både resonemang och förberett tal. Den framhåller språket och kommunikationen i sig som ett viktigt innehåll i svenskundervisningen. Slutligen argumenterar den för alla ämnens ansvar för elevers språkutveckling.

Sidan publicerades 2008-03-27 00:00 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-04-12 14:01 av John Miller


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Ifous fokuserar: Att utreda närvaroproblem i skolan

Denna rapport har två delar vilka båda syftar till att stärka skolans arbete med att utreda närvaroproblem. Den första delen ger en överblick av den forskning som finns på området. Den andra delen är en praktisk vägledning som visar vilka moment som bör ingå i en utredning och hur de kan utformas. (pdf)

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Poddagogen #5: Thérèse Halvarson Britton om studiebesök i religionsundervisningen

I nya avsnittet av Poddagogen möter vi Thérèse Halvarson Britton som berättar om studiebesökens roll i religionsundervisningen. Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Ny forskningsöversikt om orsaker till skolfrånvaro

Vad kan forskningen lära oss om hur man kan kartlägga och analysera orsakerna till skolfrånvaro? En ny rapport från Ifous och Region Stockholm ger en sammanställning av relevant forskning inom området samt konkret, saklig och användbar information om kunskapsläget.