Samspel och solostämmor. Om muntlig kommunikation i gymnasieskolan.

Anne Palmér har undersökt den muntliga kulturen i två klasser som läste på olika yrkesinriktade gymnasieprogram. Hon upptäckte att inte bara svenska utan också yrkesförberedande karaktärsämnen kunde ge eleverna goda tillfällen att utvecklas muntligt: - Jag menar att alla lärare måste ses som språklärare i viss mån, elevernas språkutveckling angår inte bara svenskämnet!

Fakta
Disputation

2008-04-19

Titel (sv)

Samspel och solostämmor. Om muntlig kommunikation i gymnasieskolan.

Titel (eng)

Interacting and going solo. On oral communication in upper secondary schools.

Författare

Anne Palmér

Handledare

em. universitetslektor Birgitta Garme, Uppsala samt professor Mats Thelander, Uppsala

Opponent

Førsteamanuensis Synnøve Matre, Trondheim

Institution

av Institutionen för nordiska språk

Lärosäte

UU – Uppsala universitet

Länkar
Läs mer om avhandlingen här:
Läs pressmeddelande (UU)
Läs skolportens intervju med Anne Palmér

Svenskt abstrakt:

Denna avhandling undersöker muntlig kommunikation ur ett språkutvecklingsperspektiv. Det övergripande syftet är att studera den muntliga kommunikationen i lärandeprocessen i svenska och karaktärsämnen på yrkesförberedande program i gymnasieskolan. Mer specifikt studeras lärande som inbegriper resonemang och förberett tal, viktiga aspekter av en kunskapsrelaterad, muntlig kompetens.

Metoden är etnografisk och samtalsanalytisk. Materialet består av fältanteckningar och ett stort antal video- och audioinspelningar från tre terminers lektioner i två olika klasser. Avhandlingen ansluter teoretiskt till New Literacy Studies; svenskundervisningens muntliga praktiker och muntliga kulturer beskrivs och ses som en del av skolans skriftspråkskultur. Begreppet utbyggd topik används för att analysera i vilken mån elever och lärare utvecklar resonemang, dels i samtalens dialoger, dels i monologer i ett nationellt prov.

Resultatet visar att undervisningen på yrkesförberedande program kan erbjuda elever mycket olika förutsättningar för muntlig språkutveckling. Eleverna på det vårdnadsinriktade programmet deltog i en mer varierad kommunikation än eleverna på det tekniskt-praktiskt inriktade programmet. Klassernas olika muntliga kulturer i svenskundervisningen kunde beskrivas i termer av mönster för resonemang och förberett tal, kunskapsideologi och maktrelationer mellan lärare och elever och elever sinsemellan. Undersökningsklassernas muntliga kulturer avspeglades vidare i deras sätt att genomföra det muntliga nationella provet. Elevernas förmåga att i provets förberedda tal bygga upp ett lagom långt resonemang överensstämde inte med hur väl de byggde ut varje samtalsämne. Förekomst och utformning av resonemang och förberett tal tycks vara mer beroende av undervisningens organisering och av kunskapsideologiska värderingar, än av vilket skolämne som studeras.

Avhandlingen pekar på vikten av en dialogisk undervisning där elever i alla gymnasieprogram utmanas i både resonemang och förberett tal. Den framhåller språket och kommunikationen i sig som ett viktigt innehåll i svenskundervisningen. Slutligen argumenterar den för alla ämnens ansvar för elevers språkutveckling.

Sidan publicerades 2008-03-27 00:00 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-04-12 14:01 av John Miller


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer