Samspel och solostämmor. Om muntlig kommunikation i gymnasieskolan.

Anne Palmér har undersökt den muntliga kulturen i två klasser som läste på olika yrkesinriktade gymnasieprogram. Hon upptäckte att inte bara svenska utan också yrkesförberedande karaktärsämnen kunde ge eleverna goda tillfällen att utvecklas muntligt: - Jag menar att alla lärare måste ses som språklärare i viss mån, elevernas språkutveckling angår inte bara svenskämnet!

Fakta
Disputation

2008-04-19

Titel (sv)

Samspel och solostämmor. Om muntlig kommunikation i gymnasieskolan.

Titel (eng)

Interacting and going solo. On oral communication in upper secondary schools.

Författare

Anne Palmér

Handledare

em. universitetslektor Birgitta Garme, Uppsala samt professor Mats Thelander, Uppsala

Opponent

Førsteamanuensis Synnøve Matre, Trondheim

Institution

av Institutionen för nordiska språk

Lärosäte

UU – Uppsala universitet

Länkar
Läs mer om avhandlingen här:
Läs pressmeddelande (UU)
Läs skolportens intervju med Anne Palmér

Svenskt abstrakt:

Denna avhandling undersöker muntlig kommunikation ur ett språkutvecklingsperspektiv. Det övergripande syftet är att studera den muntliga kommunikationen i lärandeprocessen i svenska och karaktärsämnen på yrkesförberedande program i gymnasieskolan. Mer specifikt studeras lärande som inbegriper resonemang och förberett tal, viktiga aspekter av en kunskapsrelaterad, muntlig kompetens.

Metoden är etnografisk och samtalsanalytisk. Materialet består av fältanteckningar och ett stort antal video- och audioinspelningar från tre terminers lektioner i två olika klasser. Avhandlingen ansluter teoretiskt till New Literacy Studies; svenskundervisningens muntliga praktiker och muntliga kulturer beskrivs och ses som en del av skolans skriftspråkskultur. Begreppet utbyggd topik används för att analysera i vilken mån elever och lärare utvecklar resonemang, dels i samtalens dialoger, dels i monologer i ett nationellt prov.

Resultatet visar att undervisningen på yrkesförberedande program kan erbjuda elever mycket olika förutsättningar för muntlig språkutveckling. Eleverna på det vårdnadsinriktade programmet deltog i en mer varierad kommunikation än eleverna på det tekniskt-praktiskt inriktade programmet. Klassernas olika muntliga kulturer i svenskundervisningen kunde beskrivas i termer av mönster för resonemang och förberett tal, kunskapsideologi och maktrelationer mellan lärare och elever och elever sinsemellan. Undersökningsklassernas muntliga kulturer avspeglades vidare i deras sätt att genomföra det muntliga nationella provet. Elevernas förmåga att i provets förberedda tal bygga upp ett lagom långt resonemang överensstämde inte med hur väl de byggde ut varje samtalsämne. Förekomst och utformning av resonemang och förberett tal tycks vara mer beroende av undervisningens organisering och av kunskapsideologiska värderingar, än av vilket skolämne som studeras.

Avhandlingen pekar på vikten av en dialogisk undervisning där elever i alla gymnasieprogram utmanas i både resonemang och förberett tal. Den framhåller språket och kommunikationen i sig som ett viktigt innehåll i svenskundervisningen. Slutligen argumenterar den för alla ämnens ansvar för elevers språkutveckling.

Sidan publicerades 2008-03-27 00:00 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-04-12 14:01 av John Miller


Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.