Samtal om undervisning i naturvetenskap – Ämnesdidaktisk kollegial utveckling i lärarutbildning och lärarprofession

På vilka sätt kan samtal om undervisning i naturvetenskap bidra till möjligheter för lärarstudenters respektive lärares lärande och professionella utveckling? Det är den övergripande frågan som Marlene Sjöberg undersöker i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2020-09-28

Titel (sv)

Samtal om undervisning i naturvetenskap – Ämnesdidaktisk kollegial utveckling i lärarutbildning och lärarprofession

Författare

Marlene Sjöberg

Handledare

Professor Åke Ingerman, Göteborgs universitet Eva Nyberg, Göteborgs universitet

Opponent

Professor Kirsti Klette, Universitetet i Oslo

Institution

Institutionen för didaktik och pedagogisk profession

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Marlene Sjöberg

Abstract in English:

The overall aim in this thesis is to explore professional conversations about science teaching experiences, both in an educational setting with student teachers, and in a local professional development project with a science teacher team, regarding possibilities for developing professional knowledge in a collegial setting. Two empirical studies were conducted. Study 1, focusing on student teachers’ conversations in the educational setting of a one-year complementary teacher education program for student teachers with an academic degree in science, technology and/or mathematics. The empirical material was collected from non-compulsory additional meetings involving three to six student teachers, which were audio-recorded. In Study 2, the empirical setting was a collaboration with a science teacher team and researchers in a two-year project for local professional development, in which four science teachers at a lower secondary school met for teaching planning once a week. Study 2 includes four of these meetings, which were audio-recorded, at which the science teachers focused on both designing and following up on a summative test in the eighth grade involving the human body. Both studies were designed to establish reflective conversations about science teaching and student learning, including considerations for teaching a specific science topic, based on teaching experiences in science classrooms. A phenomenographic approach was used to identify qualitative differences in the conversations. In addition, the content of the student teachers’ reflective conversations about teaching experiences was further investigated in terms of pedagogical content knowledge (PCK). The findings show how professional conversations about science teaching experiences for teaching build on two central and interdependent dimensions: the qualitative content of the discussion, and the establishment of a common object of discussion. Collegial development of professional knowledge for science teaching by way of conversations requires contemporaneity and interplay in both dimensions of the conversation. The varying character of discussions when it comes to the interplay between their central dimensions implies varying possibilities for learning and development, for both individuals and their colleagues. This thesis highlights challenges in establishing structured and reflective conversations based on science teaching experiences, which implies the importance of offering student teachers possibilities to participate in conversations, with the aim of preparing them for future professional development. In the context of teachers’ professional development, the contemporaneity in complex content and interaction needs to be considered and not taken for granted, in order to contribute to the possibilities for developing professional knowledge in a collegial setting for teaching science.

Sidan publicerades 2020-09-15 16:45 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2021-02-23 17:23 av Susanne Sawander


Relaterat

Konflikter pressar studenter och nyblivna lärare

Det som oftast ligger bakom känslomässiga utmaningar hos lärarstudenter och nyblivna lärare är konflikter med elever, vårdnadshavare och kollegor. För att hantera detta utvecklas olika strategier, visar Henrik Lindqvist i sin forskning.

Olika skolerfarenheter påverkar lärares yrkesidentitet

Erfarenheter från den egna skolgången har stor betydelse när lärarstudenter formar sin yrkesidentitet. Här kan konflikter uppstå, konstaterar Andreas Ebbelind som forskat om lärarstudenters identitetsutveckling.

Fortbildning i biologi Webbkonferens

Biologi är ett komplext och fascinerande ämnesområde. Det är inom biologin som den snabbaste utvecklingen inom naturvetenskapen sker, med flest publicerade vetenskapliga artiklar. Lärare i biologi och naturkunskap blir aldrig fullärda, det finns alltid något nytt och intressant att tränga in i. Välkommen till en konferens som bjuder på aktuell forskning samt rikligt med praktiknära exempel och inspiration för din undervisning!

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser

Syftet med Lena Fridlunds avhandling "Interkulturell undervisning - ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser" är att ta reda på hur talet om en åtskild undervisning för vissa elever formuleras och motiveras i dokument och av olika yrkesutövare inom ett grundskoleområde.

Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass

Pia Nygård-Larssons avhandling "Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass" berör text, språk och lärande i biologiämnet.

Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet

Auli Arvola-Orlanders avhandling "Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet" är en studie av undervisning om människokroppen.

Styrideal och Konflikt – Om friskoleetablering i tre norrländska kommuner

I avhandlingen "Styrideal och Konflikt - Om friskoleetablering i tre norrländska kommuner" undersöker Jon Nyhlén hur styridealen, hierarki, marknad och nätverk framträder i den kommunala styrningen av det lokala skolsystemet samt hur dessa styrideal påverkar utvecklingen av och intensiteten i målkonflikter mellan kommun och fristående gymnasieskolor i de undersökta kommunerna.

De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm

Denna studie fokuserar på tre skolor i Stockholms innerstad som har haft ett inflöde av studenter från socialt missgynnade förorter, och ett utflöde av elever till andra skolor. Titeln på avhandlingen är "De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm". Författaren heter Jenny Kallstenius.

”Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt”: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion

Syftet med Kerstin Bygdeson-Larssons avhandling Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion är bland annat att se om Pedagogisk processreflektion kan stärka förskolepersonalens möjligheter att utveckla sin professionalitet och i så fall hur?

Historiemedvetande och identitet: Om historiens närvaro i några estniska ungdomars liv

I avhandlingen "Historiemedvetande och identitet: Om historiens närvaro i några estniska ungdomars liv" har Igor Potapenko studerat relationen mellan historiemedvetande och identitet hos skolungdomar i Estland.

Att bli matematisk: Matematisk subjektivitet och genus i lärarutbildningen för de yngre åldrarna

Anna Palmer vill i sin avhandling "Att bli matematisk" förstå processerna då matematisk och könsrelaterad subjektivitet konstitueras, omkonstitueras och upprätthålls i olika situationer under utbildningen till lärare för de yngre åldrarna.

Utbildare i dans: perspektiv på formeringen av en pedagogutbildning 1939-1965

Britt-Marie Styrkes avhandling "Utbildare i dans: perspektiv på formeringen av en pedagogutbildning 1939-1965" behandlar framväxten av en svensk utbildning av pedagoger i dans åren 1939-1965. Med utgångspunkt i ett splittrat yrkesområde undersöks utvecklingen fram till att en utbildning kunde etableras vid 1960-talets mitt.

Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck

Målet med Anna Lindqvists avhandling "Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck" är att tolka och förstå danslärarnas inställning till kön och dans som ett kunskapsområde från danslärarnas perspektiv.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Fortbildning viktigt vid digitalisering

Förbättrad undervisning och ökat lärande. Det är ofta målbilden med skolans digitalisering. Men för att nå dit krävs det kontinuerlig och långsiktig fortbildning av lärarna, visar en ny avhandling av Annika Agélii Genlott, som nu valts till Skolportens favorit.

Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Svenska skolledares arbetsmiljö och hälsa: En lägesbeskrivning med förslag på vägar till förbättringar av arbetsmiljön

I denna AMM-rapport presenteras åtgärdsförslag som syftar till att förbättra skolledares arbetsmiljö. Vi bedömer att de föreslagna åtgärderna kan användas till att främja skolledares hälsa och deras förutsättningar att verka i sin ledarroll, vilket i sin tur kan gynna anställda och elever.

Skolporten sammanställer pedagogisk forskning år 2020

I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola.

Grundskolan har svårt att ta hand om individintegrerade elever

Elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning ska få gå i den vanliga skolan om de vill. Men det är svårt för dem att få rätt stöd. Därför måste de kanske gå i särskolan även om de inte vill. (s. 10-11)