Samtal om undervisning i naturvetenskap – Ämnesdidaktisk kollegial utveckling i lärarutbildning och lärarprofession

På vilka sätt kan samtal om undervisning i naturvetenskap bidra till möjligheter för lärarstudenters respektive lärares lärande och professionella utveckling? Det är den övergripande frågan som Marlene Sjöberg undersöker i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2020-09-28

Titel (sv)

Samtal om undervisning i naturvetenskap – Ämnesdidaktisk kollegial utveckling i lärarutbildning och lärarprofession

Författare

Marlene Sjöberg

Handledare

Professor Åke Ingerman, Göteborgs universitet Eva Nyberg, Göteborgs universitet

Opponent

Professor Kirsti Klette, Universitetet i Oslo

Institution

Institutionen för didaktik och pedagogisk profession

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

The overall aim in this thesis is to explore professional conversations about science teaching experiences, both in an educational setting with student teachers, and in a local professional development project with a science teacher team, regarding possibilities for developing professional knowledge in a collegial setting. Two empirical studies were conducted. Study 1, focusing on student teachers’ conversations in the educational setting of a one-year complementary teacher education program for student teachers with an academic degree in science, technology and/or mathematics. The empirical material was collected from non-compulsory additional meetings involving three to six student teachers, which were audio-recorded. In Study 2, the empirical setting was a collaboration with a science teacher team and researchers in a two-year project for local professional development, in which four science teachers at a lower secondary school met for teaching planning once a week. Study 2 includes four of these meetings, which were audio-recorded, at which the science teachers focused on both designing and following up on a summative test in the eighth grade involving the human body. Both studies were designed to establish reflective conversations about science teaching and student learning, including considerations for teaching a specific science topic, based on teaching experiences in science classrooms. A phenomenographic approach was used to identify qualitative differences in the conversations. In addition, the content of the student teachers’ reflective conversations about teaching experiences was further investigated in terms of pedagogical content knowledge (PCK). The findings show how professional conversations about science teaching experiences for teaching build on two central and interdependent dimensions: the qualitative content of the discussion, and the establishment of a common object of discussion. Collegial development of professional knowledge for science teaching by way of conversations requires contemporaneity and interplay in both dimensions of the conversation. The varying character of discussions when it comes to the interplay between their central dimensions implies varying possibilities for learning and development, for both individuals and their colleagues. This thesis highlights challenges in establishing structured and reflective conversations based on science teaching experiences, which implies the importance of offering student teachers possibilities to participate in conversations, with the aim of preparing them for future professional development. In the context of teachers’ professional development, the contemporaneity in complex content and interaction needs to be considered and not taken for granted, in order to contribute to the possibilities for developing professional knowledge in a collegial setting for teaching science.

Sidan publicerades 2020-09-15 16:45 av Susanne Sawander


Relaterat

Olika skolerfarenheter påverkar lärares yrkesidentitet

Erfarenheter från den egna skolgången har stor betydelse när lärarstudenter formar sin yrkesidentitet. Här kan konflikter uppstå, konstaterar Andreas Ebbelind som forskat om lärarstudenters identitetsutveckling.

Konflikter pressar studenter och nyblivna lärare

Det som oftast ligger bakom känslomässiga utmaningar hos lärarstudenter och nyblivna lärare är konflikter med elever, vårdnadshavare och kollegor. För att hantera detta utvecklas olika strategier, visar Henrik Lindqvist i sin forskning.

Fortbildning i biologi Webbkonferens

Biologi är ett komplext och fascinerande ämnesområde. Det är inom biologin som den snabbaste utvecklingen inom naturvetenskapen sker, med flest publicerade vetenskapliga artiklar. Lärare i biologi och naturkunskap blir aldrig fullärda, det finns alltid något nytt och intressant att tränga in i. Välkommen till en konferens som bjuder på aktuell forskning samt rikligt med praktiknära exempel och inspiration för din undervisning!

Franska Webbkonferens

Välkommen till webbkonferensen för fransklärare! Du får ta del av åtta föreläsningar på både franska och svenska om aktuell forskning och praktiska exempel, som vi hoppas ska ge fördjupning och inspiration till din undervisning.

As valid as it can be?: The assessment of prior learning in higher education

Syftet med Tova Stenlunds avhandling "As valid as it can be?: The assessment of prior learning in higher education" är främst att undersöka validiteten i bedömning av reell kompetens inom högre utbildning.

”Är det så här vi är”. Om utbildning som normalitet och om produktionen av studenter

Lars-Olof Hildings avhandling "Är det så här vi är". Om utbildning som normalitet och om produktionen av studenter" behandlar bland annat hur studenter beskriver sina skäl att börja studera vid högskola och hur de beskriver sitt möte med högskolemiljön.

Ungdomars dagliga interaktion: En språkvetenskaplig studie av sex gymnasieungdomars bruk av tal, skrift och interaktionsmedier

Theres Bellander studerar hur ungdomars interaktionsformer varierar i förhållande till olika kontexter, där medierna är en faktor bland flera. Namnet på hennes avhandling är "Ungdomars dagliga interaktion: En språkvetenskaplig studie av sex gymnasieungdomars bruk av tal, skrift och interaktionsmedier".

Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck

Målet med Anna Lindqvists avhandling "Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck" är att tolka och förstå danslärarnas inställning till kön och dans som ett kunskapsområde från danslärarnas perspektiv.

Datorträning i läsflyt och stavning: analys och utvärdering av fixerad och resultatstyrd flash-cardexponering

Maj-Gun Johansson avhandling "Datorträning i läsflyt och stavning: analys och utvärdering av fixerad och resultatstyrd flash-cardexponering" rapporterar om positiva effekter av en datoriserad träningsmetod i läsning och stavning. Genom snabba exponeringar av ord triggas lässvaga elever till ökat läsflyt.

Livsfrågor och religionskunskap: En belysning av ett centralt begrepp i svensk religionsdidaktik

Vad kan betecknas som en "livsfråga", varför är de anses viktiga och hur de passar in i undervisningen? Det är tre frågor som Björn Falkevall ställer i avhandlingen "Livsfrågor och religionskunskap: En belysning av ett centralt begrepp i svensk religionsdidaktik".

Samarbete genom samtal

Vad kännetecknar och vad främjar det goda samtalet i arbetsgrupper? Om detta handlar samtalsforskaren Charlotte Lundgrens avhandling "Samarbete genom samtal"

Processbarhet på prov: Bedömning av muntlig språkfärdighet hos vuxna andraspråksinlärare

Maria Eklund Heinonen har i "Processbarhet på prov" studerat bedömning av muntlig språkfärdighet hos andraspråksinlärare på högskolan. Men avhandlingen berör egentligen alla lärare som har elever med svenska som andraspråk.

Skrivande som handling och möte – gymnasieelever om skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i svenskämnet

Syftet med Suzanne Parmenius-Swärds avhandling "Skrivande som handling och möte" är att belysa hur elever i gymnasiet hanterar skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i svenskämnet.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

The battle over dyslexia

It was once a widely accepted way of explaining why some children struggled to read and write. But in recent years, some experts have begun to question the existence of dyslexia itself.

Bordssagor, rollekar och makaroner i mängder

Att skapa rika förutsättningar för barns språkutveckling är inte komplicerat och behöver inte innebära stora kostnader. Pedagogikprisvinnande Moa Bäversten och Emilia Larsson Samoladas beskriver hur det med små medel går att skapa en språkrik lärmiljö.

Häng med mobila förskolan

Mobila förskolor tar ordet utflykt till en ny nivå. Om det ens handlar om utflykter? ”Jag skulle snarare säga upplevelsebaserat lek- och läräventyr”, säger förskolläraren Kent Störzel på Göteborgs mobila förskola.

Starta tidigt med teckenstöd

På en småbarnsavdelning på Starens förskola i Eskilstuna har arbetslaget ihop med en specialpedagog utvecklat ett förfinat TAKK-system där bilder och teckenspråk får samverka.

Ramstruktur ger lektionerna mål och mening

En tydlig lektionsstruktur kan både underlätta för alla elever och vara ett avgörande stöd för de elever som behöver förutsägbarhet eller har svårigheter med ­exempelvis arbetsminnet. På Nacka Strands skola kallas detta ramstruktur.