Samtal under lärarlagsmöten. Diskursorienteringar i den professionella praktiken

Anna Norrström vill med sin avhandling bidra med ökad kunskap om kommunikation, språkbruk, diskursorienteringar och relationer dem emellan i lärarlags mötessamtal.

Fakta
Disputation

2021-04-16

Titel (sv)

Samtal under lärarlagsmöten. Diskursorienteringar i den professionella praktiken

Titel (eng)

Teacher team meetings. Discourse orientations in professional practice Författare: Norrström, Anna

Författare

Anna Norrström

Handledare

Mattias Nylund, Göteborgs universitet Professor Anita Norlund, Högskolan i Borås

Opponent

Professor Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet

Institution

Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

Teacher team meetings are potential arenas for professional communication, but such meetings take many different forms and cannot automatically be viewed as forums for constructive communication. The aim of this study is therefore to contribute with increased knowledge about the communication structures and discourse orientations found in teacher team meetings. The study is based on observations and audio recordings of meeting conversations that took place among five teacher teams. The meetings are analyzed using Basil Bernstein’s theory of horizontal and vertical discourses. An analytic tool is developed to analyze three conversational structures and their discursive orientation during meeting conversations, namely: ideational structure (content), interpersonal structure (relation) and textual structure (form). The results show that a horizontal discourse orientation operated in all observed meetings. This means that the conversations are segmented and characterized by frequent topic changes and multiple subject foci. Topics are mostly strongly context-bound and of a practical and logistical nature. Reasonings are based primarily on direct experience-based knowledge and a subjective approach. The conversations are also characterized by consensus, humor and a strong emphasis on closeness and care orientation. The language use is often vague and informal in nature. Both a vertical and a horizontal discourse orientation are important in teachers’ professional conversations, but crucially both discourses must be present. Important parts of contextual awareness and reasoning can be omitted from meetings when solely utilizing a horizontally oriented discourse. It can also entail limitations in professional practice, for example in terms of considering and dealing with complex issues and generalizing beyond individual situations and experiences. This can lead to a lack of common understandings, an absence of joint reflections and insufficiently rigorous problem analyses, as well as the absence of a holistic view on professional issues.

Sidan publicerades 2021-03-30 11:01 av Susanne Sawander


Relaterat

Helklass och individuellt arbete viktiga förutsättningar för lärande

Elevers lärande i klassrummet är beroende både av gemensamma genomgångar i helklass och individuellt arbete i skolbänken. Det visar Marie Tanners avhandling.

Manligt och kvinnligt i lärarrollen

Manliga lärare har förväntningar på sig att vara riktiga män och pratar oftare än kvinnliga kollegor om arbetets sociala dimension. Unga kvinnliga lärare tror att ålder och etnicitet är viktigare än genusaspekter.

Matematik för gymnasiet Webbkonferens

Välkommen till Skolportens webbkonferens för sig som undervisar i matematik på gymnasiet och vux. Här presenterar vi den senaste forskningen och ger praktiska verktyg för undervisningen, välkommen!

Svenska som andraspråk Webbkonferens

Lärare i svenska som andraspråk har ett brett undervisningsområde. Utöver kursplanens innehåll ska läraren kunna sätta sig in i de flerspråkiga elevernas olika förmågor till inlärning av svenska språket. Ta del av den senaste forskningen i undervisningsämnet och praktiska exempel för ditt klassrum.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser

Syftet med Lena Fridlunds avhandling "Interkulturell undervisning - ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser" är att ta reda på hur talet om en åtskild undervisning för vissa elever formuleras och motiveras i dokument och av olika yrkesutövare inom ett grundskoleområde.

Tvåspråkighet hos döva skolelever: Processbarhet i svenska och narrativ struktur i svenska och svenskt teckenspråk

Krister Schönströms avhandling "Tvåspråkighet hos döva skolelever: Processbarhet i svenska och narrativ struktur i svenska och svenskt teckenspråk" behandlar döva specialskoleelevers tvåspråkigautveckling. Särskilt intresserar sig avhandlingen för hur elevernas svenska och teckenspråk utvecklas i skolåldern.

Erbjudet och upplevt lärande i mötet med svenska som andraspråk och svensk skola

I Ann-Christin Torpstens avhandling "Erbjudet och upplevt lärande" får vi lyssna på andraspråkselevers egna berätteler om mötet med svenska som andraspråk och med svensk skola.

Skolbokspropaganda? En ideologianalys av läroböcker i svenska som andraspråk (1995-2005)

Jörgen Mattlar undersöker i avhandlingen "Skolbokspropaganda?" bilden av det svenska samhället i läromedel i svenska som andraspråk. Bilden som framkommer är samstämmig - men också skiftande.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Skolporten samlar pedagogisk forskning

I årets upplaga av Pedagogisk forskning presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola. Läs hela bilagan digitalt utan kostnad!

Ledningsteam ger trygghet

Ett ledningsteam med fyra personer för mellan tre och sex förskolor och en platsansvarig på varje förskola. Så jobbar friskolan Pysslingen Förskolor för att underlätta för sina förskolerektorer.

Skolporten sammanställer pedagogisk forskning år 2020

I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola.

Nytt statsbidrag främjar forskning på arbetstid

Nu öppnas möjligheten för lärare att på arbetstid kunna bedriva praktiknära forskning och utveckling.