Samtidskonstbaserat gestaltningsarbete i utbildningen av bildlärare: Om vikten av transformativ beredskap i förändringsprocesser

Eva Cronquist har utforskat vad som sker när bildlärarstudenter arbetar med samtidskonst i sin utbildning.

Fakta
Disputation

2020-03-13

Författare

Eva Cronquist

Handledare

Professor Lena Fritzén, Linnéuniversitetet Docent Hans Sternudd, Linnéuniversitetet

Opponent

Professor Eva Alerby, Luleå tekniska universitet

Institution

Institutionen för pedagogik och lärande

Lärosäte

Linnéuniversitetet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Eva Cronquist

Abstract in English:

This dissertation addresses student learning processes in contemporary arts- based practice in visual arts teacher education programs. The arts-based processes studied are based on the explorative method for exploring social and social phenomena. ‘Art’, as a school subject, is based on scientific foundations that are informed by a ‘semiotics of art’ perspective. Notwithstanding this, artistic methods comprise a large part of the subject. The aim of this dissertation is to deepen our knowledge of the students’ experience of the learning processes that are present in contemporary arts-based practice in visual arts teacher education programs. Three empirical investigations into two visual arts teacher education programs were conducted. Study I reports on an investigation into an introductory course in contemporary arts-based practice where focus was placed on the student’s learning processes. The theoretical frameworks used in Study I were hermeneutics, symbolic interactionism, and transformative theory. The results of Study I were reported on in their entirety in a licentiate thesis (Cronquist, 2015), and can be summarised in terms of the concepts ‘resistance’, ‘challenges’, and ‘alienation and conciliation as a communicative process’. This introductory study gave rise to new questions which demanded both further depth and breadth in their answers. These issues were addressed by investigating an additional art teacher education program and by analysing the more advanced courses in this program, in contrast to the analysis of the introductory courses that were analysed in the first investigation. Study II presents an investigation into the meanings which emerged in the students’ experiences of the learning processes in a prescribed contemporary arts-based projects whilst Study III presents an investigation of the meanings with emerged in the students’ experiences of learning processes in a prescribed contemporary arts-based independent project, second cycle (Master of arts in secondary education for upper secondary). Study II and Study III take their point of departure in Dewey’s ‘pragmatism’, where human behaviour is considered to be a transactional process between people and their environment. The method of analysis that was used in these studies was inspired by ‘practical epistemological analysis’ (PEA) (Wickman & Östman, 2014). The object of study, which links all three studies together, addresses deepening our knowledge of the learning processes in contemporary arts-based projects. The results of these studies are revealed in three distinct problem areas namely, the laboratory – explorative problem, the subject-cultural problem, and the methodology problem. The laboratory – explorative problem involves the difficulties which students are

faced with when they are tasked with making independent choices of methods for creative laboratory – explorative workprocesses in art projects. The subject- cultural problem refers to how students carry within themselves their experiences of learning processes from other subjects and how they put them in contrast with their learning experiences in their art classes. The methodology problem reveals to us how scientific research methods and exploratory art methods come to collide with each other (from the students’ perspective) in the students’ independent art projects. In conclusion, I present a discussion of the questions and challenges that contemporary art concepts can provide to an art teacher education program. ‘Transformative preparedness’ is highlighted as a central concept which students can use to move forward in their art teacher training when habitual behaviours are challenged. ‘Transformative preparedness’ is based primarily on the ability to adopt another person’s perspective.

Sidan publicerades 2020-04-14 13:23 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-04-21 09:57 av Susanne Sawander


Relaterat

Slöjd, webbkonferens tillgänglig 30 nov-10 december!

Föreläsningar om den reviderade kursplanen och vilka följder förändringarna innebär för dig som lärare, hur du kan arbeta språkutvecklande i slöjden med nyanlända, tankar kring att arbeta med digitala verktyg i slöjden, hur du hanterar problemskapande beteenden i slöjdsalen och hur du kan arbeta med att slöjd för en hållbar utveckling.

Bildberättande i skymundan

Skolans fokus på nyttoaspekter och mätbar kunskap gör det svårt för såväl lärarna, som eleverna, att arbeta mer utforskande i bild. Det konstaterar Frida Marklund som forskat om bildberättande i skolan.

Flickblickar – om relationen mellan blickar, bilder och kroppar

Normer, kulturer och lärares förväntningar står i förgrunden när gymnasieelever på estetiska programmet uppför femininet med hjälp av visuella berättelser. Det visar Maria Eriksson som i sin avhandling undersökt gymnasieungdomars interaktion med bilder.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Students’ experiences and perceptions of good teaching practice

Kyriaki Doumas avhandling "Students' experiences and perceptions of good teaching practice" handlar om elevers erfarenheter och uppfattningar av god undervisningspraktik i litteratur och fysik under ett läsår på gymnasiet i Grekland.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

”Want to rethink education after Covid-19? Creative solutions mean taking more risks”

Act like entrepreneurs and avoid missing opportunities. Educational leaders should be less risk averse, seize opportunities and try out new ideas, even if you only have 50 percent of the information, writes Henry M. Smith, assistant professor at the Johns Hopkins School of Education and a former U.S. assistant secretary of education.

Annorlunda om förändringsarbete

Såväl unga som erfarna skolledare kommer att finna mycket användbart i boken. Unga, som kan få stöd och inspiration för de förändringar man själv gått och tänkt på men ännu inte hunnit sjösätta. Mer erfarna, som kan få bekräftelse på saker man genomfört och kanske också reflektera över saker man kunnat göra annorlunda, skriver Per Hällström i en recension.

Knowledge is power against hate: Online course designed to set Holocaust record straight

Initially geared to help educators, the free program was designed to help everyone from parents, grandparents, clergy of all faiths, youth-group leaders and the general public seeking a way to begin to understand what really happened.

Hur ska man veta vad forskningen säger?

Forskning är en central komponent för att utveckla undervisningens kvalitet och sedan år 2010 ställer skollagen krav på att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. Det är dock lättare sagt än gjort. Skolforskningsinstitutet har därför tagit fram en ny rapport i syfte att stödja skolans och förskolans verksamma i arbetet.

Hur förebygger skolan kränkningar?

I en ny bok beskriver Ylva Odenbring, forskare vid Göteborgs universitet, hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. "Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna", säger hon.