Scaffolding writing : four children explore written language with auditory feedback from speech synthesis

Britta Hannus-Gullmets  vill med sin avhandling öka kunskapen om hur färdigheter i läsning och skrivning utvecklas när skrivandet stöttas av auditiv feedback i samarbete med en lärare.

Fakta
Disputation

2020-01-31

Titel (eng)

Scaffolding writing : four children explore written language with auditory feedback from speech synthesis

Författare

Britta Hannus-Gullmets

Opponent

Professor Siv Fischbein, Stockholms universitet

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Denna studie handlar om ett undervisningsprojekt där barn skrev texter pådator med ett digitalt hjälpmedel, auditiv feedback från talsyntes.
Undersökningen är en multipel fallstudie med fyra fall, och syftet är att ökakunskapen om hur färdigheter i läsning och skrivning utvecklas när skrivandet
stöttas av auditiv feedback i samarbete med en lärare. Varje fall består av en undervisningsperiod på fem månader, en termin. Utgångspunkten är att
utvecklingen i läskunnighet kan stimuleras när en lärare och ett barn samarbetar kring en uppgift som är något över barnets kompetensnivå och
läraren stöttar barnet på ett lämpligt sätt. Barnens uppgift i denna undersökning var att skriva ord och texter som de själva valde. Med hjälp av
auditiv feedback skulle barnen hitta språkljudens tecken och undersöka ordens och meningarnas struktur. Arbetet bygger på deltagande observation av barnens skrivande, som dokumenteras i fältanteckningar, och på dokumentation i form av videoinspelningar och loggning av tangenttryckningar. Barnens läs- och skrivfärdigheter testas före och efter projektperioden. Skrivningen med auditiv feedback skedde i barnens skola i form av lektioner med en lärare och en elev. Läraren var också den forskare som utförde undersökningen. Analysen inriktas på hur läs- och skrivfärdigheterna utvecklas, på hur läraren stöttar barnens skrivande och på hur barnen använder auditiv feedback som en stötta, en byggnadsställning, för sitt skrivande. Tre centrala drag kännetecknar den verksamhet som stöttar barn i deras lärande, nämligen ett gemensamt engagemang för uppgiften, en undervisning som är anpassad efter barnet och överföring av ansvaret från den vuxne till barnet. Dessa tre drag kan upptäckas i undersökningens resultat, men det fanns
också utmaningar. Ibland var det svår för läraren att hitta rätt nivå i stöttandet, och det finns exempel på både för mycket och för litet stöttning. Problematiskt för det gemensamma engagemanget var, att läraren ibland skrev i en negativ ton om hur stora svårigheter barnen hade, och att hon ibland
uppmärksammade formella detaljer i texten mer än innehållet i de berättelser som barnen skrev. De största framstegen i läs- och skrivfärdighet skedde i bokstavskunskap hos det yngsta barnet och i användningen av dubbel konsonant och skiljetecken hos de två äldsta barnen. De två yngre barnen arbetade med att läsa och skriva ord och med läsriktningen. Om de hade föreslagit en bokstav för tidigt, hade de svårt att komma på bokstaven igen vid dess rätta plats i ordet, troligen på grund av att de upplevt ett misslyckande. De två äldre barnen arbetade med dubbel konsonant, var och en på sitt eget sätt. Barnen arbetade med auditiv feedback speciellt på den aspekt av skriftspråksutvecklingen som var aktuell för dem just då. När de gjorde rättelser, reparationer, kunde man se en tendens till ökande självständighet i deras arbete.

Sidan publicerades 2020-01-21 16:15 av Susanne Sawander


Relaterat

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder, Göteborg

Nya datum: 2-3 september! Årets konferens för dig som möter elever i behov av särskilt stöd! Ta del av föreläsningar om bl.a. att skapa lärmiljöer för ökad studiemotivation för både flickor och pojkar, hur du arbetar framgångsrikt med läsning för barn i lässvårigheter, undervisning av elever i matematiksvårigheter, samt elever med talrädsla - hur stödjer vi dem?

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder, Stockholm

Nya datum 17-18 sept! Ta del av föreläsningar om bl.a. att skapa lärmiljöer för ökad studiemotivation för både flickor och pojkar, hur du arbetar framgångsrikt med läsning för barn i lässvårigheter, undervisning av elever i matematiksvårigheter, samt elever med talrädsla - hur stödjer vi dem? Fullmatade och intressanta dagar - både i Göteborg och Stockholm!

Frustration över att inte kunna inkludera elever med beteendeproblem

Lärare känner sig ofta frustrerade över att inte kunna inkludera elever med beteendepropblem. Men problemen tillskrivs ändå eleverna, konstaterar Ulrika Gidlund i sin avhandling.

Skriv- och läslärande med digitala verktyg – ett sätt att överbrygga klyftor

Karin Forslings studie visar att när lärare skapar skriv- och lässituationer med digitala verktyg utgår de från alla elever, även de som har behov av stöd. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv kan det ses som en intention att överbrygga klyftor.

Att överbrygga klyftor i ett digitalt lärandelandskap: design och iscensättning för skriv- och läslärande i förskoleklass och lågstadium

Karin Forslings studie visar att att implementering av digitala verktyg jämsides med fortbildning för lärarna och lärarnas spontana kollegiala lärande leder till skolutveckling.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Students’ experiences and perceptions of good teaching practice

Kyriaki Doumas avhandling "Students' experiences and perceptions of good teaching practice" handlar om elevers erfarenheter och uppfattningar av god undervisningspraktik i litteratur och fysik under ett läsår på gymnasiet i Grekland.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser

Ylva Weitz vill med sin avhandling "Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser" fördjupa kunskapen om skolsituationen för barn och ungdomar i samhällsvård.

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

I avhandlingen "Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood" har Petra Dewrang undersökt hur personer mellan 14 och 24 år med Aspergers syndrom uppfattar sig själva i relation till diagnosen.

An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of congruence in the behavior of leaders and followers

Johan Bertletts avhandling "An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of cong" behandlar organisatoriska aspekter som organisationsklimat, psykologiskt klimat samt medarbetarskap utifrån ledarskapsbeteende, arbetskamratsbeteende och interaktivt ledare-följarebeteende.

Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet

I avhandlingen "Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet" kartlägger, beskriver och analyserar Elisabeth Nordevall lärarens uppdrag som mentor såväl när det gäller innehåll som funktion.

Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser

Syftet med Lena Fridlunds avhandling "Interkulturell undervisning - ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser" är att ta reda på hur talet om en åtskild undervisning för vissa elever formuleras och motiveras i dokument och av olika yrkesutövare inom ett grundskoleområde.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Undervisa på distans – så kan du arbeta

Struktur är viktig i all undervisning – men det är särskilt viktigt när undervisningen sker på distans. Anna Åkerfeldt, projekt- och processledare på Ifous, har sammanställt tips och råd för dig som ska undervisa på distans.

Lektionsdesign på distans – förebygg svårigheter med virtuell gemenskap

Specialpedagogen och gymnasieläraren Helena Wallberg delar med sig av några tips för att få det att funka för alla elever och förebygga skolsvårigheter som lätt kan uppstå i en virtuell lärmiljö.

Skola hemma

Sidan upprätthålls av RISE i samverkan med Skolverket, SKR, Swedish Edtech Industry och UR.