2020-01-21 16:15  117 Dela:

Scaffolding writing : four children explore written language with auditory feedback from speech synthesis

Britta Hannus-Gullmets  vill med sin avhandling öka kunskapen om hur färdigheter i läsning och skrivning utvecklas när skrivandet stöttas av auditiv feedback i samarbete med en lärare.

Fakta
Disputation

2020-01-31

Titel (eng)

Scaffolding writing : four children explore written language with auditory feedback from speech synthesis

Författare

Britta Hannus-Gullmets

Opponent

Professor Siv Fischbein, Stockholms universitet

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Britta Hannus-Gullmets

Svenskt abstrakt:

Denna studie handlar om ett undervisningsprojekt där barn skrev texter pådator med ett digitalt hjälpmedel, auditiv feedback från talsyntes.
Undersökningen är en multipel fallstudie med fyra fall, och syftet är att ökakunskapen om hur färdigheter i läsning och skrivning utvecklas när skrivandet
stöttas av auditiv feedback i samarbete med en lärare. Varje fall består av en undervisningsperiod på fem månader, en termin. Utgångspunkten är att
utvecklingen i läskunnighet kan stimuleras när en lärare och ett barn samarbetar kring en uppgift som är något över barnets kompetensnivå och
läraren stöttar barnet på ett lämpligt sätt. Barnens uppgift i denna undersökning var att skriva ord och texter som de själva valde. Med hjälp av
auditiv feedback skulle barnen hitta språkljudens tecken och undersöka ordens och meningarnas struktur. Arbetet bygger på deltagande observation av barnens skrivande, som dokumenteras i fältanteckningar, och på dokumentation i form av videoinspelningar och loggning av tangenttryckningar. Barnens läs- och skrivfärdigheter testas före och efter projektperioden. Skrivningen med auditiv feedback skedde i barnens skola i form av lektioner med en lärare och en elev. Läraren var också den forskare som utförde undersökningen. Analysen inriktas på hur läs- och skrivfärdigheterna utvecklas, på hur läraren stöttar barnens skrivande och på hur barnen använder auditiv feedback som en stötta, en byggnadsställning, för sitt skrivande. Tre centrala drag kännetecknar den verksamhet som stöttar barn i deras lärande, nämligen ett gemensamt engagemang för uppgiften, en undervisning som är anpassad efter barnet och överföring av ansvaret från den vuxne till barnet. Dessa tre drag kan upptäckas i undersökningens resultat, men det fanns
också utmaningar. Ibland var det svår för läraren att hitta rätt nivå i stöttandet, och det finns exempel på både för mycket och för litet stöttning. Problematiskt för det gemensamma engagemanget var, att läraren ibland skrev i en negativ ton om hur stora svårigheter barnen hade, och att hon ibland
uppmärksammade formella detaljer i texten mer än innehållet i de berättelser som barnen skrev. De största framstegen i läs- och skrivfärdighet skedde i bokstavskunskap hos det yngsta barnet och i användningen av dubbel konsonant och skiljetecken hos de två äldsta barnen. De två yngre barnen arbetade med att läsa och skriva ord och med läsriktningen. Om de hade föreslagit en bokstav för tidigt, hade de svårt att komma på bokstaven igen vid dess rätta plats i ordet, troligen på grund av att de upplevt ett misslyckande. De två äldre barnen arbetade med dubbel konsonant, var och en på sitt eget sätt. Barnen arbetade med auditiv feedback speciellt på den aspekt av skriftspråksutvecklingen som var aktuell för dem just då. När de gjorde rättelser, reparationer, kunde man se en tendens till ökande självständighet i deras arbete.

Sidan publicerades 2020-01-21 16:15 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-03-30 13:12 av Susanne Sawander


Relaterat

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder, Göteborg

Årets konferens för dig som möter elever i behov av särskilt stöd! Ta del av föreläsningar om bl.a. att skapa lärmiljöer för ökad studiemotivation för både flickor och pojkar, hur du arbetar framgångsrikt med läsning för barn i lässvårigheter, undervisning av elever i matematiksvårigheter, samt elever med talrädsla - hur stödjer vi dem? Välj att delta på plats eller via webben, välkommen!

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder, Stockholm

Ta del av föreläsningar om bl.a. att skapa lärmiljöer för ökad studiemotivation för både flickor och pojkar, hur du arbetar framgångsrikt med läsning för barn i lässvårigheter, undervisning av elever i matematiksvårigheter, samt elever med talrädsla - hur stödjer vi dem? Välj att delta på plats eller via webben, välkommen!

Frustration över att inte kunna inkludera elever med beteendeproblem

Lärare känner sig ofta frustrerade över att inte kunna inkludera elever med beteendepropblem. Men problemen tillskrivs ändå eleverna, konstaterar Ulrika Gidlund i sin avhandling.

Skriv- och läslärande med digitala verktyg – ett sätt att överbrygga klyftor

Karin Forslings studie visar att när lärare skapar skriv- och lässituationer med digitala verktyg utgår de från alla elever, även de som har behov av stöd. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv kan det ses som en intention att överbrygga klyftor.

Att överbrygga klyftor i ett digitalt lärandelandskap: design och iscensättning för skriv- och läslärande i förskoleklass och lågstadium

Karin Forslings studie visar att att implementering av digitala verktyg jämsides med fortbildning för lärarna och lärarnas spontana kollegiala lärande leder till skolutveckling.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser

Ylva Weitz vill med sin avhandling "Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser" fördjupa kunskapen om skolsituationen för barn och ungdomar i samhällsvård.

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

I avhandlingen "Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood" har Petra Dewrang undersökt hur personer mellan 14 och 24 år med Aspergers syndrom uppfattar sig själva i relation till diagnosen.

Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser

Syftet med Lena Fridlunds avhandling "Interkulturell undervisning - ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser" är att ta reda på hur talet om en åtskild undervisning för vissa elever formuleras och motiveras i dokument och av olika yrkesutövare inom ett grundskoleområde.

Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet

I avhandlingen "Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet" kartlägger, beskriver och analyserar Elisabeth Nordevall lärarens uppdrag som mentor såväl när det gäller innehåll som funktion.

Historia i mänsklighetens tjänst: internationella riktlinjer och svensk gymnasieundervisning i historia, 1927-2002

Thomas Nygrens avhandling "Historia i mänsklighetens tjänst: internationella riktlinjer och svensk gymnasieundervisning i historia, 1927-2002" är en studie av internationella riktlinjer och historieundervisningen i Sverige 1927-2002. NF:s, UNESCO:s och Europarådets riktlinjer undersöks i förhållande till svenska styrdokument, lärares uppfattningar om och studenters arbete i historia.

Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv

Karin Stolpes avhandling "Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv" syftar till att belysa lärares ämnesdidaktiska förmågor i naturvetenskap.

Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet

Auli Arvola-Orlanders avhandling "Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet" är en studie av undervisning om människokroppen.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.

Enkla tips får fler att avslöja falska nyheter

Felaktig information som cirkulerar online är en utmaning för moderna samhällen. Men enkla åtgärder tycks kunna hjälpa människor att urskilja de falska nyheterna.