2020-05-20 09:40  7 Dela:

School journeys: ideas and practices of new education in Portugal (1890-1960)

I Portugal har skolresor varit kopplade till idén om utbildning som ett instrument för samhällsutveckling. Det visar Inês Félix i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2020-05-22

Titel (eng)

School journeys: ideas and practices of new education in Portugal (1890-1960)

Författare

Inês Félix

Handledare

Professor Anna Larsson, Umeå universitet Docent Björn Norlin, Umeå universitet

Opponent

Professor Daniel Tröhler, Wiens universitet

Institution

Institutionen för idé- och samhällsstudier

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande

Abstract in English:

In this dissertation I examine school journeys in secondary education in Portugal between 1890 and 1960, focusing on State regulation, educational ideas and school practice. By bringing together the various parts of a broader discourse on a way of thinking and making schooling, I look at how this active method was regulated, argued and reportedly undertaken with a twofold aim: to expand the knowledge on the history of school journeys, and to contribute to the research on the ideas and practices of educational modernity.

School journeys were an activity that was intended to take the students out of the school in order to observe, study and actively experience historical heritage, industrial processes, natural objects and phenomena, and societal achievements in situ, i.e. all culture related to what was to be seen, thought about and acted upon. Moreover, these journeys were imbued with the desire to produce a metamorphosis from student to citizen by promoting the students’ learning and becoming processes.

The advent of school journeys in Portugal was deeply connected to the aims of New Education and to the idea of education as an instrument of societal renewal and progress of the nation. Their boom in the mid-1910s was accompanied by the proliferation of ideas that ultimately referred to the need to accomplish results. This, in turn, led to the strengthening of the teachers’ role and to the reliance on once perceived traditional forms of teaching and learning in which the students’ engagement was restricted to that of observers, readers, listeners and writers of notes. Although by the 1930s this had already become engrained in the grammar of schooling, it was the meticulous regulations enforced by the recently established dictatorship that crystallised the legal framework, educational ideas and practice of school journeys.

Thus, by taking the particular case of school journeys, I show how ideas of educational modernity became increasingly articulated and blended with longestablished practices, and how learning was placed in relation to learning and becoming, both closely connected to narratives of national progress and belonging. Indeed, activities based on observation, study and experience were connected to knowledge transfer as much as to the production of subjectivities. For this reason, I argue that school journeys were part of a ‘Reason’ that established objective systems to apprehend both individuals and the world, connecting each other by shaping an idea of cultural empowerment and intellectual emancipation through knowledge and identity.

Sidan publicerades 2020-05-20 09:40 av Susanne Sawander


Relaterat

Pisa och Timss ger en begränsad bild av svenska elevers matematikkunskaper

Man kan inte använda resultaten rakt av från internationella kunskapsmätningar för att dra slutsatser om de svenska elevernas kunskaper i matematik, visar Samuel Sollerman i sin avhandling.

Nyliberala idéer bakom förändringen av skolan

Nyliberala reformer för ökad marknadsstyrning fick ett massivt genomslag i svensk skolpolitik under 1990-talet. Det visar Mattias Börjessons analys av skolpolitiska texter.  

Tyska

Välkommen till en konferens för dig som undervisar i tyska. Konferensen innehåller föreläsningar både på tyska och svenska om aktuell forskning samt praktiknära exempel på hur du kan arbeta i klassrummet. Herzlich willkommen!

Franska

Välkommen till en konferens för dig som undervisar i franska. Under två dagar får du ta del av föreläsningar på både franska och svenska om aktuell forskning och praktiska exempel, som vi hoppas ska ge fördjupning och inspiration till din undervisning. Bienvenue!

L’alternance codique dans l’enseignement du FLE. Étude quantitative et qualitative de la production orale d’interlocuteurs suédophones en classe de lycée

Det övergripande syftet med Joakim Stoltz avhandling är dels att kartlägga hur mycket franska respektive svenska som talas i klassrummet av lärare och elever, dels att närmare undersöka i vilka situationer och för vilka ändamål de bägge språken används.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Ifous fokuserar: Att utreda närvaroproblem i skolan

Denna rapport har två delar vilka båda syftar till att stärka skolans arbete med att utreda närvaroproblem. Den första delen ger en överblick av den forskning som finns på området. Den andra delen är en praktisk vägledning som visar vilka moment som bör ingå i en utredning och hur de kan utformas. (pdf)

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Poddagogen #5: Thérèse Halvarson Britton om studiebesök i religionsundervisningen

I nya avsnittet av Poddagogen möter vi Thérèse Halvarson Britton som berättar om studiebesökens roll i religionsundervisningen. Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Ny forskningsöversikt om orsaker till skolfrånvaro

Vad kan forskningen lära oss om hur man kan kartlägga och analysera orsakerna till skolfrånvaro? En ny rapport från Ifous och Region Stockholm ger en sammanställning av relevant forskning inom området samt konkret, saklig och användbar information om kunskapsläget.