In search of good relationships to music. Understanding aspiration and challenge in developing music school teacher practices

Cecilia Björks har utforskat lärarpraktiker i offentligt finansierade musikskolor i Finland. Hon finner att när musiklärare lyckas skapa inspiration sker det genom ett komplext arbete där musikaliska mål och fostransmål kombineras på ett sätt så att det bidrar positivt till elevernas liv som helhet.

Fakta
Disputation

2016-05-04

Titel (eng)

In search of good relationships to music. Understanding aspiration and challenge in developing music school teacher practices

Författare

Cecilia Björk

Handledare

Professor Sven-Erik Hansén, Åbo akademi

Opponent

Professor Liora Bresler, University of Illinois, USA

Lärosäte

Åbo akademi

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Cecilia Björk

Svenskt abstrakt:

Den här studien fokuserar på lärarpraktiker i offentligt finansierade musikskolor i Finland. I takt med att synen på vad som är eftersträvansvärt i musikpedagogik förändras och breddas, skapar de nya perspektiven utmaningar för motsvarande skolor i hela Europa. Krav på att utveckla musikskolornas aktiviteter och göra dem mera mångsidiga har framförts i såväl offentlig som akademisk debatt. Nationella läroplansgrunder för musikskolor i Finland bygger på idealet att undervisning och lärande ska skapa förutsättningar för ”ett gott förhållande till musiken”. Vad denna formulering ska betyda har medvetet lämnats öppet i avsikt att skapa utrymme för dialog, flexibilitet och lärarautonomi. Eftersom man inte definierar på förhand vad som menas med ”gott”, är frågan om hur lärarpraktiker ska ”förbättras” också öppen för diskussion. Syftet med studien är att undersöka dessa teman ur lärares synvinkel genom att fråga vad musikskollärare strävar efter i sitt arbete med att utveckla undervisnings – praktiken. Avhandlingen introducerar en tolkande forskningsmetod som bygger på Alpersons ”robusta” praxialism, en filosofisk teori där uppmärksamheten riktas särskilt mot praktikerperspektiv och musikalisk mångfald. En systematisk metod för att analysera musikpedagogiska praktiker, tolkande praktikanalys, utvecklas med stöd av tolkande metoder som ursprungligen har använts i policyanalys. Forskningsdesignen visar även hur reflekterande samtal (en kollaborativ arbetsform som är välbekant i socialt arbete i Norden) på ett fruktbart sätt kan tillämpas i tolkande studier och kombineras med lärarforskning. Data har genererats i ett kollaborativt projekt där fem erfarna musikskollärare och forskaren deltog. Det empiriska materialet omfattar transkriptioner från gruppsamtal, data från lärarforskningsprojekt och transkriptioner från uppföljande intervjuer. Lärarnas målsättningar kan tolkas som ett långsiktigt arbete för att förstärka kopplingen mellan musikpraktiker och olika former av mänsklig blomstring så att musik och blomstring kan stöda varandra. Exempel ur deras undervisningspraktiker visar hur ordet ”god” får sin mening i ett sammanhang. Lärarna uppfattar det som centralt att eleverna utvecklar ett fritt och långvarigt intresse för musik, ofta beskrivet som inspiration. Jag föreslår att ”ett gott förhållande till musik” och ”inspiration” kan förstås som filosofiska medierande begrepp som stöder övergången från ett obestämt ”intresse för musik” till specifika sätt på vilka musiken kan bidra till ett gott liv i olika människors särskilda omständigheter. Olika musikpraktiker betonar varierande aspekter av vad som anses viktigt i musik och i människans liv. Musikskollärare balanserar medvetet mellan många sådana värderingar. De anstränger sig samtidigt för att motstå yttre press som kunde hota det
som de själva anser som viktigast och mest eftersträvansvärt. Sådana värden är bland annat glädje, envishet, solida musikfärdigheter relaterade till specifika musikpraktiker, och en stark känsla av vitalitet. Insikterna från studien antyder att när lärarna lyckas med att skapa inspiration, verkar det ske genom ett komplext arbete där musikaliska mål och fostransmål kombineras på ett sådant sätt att det bidrar positivt till elevernas liv som helhet. Att försäkra sig om att lärande i musikskolor blir så konstruktivt och meningsfullt som möjligt för både elever och lärare är en krävande uppgift. Studien pekar på att kollaborativt, reflekterande och tvärvetenskapligt arbete kan stöda både individuella och kollektiva utvecklingsprocesser i anslutning till musikskollärares
praktiker.

Sidan publicerades 2016-04-19 09:42 av
Sidan uppdaterades 2017-10-25 15:35 av


Relaterat

Lärare behövs i barnens musikaliska lekar

Barn behöver stöd av vuxna för att teknologiska musikaliska aktiviteter ska bli meningsfulla. Det är ett av resultaten i Pernilla Lagerlöfs studie kring yngre barns användning av musikteknologier.

Elevers syn på kunskap inom musik efterfrågas inte

Elever i gymnasiet har en tydlig  bild av vad kunskap och lärande är när det gäller musik. Johan Nyberg förvånas av att elever upplever att de  inte har blivit tillfrågade om det, trots att de haft musik under hela grundskolan.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.