Seeing the parts, understanding the whole – A technology education perspective on teaching and learning in processes of analysing and designing programmed technological solutions

Eleverna får experimentera med programmering, men de får ingen generell förståelse av hur tekniska föremål i vardagen styrs med programmering, visar Anne-Marie Cederqvist i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2021-09-10

Titel (eng)

Seeing the parts, understanding the whole – A technology education perspective on teaching and learning in processes of analysing and designing programmed technological solutions

Författare

Anne-Marie Cederqvist

Handledare

Professor Åke Ingerman, Göteborgs universitet. Maria Svensson, Göteborgs universitet

Opponent

Professor Marc de Vries, Delft University of Technology

Institution

Institutionen för didaktik och pedagogisk profession

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Anne-Marie Cederqvist

Abstract in English:

Analysing and designing Programmed Technological Solutions (PTS) has been introduced as a part of technology education in an effort to bring elements of programming into the curriculum for compulsory school, in order to develop pupils’ understanding of how PTS work and are controlled by programming. However, what an appropriate understanding entails at this level remains to be articulated, particularly how this understanding looks from a pupil’s perspective. Such descriptions are paramount for allowing teachers to make pedagogical decisions on what specifically is to be addressed in the classroom. The challenges are increased by a dependency on programming materials, which give a structure to teaching and learning that is not necessarily in line with pedagogical needs. Therefore, the aim of this thesis is to identify key elements that are important to address in teaching and learning technology in the processes of analysing and designing PTS. The knowledge domain of PTS, in relation to technological literacy, frames the results from three phenomenographic studies that investigate the ways pupils (aged 10-14) experience PTS when analysing and designing PTS in the contexts of the BBC micro:bit material and PTS from everyday life. The results show that understanding programming concepts and how to produce code are key elements, and most importantly, that there are other key elements embedded in the processes that it is necessary to direct attention to. These are: knowledge related to the dual nature of PTS; knowledge related to the programming material used in the processes; the relevance structures provided by the contexts in terms of experienced partwhole structure of PTS; and the use of systems thinking to discern the partwhole structure of PTS. Together these direct attention to the structural and functional nature of PTS, which must be understood in order to understand how PTS can be controlled by programming. Thus, these key elements are important to consider in pedagogical practice in order to promote learning with regard to PTS.

Sidan publicerades 2021-09-08 08:45 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-09-23 16:17 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Programmering – ett ämne för de redan insatta

Lärare har små förhoppningar om att elever ska lära sig programmering om de inte redan har en analytisk och logisk förmåga, menar forskaren Lennart Rolandsson.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Programmering i matematik – Digital kurs!

I den här kursen får du grundläggande kunskaper i programmering, samt tekniker för att undervisa och väcka elevernas intresse. I film och text guidar Mikael Tylmad dig genom praktiska övningsuppgifter. Flexibel start, tydligt upplägg och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa: Gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning

I Susanne Engströms avhandling "Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa: Gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning" studeras ämnesinnehåll för insikter i exempelvis hållbar energianvändning och huruvida ett sådant innehåll undervisas eller inte inom fysikämnet.

Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass

Pia Nygård-Larssons avhandling "Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass" berör text, språk och lärande i biologiämnet.

Insändare i Kamratposten: Uttryck för villkor i barns kulturella sammanhang

Syftet med Catharina Hällströms avhandling "Insändare i Kamratposten: Uttryck för villkor i barns kulturella sammanhang" är att lyfta barns villkor som de uttrycks i insändarbrev till Kamratposten mellan 1977 och 2007.

På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.

Syftet med Fredrik Hanssons avhandling "På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne" är att beskriva och problematisera språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.

Kemistudenters föreställningar om entalpi och relaterade begrepp

Syftet med Tor Nilssons avhandling "Kemistudenters föreställningar om entalpi och relaterade begrepp" är att konstruera kemistudenters föreställningar om entalpi och dess förändring, inre energi och dess förändring samt värme och arbete.

Den delade skolan: Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet

Det övergripande syftet med Anders Trumbergs avhandling "Den delade skolan: Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet" är att undersöka samspelet mellan det fria skolvalet och integrations- och segregationsprocesser.

Lärandets hermeneutik: Tolkningens och dialogens betydelse för lärandet med bildningstanken som utgångspunkt

Grundtanken med Mikael Segolssons avhandling "Lärandets hermeneutik: Tolkningens och dialogens betydelse för lärandet med bild" är att med utgångspunkt i bildningsbegreppet och med hermeneutikens tolkning och dialogbegrepp analysera ett lärande för genuin kunskap, vilket innebär kunskap för förståelse och att den måste bli förkroppsligad; en del i ens person.

Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik: lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola

Ylva Jannok-Nutti vill med sin avhandling "Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik: lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola" utifrån lärarperspektiv beskriva, analysera och försöka förstå transformering av utbildning i matematik så att ett samiskt perspektiv blir utgångspunkt för utbildningen.

Mellan frihet och kontroll: om läroplanskonstruktioner i svensk skola

Jan Morawski har studerat skilda läroplaner för den svenska skolan från 1800-talet till idag. I avhandlingen "Mellan frihet och kontroll: om läroplanskonstruktioner i svensk skola" diskuteras spänningsfältet mellan behovet av lokala självständiga beslut och ett överordnat centrum. Även läraridentiteten berörs.

Uttryck på schemat och intryck i klassrummet: En studie av lektioner i skolor utan timplan

Syftet med Fredrik Alms avhandling Uttryck på schemat och intryck i klassrummet: En studie av lektioner i skolor utan timplan är att studera användning och förekomst av lektionsbeteckningar på scheman i skolor utan en nationellt fastställd timplan.

Meeting diversities in maritime education. A blend from World Maritime University

Jan Horck vill med sin avhandling "Meeting diversities in maritime education. A blend from World Maritime University" skapa en medvetenhet om dilemman och utmaningar som studenter och lärarkår stöter på i en multikulturell miljö.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser