Self-esteem, sense of coherence and attention deficit hyperactivity disorder : A longitudinal study from childhood to adulthood

Fakta
Disputation

2009-11-13

Titel (sv)

Self-esteem, sense of coherence and attention deficit hyperactivity disorder : A longitudinal study from childhood to adulthood

Författare

Tobias Edbom

Handledare

Docent Jan-Olov Larsson

Opponent

Professor Bruno Hägglöf

Institution

Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Enheten för Barn- och ungdomspsykiatri

Lärosäte

KI – Karolinska institutet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Tobias Edbom
Beställ avhandlingen här

Svenskt abstrakt:

Hälsobegreppet har ändrats från att fokusera på hälsa enbart som frånvaro av sjukdom till ett utvidgat hälsobegrepp vilket gör det relevant att studera de egenskaper som verkar som skyddande för individer med tex psykisk ohälsa, så kallade salutogena faktorer. Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) är en av de vanligaste frågeställningarna inom barn- och ungdomspsykiatrin. ADHD symptom innebär en funktionsnedsättning vilket kan leda till stora problem inom familj, med kamrater och i skolan vilket påverkar självkänsla negativt. Det finns dock flera studier som visar att barn- och ungdomar med ADHD kan ha en god självkänsla och fungera bra i sin miljö trots diagnosen. Det innebär att graden av funktion och hälsa verkar kunna skilja avsevärt sig hos barn med en och samma diagnos. FrågeställningAtt studera sambanden mellan symptom på ADHD och hälsofaktorerna självkänsla och känsla av sammanhang från barn till unga vuxen. MetodUndersökningsgruppen kommer från en longitudinell tvillingstudie (TCHAD) inkluderande alla tvillingar födda mellan 1985 05 01 1986 12 31. I undersökningen ingår frågeformulär till ungdomar och föräldrar om förekomsten av ADHD symptom, självkänsla, autonomi och känsla av sammanhang. Vid 8-9 års ålder genomfördes den första datainsamlingen med frågor om ADHD symptom. Den första uppföljningen gjordes vid 13-14 års ålder med frågor om ADHD symptom, psykisk ohälsa och självkänsla. Det har även gjorts en fördjupad intervjustudie med ett urval från den ursprungliga kohorten vid 15-16 års ålder. Då genomfördes en klinisk intervju samt frågeformulär om ADHD, frågeformulär om ADHD symptom, psykisk ohälsa självkänsla och känsla av sammanhang . Vid 21 års ålder genomfördes ytterligare en datainsamling särskilt med frågor om ADHD-symptom. ResultatDelstudie 1: Studie med Cotwin-kontroll-design där tvillingpar som var diskordanta för ADHD vid 8-9 års ålder identifierades. Ett mått på självkänslaid 14-15 års ålder var sedan utfallsvariabel. Resultat: Totalt fanns fullständiga data från båda datainsamlingarna vid 8-9 och 14-15 års ålder hos 873 tvillingpar. Av dessa var 37 par samkönade och diskordanta för AD/HD vid 8-9 års ålder. Parade t-test användes för att studera skillnaderna mellan fallen och kontrollerna i utfallsvariabeln, självbild/känsla? vid 14 års ålder. Tvillingen med många ADHD symptom vid 8-9 års ålder i respektive tvillingpar hade en statistiskt signifikanta lägre självkänsla vid 14-15 års ålder jämfört med sin co-tvilling. Delstudie 2: En personorienterad design användesdär ADHD symptom vid 8-9 års ålder relaterades till olika mönster av självbild vid 14-15 års ålder. Studiegruppen klassifierades med hjälp av en klusterlösning baserat på de fem del-skalorna i det instrument som är ämnat att mäta självkänsla. Klusteranalysen genererade sju grupper av individer med olika profiler av självkänsla. Därefter analyserades förekomsten av ADHD symtom hos individerna i respektive kluster.Resultat: ADHD-symtom var mest förkommande i en av de sju profilerna som karaktereiserades av en låg självkänsla i de delskalor som indikerar förmågor och talanger samt psykiskt välmående.Delarbete 3: Syftet med detta delarbete var att studera om självkänsla vid 13-14 års ålder kan relateras till ADHD-symptom vid 21 års ålder samt att studera om självkänsla vid 13-14 års ålder relateras till specifika subgrupper av ADHD-symptom. Vi använde självrapporterade ADHD-symptom (21 år), Föräldrarapporterade ADHD-symptom (13-14 år) och självkänsla I think I am (13-14 år). Resultat: Vi fann ett longitudinellt samband mellan självkänsla vid 13-14 års ålder och ADHD symptom vid 21 års ålder. Vidare fann vi att självkänsla vid 13-14 års ålder verkar även kunna relateras till uppmärksamhetsstörning vid 21 års ålder. Delstudie 4: Syftet var att studera hur Känsla av Sammanhang relaterades till den longitudinella utvecklingen av ADHD symptom 312 individer deltog i undersökning som omfattade en klinisk intervju där ADHD symptoms skattades (K-SADS-PL). En modell med ADHD symptom och KASAM skattad vid 16 års ålder samt självrapporterad förekomst av ADHD-symptom vid 21 års ålder användes. Analyserna visade att Känsla av Sammanhang har betydelse för den longitudinella utvecklingen av ADHD mellan åldrarna 16-21. Vi fann att nivån på ADHD-symptom var statistiskt signifikant lägre vid 21 års ålder hos dem som hade mycket ADHD symptom och hög KASAM vid 16 års ålder jämfört med de individerna med mycket ADHD symptom och låg eller normal KASAM vid 16.

Sidan publicerades 2009-11-02 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-28 16:31 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer