Self-Regulation in Childhood: Developmental Mechanisms and Relations to ADHD Symptoms

Matilda A Frick har i sin avhandling kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn med adhd, med ett särskilt fokus på ouppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet.

Fakta
Disputation

2019-05-17

Titel (eng)

Self-Regulation in Childhood: Developmental Mechanisms and Relations to ADHD Symptoms

Författare

Matilda A Frick

Handledare

Docent K. C. Brocki, Uppsala universitet Cecilia Wåhlstedt, Uppsala universitet

Opponent

Professor Edmund J S Sonuga-Barke, Kings College, London

Institution

Institutionen för psykologi

Lärosäte

Uppsala universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Matilda A Frick

Svenskt abstrakt:

Självreglering handlar om förmågan till målinriktat beteende och är till hjälp för individen både i vardagslivet och vad gäller att nå långsiktiga mål. Självreglering utvecklas genom att enkla funktioner hos det lilla barnet (som till exempel förmågan att hålla kvar uppmärksamheten eller hålla tillbaka impulsen att röra något) över tid fogas samman till mer komplexa förmågor. Det kallas för en hierarkisk utveckling. ADHD är en komplex funktionsnedsättning som oftast debuterar i barndomen. ADHD kännetecknas av svårigheter att bibehålla uppmärksamheten, hög grad av impulsivitet och hyperaktivitet samt en generellt nedsatt förmåga till självreglering. Ungefär 50 % av barn med ADHD uppvisar också tecken på trots eller uppförandestörningar. De senaste årtiondena har det skett ett skifte, där man gått från enkla förklaringsmodeller till mer komplexa, som betonar att flera faktorer påverkar utvecklingen, så kallade multipla vägar till ADHD. Dessutom pågår forskning om tidiga tecken på ADHD, vilket kan öka vår förståelse för hur tillståndet utvecklas, leda till tidig upptäckt, tidiga interventioner och kanske också till att vi på sikt kan hindra tillståndet från att utvecklas fullt ut. Kognitiv reglering (t ex arbetsminne och impulskontroll), olika aspekter av temperament (negativ affekt, extraversion och reglering) och föräldraskap är tre områden som verkar vara viktiga för självregleringsförmågan generellt, men också specifikt för utvecklingen av ADHD symtom. Min avhandling tar avstamp i dessa tre områden och är baserad på teorierna om hierarkisk utveckling av självreglering och multipla vägar till ADHD. Syftet har varit att kartlägga utvecklingen av självreglering med ett särskilt fokus på ouppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet. Jag har genomfört fyra studier, baserade på tre grupper av barn i åldrarna 10 månader till 12 år. Tre studier är genomförda på typiskt utvecklade barn och i en studie har 40 % av barnen en ADHD diagnos.

I Studie 1 fann vi att tidig förmåga till uppmärksamhet predicerade senare kognitiv självreglering, vilket ger stöd för den hierarkiska modellen för utveckling av självreglering. Vi fann också att mödrarnas lyhördhet gentemot barnens signaler bidrog till bättre emotionsreglering, medan extraversion hos barnet var relaterat till sämre emotionsreglering. I Studie II fann vi stöd för multipla vägar till ADHD på så sätt högre regleringsförmåga hos barnet och mer lyhörda mödrar bidrog till lägre grad av ouppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet. Dessutom bidrog extraversion till ökade nivåer av hyperaktivitet/impulsivitet. Studie III bekräftade fyndet om tidiga temperamentella markörer för senare ouppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet samt att tidig kognitiv reglering var en dålig prediktor för senare symtom. Studie IV visade att flera olika aspekter av självreglering påverkade graden av ADHD symtom. Hög grad av temperamentsdraget negativ affekt var istället relaterat till trots. Detta samband var i sin tur påverkat av föräldrastöd, på så sätt att hög grad av stöd verkade vara en skyddsfaktor för barn med mycket negativ affekt.

Sammanfattningsvis pekar studierna på att både inre och yttre faktorer påverkar självregleringsförmågan, som i sin tur verkar utvecklas på ett hierarkiskt sätt. Olika aspekter av temperament snarare än kognitiva faktorer verkar utgöra valida tidig tecken på senare ouppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet. Därtill verkar det vara så att barnens temperament och mödrarnas lyhördhet bidrar till symtombilden tidigt i utvecklingen, medan olika regleringsfunktioner bidrar till symtombilden i skolåldern. Dessutom verkar höga nivåer av negativ affekt i kombination med svagt stöd från föräldrarna vara associerat med trots snarare än ADHD symtom. Avhandlingen bidrar till förståelsen av ADHD som ett komplext och mångfacetterat tillstånd, som bäst kan beskrivas som en utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning, där vilka faktorer som påverkar symtombilden varierar över tid.

Sidan publicerades 2019-05-08 11:03 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-09-04 16:50 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.