Sfärernas symfoni i förändring? Lärande i miljö för hållbar utveckling med naturvetenskaplig utgångspunkt. En longitudinell studie i grundskolans tidigare årskurser.

Christel Persson har studerat elevers utveckling av begrepp och samband relaterade till jordens naturliga sfärer och teknosfären/antroposfären. Forskningen genomförs i en klass i grundskolans tidigare årskurser, där elever och undervisande NO-lärare under NO-lektionerna naturligt rör sig mellan olika praktiker för lärande.

Fakta

Disputation: 2008-02-08
Titel (sv): Sfärernas symfoni i förändring? Lärande i miljö för hållbar utveckling med naturvetenskaplig utgångspunkt. En longitudinell studie i grundskolans tidigare årskurser.
Titel (eng): Symphony of the spheres in change? Learning in environment for sustainable development in primary school with a scientific and longitudinal approach.
Författare: Christel Persson
Handledare: Professor Bengt Nihlgård, Lunds Universitet.
Opponent: Associate Professor Søren Breiting, Danmarks Pædagogiske Universitet
Institution: Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier
Lärosäte: LiU – Linköpings universitet

Länkar

Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Christel Persson
Läs mer om Christel Persson

Svenskt abstrakt:

I min longitudinella studie har jag valt att studera de båda obligatoriska perspektiven miljö och hållbar utveckling i grundskolelevers utveckling av begrepp med utgångspunkt i NO-lärandet. Videoupptagningar har under åren ägt rum kontinuerligt för att så förutsättningslöst som möjligt identifiera elevernas ord, uttryck och spel i NO-lärandet. Undersökningen har dessutom kompletterats med enkäter och intervjuer insamlade under vårterminerna i årskurs 3, 4 och 5. I analysen har jag sedan tagit hjälp av System Jorden och den modell som internationellt går under beteckning Earth System Science, ESS. Jag har därvid kategoriserat varje ord, samband och sammanhang i förhållande till hur utsagorna förhåller sig till de olika naturliga sfärerna, men också om eleverna tar hänsyn till människans roll i naturen, dvs. antroposfärens/teknosfärens påverkan på naturliga samband och sammanhang. En del av begreppen kan relateras till kunskapskulturen miljö och är även användbara i lärandet för hållbar utveckling.

Under studien har jag bland de begrepp som eleverna tagit i sin mun tagit fasta på följande; nämligen vatten, liv, jord, vatten i vardagen, vanliga och miljövänliga fordon och sopsortering liksom begrepp som insamling av batterier, gifter, rost, växthus samt den ökade växthuseffekten. I studien ställs eleverna mer eller mindre kontinuerligt inför konfliktsituationer som berör dagens miljöfrågor och framtidens frågor om en hållbar utveckling. Varje fråga och begreppsväven kring den kan sammanvävas med andra begrepp. De utsagor som eleverna formulerar och tar ställning till i nuet kan också beaktas i ett framtidsperspektiv.

Inom miljö och hållbar utveckling finns det ofta mer än ett rätt svar på de frågor eleverna har att ta ställning till. Dessutom formulerar eleverna egna frågor som till stor del är av existentiell karaktär. Leken spelar i detta sammanhang också en nyckelroll för att ge eleverna möjlighet att leva sig in i andra organismers perspektiv, s.k. Theory of mind. Generellt visar dock resultaten på ett integrerat lärande, vilket innebär att elevernas utsagor också beskriver hur människan påverkar naturen.