2006-09-28 00:00  8929 Dela:

Sharing lived experience: How upper secondary school chemistry teachers and students use narratives to make chemistry more meaningful

I en situation då ungdomar i västvärlden ofta flyr naturvetenskapliga ämnen, handlar Agneta Boströms avhandling om hur lärare och elever på ungdoms- och vuxengymnasier skapar mening i ämnet kemi. Hon visar hur lärare på olika sätt kan knyta samman kemins abstrakta innehåll med sina egna och elevernas faktiska levda erfarenhet och upplevelser. På detta sätt kan kemiämnet göras mer meningsfullt, relevant och tillgängligt.

Fakta
Disputation

2006-10-20

Titel (eng)

Sharing lived experience: How upper secondary school chemistry teachers and students use narratives to make chemistry more meaningful

Författare

Agneta Boström

Handledare

Professor Staffan Selander samt professor Per-Olof Wickman

Opponent

Professor Russell Tytler, Science Education, Deakin University, Australia

Institution

Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande, LHS

Lärosäte

Hej världen!

Länkar
Beställ avhandlingen här (endast tryckt)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Agneta Boström
Läs mer om Agneta Boström
Utvecklingsartikel: Youtube-musik och kemi

Svenskt abstrakt:

Avhandlingen handlar om hur lärares och elevers berättelser, baserade på levd erfarenhet, gör skolans kemi mer meningsfull för elever. Det undersökta materialet, insamlat på gymnasieskolor, består av intervjuer med sex erfarna kemilärare, fem vuxenstuderande och sex ungdomselever i kemi. Både metodologisk och teoretisk ansats har inspirerats av John Deweys (1925, 1938) tankar om kontinuitet och av narrative inquiry, en metod som formulerats av Clandinin & Connelly (2000). Bruners (1996, 2002) distinktion mellan paradigmatisk och narrativ kognition har använts, liksom hans idéer om det förflutna, det nuvarande och det möjliga.

Fynden visar hur lärare använder berättelser hämtade ur såväl egen levd erfarenhet som andra personers liv för att göra kemiämnet mer meningsfyllt. Dessutom använder de ett narrativt uttryckssätt för att göra vetenskapliga förklaringar meningsfyllda. Elever använder berättelser ur sin egen levda erfarenhet för att göra kemin begriplig. Avhandlingens resultat visar hur kemi kan bli en del av ett meningsfyllt sammanhang genom att lärare och elever delar med sig av levd erfarenhet genom berättelser. Berättelserna används för att göra erfarenheter i vardagsliv och kemiklassrum kontinuerliga som Dewey (1938) föreslog. Enligt hans tankar om erfarenhet (experience) hjälper berättelser i undervisningen till att göra naturvetenskap relevant och intressant, och också lättare att förstå. I avhandlingen ges många exempel på sådana berättelser och deras roll i lärandet i kemi diskuteras.

I avhandlingen återberättas och analyseras lärarnas och elevernas berättelser med hjälp av flera analytiska redskap i avsikt att ytterligare dokumentera vilken roll de spelar i kemiundervisningen. Författaren hävdar att de samlade berättelserna utgör en ingrediens i lärares pedagogiska innehållskunskap, PCK, definierad av Shulman (1986) och diskuterar hur de kan användas inom olika innehållsliga områden i kemin. Berättelsernas innehåll relateras också till den svenska kursplanen för gymnasiet, till fynden i ROSE-projektet (Sjøberg & Schreiner 2006). och till Roberts (1982) kunskapsemfaser. Analys av berättelsernas innehåll visar att de gör kemiklassrummet mer pluralistiskt, genom att lärares och elevers levda erfarenhet får interagera med vetenskapliga fakta.

Slutdiskussionen är inspirerad av vad Clandinin & Connelly (2000) skrev om clashes at the boundaries. Det gränsområde som avses är situerat mellan å ena sedan traditionella metoder för att undervisa naturvetenskap och å andra sidan användandet av berättelser i undervisning och som analysmetod. Enbart naturvetenskapliga reduktionistiska metoder kan inte förklara naturen och livets komplexitet (Dewey 1925, 1938 och Midgley 2004), och avhandlingen visar också att berättelser används av både elever och lärare för att göra kemiämnet meningsfyllt. Berättelser utgör således en metod som gör naturvetenskapligt reducerad kunskap till en beståndsdel i en större helhet, i enlighet med Deweys holistiska idéer om utbildning.

Avhandlingens resultat pekar på att berättelser kan och bör användas i undervisning av naturvetenskap som komplement till traditionella metoder kretsande kring experiment och begreppsutveckling. Sålunda stöder avhandlingen den metodutveckling som sker inom kontext-baserade arbetssätt som case studies, LCP (Large Context Problems), PBL (Problembaserat Lärande), Salters-metoden och Storyline-metoden. Ytterligare konsekvenser av forskningsresultaten för undervisning, lärande lärarutbildning och forskning berörs också.

Sidan publicerades 2006-09-28 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-05-03 10:19 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hur kan vi dela mer med varandra?

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete? Det skriver Alastair Creelman, specialist på e-lärande.

Så handskas akademin med konflikter och vantrivsel

Konflikter och vantrivsel kan uppstå på vilka arbetsplatser som helst, men vissa förhållanden inom akademin kan leda till extra stora problem.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)