Hoppa till sidinnehåll
Elevhälsa

Skapa rum. Ung femininitet, kroppslighet och psykisk ohälsa – genusmedveten hälsofrämjande intervention

Publicerad:2014-06-25
Uppdaterad:2015-03-02
Unga kvinnor som har problem med utmattningssymtom och stress upplever ofta orimliga krav på utseende, hälsa och prestationer. Men problemen kan minskas med hjälp av stresshanteringskurser i grupp särskilt inriktade på unga tjejer. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet.
Författare

Maria Strömbäck

Handledare

Maria Wiklund, Umeå universitet. Eva-Britt Malmgren-Olsson, Umeå universitet. Ellinor Salander Renberg, Umeå universitet.

Opponent

Gunvor Gard, professor, Luleå Tekniska Universitet.

Disputerat vid

Umeå universitet

Disputationsdag

2014-06-13

Titel (se)

Skapa rum. Ung femininitet, kroppslighet och psykisk ohälsa – genusmedveten hälsofrämjande intervention

Titel (eng)

Create space. Young femininity, body and mental health – a gender sensitive and health promoting intervention

Institution

Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå centrum för genusstudier (UCGS)

Skapa rum. Ung femininitet, kroppslighet och psykisk ohälsa – genusmedveten hälsofrämjande intervention

Psykisk ohälsa hos unga och särskilt bland flickor och unga kvinnor är ett allvarligt folkhälsoproblem. Psykisk ohälsa är ofta sammanlänkad med stressrelaterade problem, ångest, depression och psykosomatiska besvär såsom smärta, värk och sömnproblem. Interventionsmodeller anpassade till unga kvinnors livssituation och sociokulturella sammanhang behöver utvecklas och utvärderas. Avhandlingens övergripande syfte är att med en tvärvetenskaplig ansats fördjupa kunskap och utveckla förståelse för unga kvinnors upplevelser av stress och psykisk ohälsa utifrån en genusteoretisk och psykosomatisk kroppsförståelse, samt att utveckla och utvärdera en genusmedveten och kroppsbaserad interventionsmodell i form av en stresshanteringskurs för unga kvinnor med stressrelaterad problematik. Studiekontexten är en ungdomshälsomottagning i norra Sverige med specifik inriktning mot ungas psykiska och psykosociala hälsa. Mottagningen uppfyller kriterierna för en ungdomsvänlig miljö och utgår från ett hälsofrämjande och salutogent förhållningssätt. Vid forskningsprojektets genomförande byggde verksamheten på samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri, socialtjänst, arbetsförmedling, försäkringskassa och ungdomsmottagningen för sexuell hälsa. Det multidisciplinära teamet innefattade fysioterapeutisk kompetens vilket är ovanligt i ett nationellt perspektiv. Avhandlingen består av fyra delstudier där kvalitativa och kvantitativa metoder kombinerats. Intervjuer och frågeformulär användes för att undersöka deltagarnas erfarenheter och symtom i relation till upplevd stress före och efter deltagande i interventionen. Den studerade gruppen bestod av totalt 65 unga kvinnor,16 till 25 år, som sökt till en ungdomshälsomottagning för stressrelaterade problem och för att delta i en stresshanteringskurs. Stresshanteringskursen var en kombination av reflekterande diskussioner och kroppsorienterade metoder. I delstudie I undersöktes multipla symtomområden kopplade till psykiska och kroppsliga problem, självbild och aspekter av kroppsmedvetande före interventionen. Fyrtiosju av de unga kvinnorna deltog i studien. Resultatet jämfördes med publicerade friska/normala och kliniska referensgrupper. I delstudie II analyserades intervjuer med 25 unga kvinnor före deras deltagande i stresshanteringskursen. Kvalitativ innehållsanalys användes tillsammans meden genusteoretisk och fenomenologisk tolkningsram. I delstudie III gjordes uppföljande intervjuer med 32 av de unga kvinnorna efter avslutad kursperiod. Kvalitativ innehållsanalys användes för att fånga erfarenheter och förändringsprocesser. I delstudie IV beskrivs och problematiserades en kroppsbaserad och genusmedveten interventionsmodell, så kallade stresshanteringskurser i ungdomsvänlig miljö. Kursen utvärderades genom mätningar av förändringar i symptomområden såsom psykiska och kroppsliga problem, självbild och kroppsmedvetande med formulären Adult Self Report (ASR), Social Analysis of Social Behavior (SASB) och Body Perception Questionnaire (BPQ). Femtiofyra unga kvinnor deltog i utvärderingen. Resultaten visar att i jämförelse med referensgrupperna, rapporterade de unga kvinnorna en komplex symtomatologi med hög grad av internaliserade problem såsom ångest, depression och kroppsliga besvär. De visade även uppmärksamhetsproblem, negativ självbild och upplevelser av kroppsligt obehag (delstudie I). De unga kvinnornas berättade om en problematisk kropp, höga krav på sig själva att nå framgång i olika aspekter av ung femininitet som exempelvis att prestera på topp i skolan, se bra ut, vara tillgänglig och ta ansvar för sig själv och andra. Deras strävanden i enlighet med normativ femininitet innebar ett självkritiskt förhållningssätt. Upplevelsen av en ”kollapsande kropp”, samt förlorad tillgång och tillit till den egna kroppen kan förstås som en existentiell förlust av subjektivitet och kroppslig närvaro (delstudie II). De unga kvinnornas berättade erfarenheter efter kursen visade att de funnit ”ett rum för att återhämta kraft i ett stressigt liv”. Kursen bidrog till en känsla av egenmakt och aktörskap som tillät dem att i en tillåtande miljö avlasta bördor av personligt ansvar och skuld. Upplevelser av att ”finna en social oas där normer kan utmanas”, ”att bli kroppsligt stärkt” och att kunna ”förändra (könade) positioner” pekar på självstärkande förändringsprocesser som bidrog till en stärkt förmåga att hantera upplevd stress trots en fortsatt pressad livssituation (delstudie III). Mätningarna visade flera signifikanta förändringar. Deltagarnas kroppsmedvetande hade stärkts i aspekter såsom grundning, tillfredsställelse med kroppen, och förmåga att lyssna till kroppens signaler. Självbilden var mer positiv och mindre negativ. Internaliserade symtom som ångest, depression och kroppsliga besvär hade minskat (delstudie IV). Avhandlingen bidrar till att integrera genusteoretiska perspektiv på ungas psykiska ohälsa med psykosomatisk och psykiatrisk fysioterapi och hälsofrämjande interventionsutveckling. Den ger en vidgad förståelse för könade konstruktioner och sociokulturella aspekters betydelse för psykosomatiska utryck hos unga kvinnor, vilket är ett värdefullt bidrag i utvecklingen av såväl teori som interventionsmodeller inom fysioterapi, liksom inom andra områden. Avhandlingen visar på en modell för hur psykosomatiskt orienterade och genusmedvetna fysioterapeuter kan arbeta med unga i grupp på en ungdomshälsomottagning med inriktning mot psykisk och psykosocial ohälsa.

Create space. Young femininity, body and mental health – a gender sensitive and health promoting intervention

Mental health problems among young people, girls and young women in particular, are a serious public health problem. Gendered patterns of mental illness are seen in conjunction with stress-related problems such as anxiety, depression, and psychosomatic complaints. Intervention models tailored to the health care situation are therefore in need of development and evaluation. The overall aim of this thesis is to develop knowledge and understanding for young women’s mental health, stress-related, and bodily problems from a psychosomatic and gender theory perspective, and to evaluate a gender sensitive physiotherapeutic intervention model consisting of a stress management course for young women with stress-related problems.

The thesis consists of four studies. The overall research design combines qualitative and quantitative methods in which questionnaires and interviews were used to explore participant experiences and symptoms linked to perceived stress before and after the intervention. Data consisted of a cumulative sample of 65 young women, 16 to 25 years of age, who attended the youth-friendly health center because of stress-related problems. In paper I, multiple symptom areas of mental health and somatic problems, self-image and aspects of body perception were measured before the course. Participants were 47 of the young women. The results were compared with published normative and clinical reference groups. In paper II, the young women’s experiences of living stressful femininity were analysed with a qualitative content analysis using gender theoretical and phenomenological perspectives as an interpretative frame. The study was based on interviews with 25 of the women. In paper III, follow-up interviews were done with 32 of the women after completion of the course. Data was using qualitative content analysis to illuminate experiences of participating in the course. In paper IV, the course was evaluated by measuring changes in multiple symptom areas using the Adult Self Report (ASR), Social Analysis of Social Behaviour (SASB), and Body Perception Questionnaire (BPQ). Participants were 54 of the women who completed measurements finishing the course.

Young women present complex symptomatology of stress-related problems. The total burden of symptoms plus the narrated experiences highlight how renegotiations of gender constructions and handling of normative and stressful femininity constrain access to bodily resources. After the stress management course, their measured and narrated experiences show positive changes and release of mental health and stress problems, including a more positive self-image and sense of enhanced confidence in their bodies. Experiences of the course as a safe and explorative space for gendered collective understanding and embodied empowerment indicate the need to develop gender-sensitive interventions. The thesis contributes to youth and gender theoretical perspectives with integration of psychosomatic and psychiatric physiotherapy. A broader awareness of how gender constructions and sociocultural aspects are significant in the understanding of psychosomatic expressions of mental ill health and young femininity is valuable in development of theory and interventions in physiotherapy, as well as into other fields.

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj
Digital temaföreläsning

Arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Skolportens digitala föreläsning med Issis Melin, för dig som vill lära dig mer om arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan. Föreläsningen fokuserar på hur elevhälsoteamet kan identifiera hedersrelaterade beteenden, samt hjälpa utsatta elever att komma ur sin situation. Ta del av denna föreläsning mellan 22 april–5 juni!
Läs mer & boka
Åk F–Gy
22 apr – 5 jun
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev