Skapa rum. Ung femininitet, kroppslighet och psykisk ohälsa – genusmedveten hälsofrämjande intervention

Unga kvinnor som har problem med utmattningssymtom och stress upplever ofta orimliga krav på utseende, hälsa och prestationer. Men problemen kan minskas med hjälp av stresshanteringskurser i grupp särskilt inriktade på unga tjejer. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet.

Fakta
Disputation

2014-06-13

Titel (sv)

Skapa rum. Ung femininitet, kroppslighet och psykisk ohälsa – genusmedveten hälsofrämjande intervention

Titel (eng)

Create space. Young femininity, body and mental health – a gender sensitive and health promoting intervention

Författare

Maria Strömbäck

Handledare

Maria Wiklund, Umeå universitet. Eva-Britt Malmgren-Olsson, Umeå universitet. Ellinor Salander Renberg, Umeå universitet.

Opponent

Gunvor Gard, professor, Luleå Tekniska Universitet.

Institution

Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå centrum för genusstudier (UCGS)

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens intervju med Maria Strömbäck
SVT: Stresskurs minskade psykisk ohälsa hos tjejer

Svenskt abstrakt:

Psykisk ohälsa hos unga och särskilt bland flickor och unga kvinnor är ett allvarligt folkhälsoproblem. Psykisk ohälsa är ofta sammanlänkad med stressrelaterade problem, ångest, depression och psykosomatiska besvär såsom smärta, värk och sömnproblem. Interventionsmodeller anpassade till unga kvinnors livssituation och sociokulturella sammanhang behöver utvecklas och utvärderas. Avhandlingens övergripande syfte är att med en tvärvetenskaplig ansats fördjupa kunskap och utveckla förståelse för unga kvinnors upplevelser av stress och psykisk ohälsa utifrån en genusteoretisk och psykosomatisk kroppsförståelse, samt att utveckla och utvärdera en genusmedveten och kroppsbaserad interventionsmodell i form av en stresshanteringskurs för unga kvinnor med stressrelaterad problematik. Studiekontexten är en ungdomshälsomottagning i norra Sverige med specifik inriktning mot ungas psykiska och psykosociala hälsa. Mottagningen uppfyller kriterierna för en ungdomsvänlig miljö och utgår från ett hälsofrämjande och salutogent förhållningssätt. Vid forskningsprojektets genomförande byggde verksamheten på samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri, socialtjänst, arbetsförmedling, försäkringskassa och ungdomsmottagningen för sexuell hälsa. Det multidisciplinära teamet innefattade fysioterapeutisk kompetens vilket är ovanligt i ett nationellt perspektiv. Avhandlingen består av fyra delstudier där kvalitativa och kvantitativa metoder kombinerats. Intervjuer och frågeformulär användes för att undersöka deltagarnas erfarenheter och symtom i relation till upplevd stress före och efter deltagande i interventionen. Den studerade gruppen bestod av totalt 65 unga kvinnor,16 till 25 år, som sökt till en ungdomshälsomottagning för stressrelaterade problem och för att delta i en stresshanteringskurs. Stresshanteringskursen var en kombination av reflekterande diskussioner och kroppsorienterade metoder. I delstudie I undersöktes multipla symtomområden kopplade till psykiska och kroppsliga problem, självbild och aspekter av kroppsmedvetande före interventionen. Fyrtiosju av de unga kvinnorna deltog i studien. Resultatet jämfördes med publicerade friska/normala och kliniska referensgrupper. I delstudie II analyserades intervjuer med 25 unga kvinnor före deras deltagande i stresshanteringskursen. Kvalitativ innehållsanalys användes tillsammans meden genusteoretisk och fenomenologisk tolkningsram. I delstudie III gjordes uppföljande intervjuer med 32 av de unga kvinnorna efter avslutad kursperiod. Kvalitativ innehållsanalys användes för att fånga erfarenheter och förändringsprocesser. I delstudie IV beskrivs och problematiserades en kroppsbaserad och genusmedveten interventionsmodell, så kallade stresshanteringskurser i ungdomsvänlig miljö. Kursen utvärderades genom mätningar av förändringar i symptomområden såsom psykiska och kroppsliga problem, självbild och kroppsmedvetande med formulären Adult Self Report (ASR), Social Analysis of Social Behavior (SASB) och Body Perception Questionnaire (BPQ). Femtiofyra unga kvinnor deltog i utvärderingen. Resultaten visar att i jämförelse med referensgrupperna, rapporterade de unga kvinnorna en komplex symtomatologi med hög grad av internaliserade problem såsom ångest, depression och kroppsliga besvär. De visade även uppmärksamhetsproblem, negativ självbild och upplevelser av kroppsligt obehag (delstudie I). De unga kvinnornas berättade om en problematisk kropp, höga krav på sig själva att nå framgång i olika aspekter av ung femininitet som exempelvis att prestera på topp i skolan, se bra ut, vara tillgänglig och ta ansvar för sig själv och andra. Deras strävanden i enlighet med normativ femininitet innebar ett självkritiskt förhållningssätt. Upplevelsen av en ”kollapsande kropp”, samt förlorad tillgång och tillit till den egna kroppen kan förstås som en existentiell förlust av subjektivitet och kroppslig närvaro (delstudie II). De unga kvinnornas berättade erfarenheter efter kursen visade att de funnit ”ett rum för att återhämta kraft i ett stressigt liv”. Kursen bidrog till en känsla av egenmakt och aktörskap som tillät dem att i en tillåtande miljö avlasta bördor av personligt ansvar och skuld. Upplevelser av att ”finna en social oas där normer kan utmanas”, ”att bli kroppsligt stärkt” och att kunna ”förändra (könade) positioner” pekar på självstärkande förändringsprocesser som bidrog till en stärkt förmåga att hantera upplevd stress trots en fortsatt pressad livssituation (delstudie III). Mätningarna visade flera signifikanta förändringar. Deltagarnas kroppsmedvetande hade stärkts i aspekter såsom grundning, tillfredsställelse med kroppen, och förmåga att lyssna till kroppens signaler. Självbilden var mer positiv och mindre negativ. Internaliserade symtom som ångest, depression och kroppsliga besvär hade minskat (delstudie IV). Avhandlingen bidrar till att integrera genusteoretiska perspektiv på ungas psykiska ohälsa med psykosomatisk och psykiatrisk fysioterapi och hälsofrämjande interventionsutveckling. Den ger en vidgad förståelse för könade konstruktioner och sociokulturella aspekters betydelse för psykosomatiska utryck hos unga kvinnor, vilket är ett värdefullt bidrag i utvecklingen av såväl teori som interventionsmodeller inom fysioterapi, liksom inom andra områden. Avhandlingen visar på en modell för hur psykosomatiskt orienterade och genusmedvetna fysioterapeuter kan arbeta med unga i grupp på en ungdomshälsomottagning med inriktning mot psykisk och psykosocial ohälsa.

Sidan publicerades 2014-06-25 15:19 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-03-02 10:43 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så kan delaktighet främja elevernas hälsa

Elevers delaktighet i klassrummet och personligt stöd från läraren. Det är några viktiga faktorer som har betydelse för hälsan i skolan, visar Maria Warnes studie.

Flickor i högstadiet mår sämre än pojkar

Sex av tio elever blir stressade av skolarbetet i högstadiet, och en tredjedel får regelbundet ont i huvudet. Sämst mår flickorna. Det visar Karina Nygrens avhandling.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem

Syftet med Johanna Stills avhandling "Musikalisk lärandemiljö - planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem" är att undersöka planerade musikaktiviteter i den musikaliska lärandemiljön på sju småbarnsavdelningar i daghem utgående från fyra olika aspekter: barnvisornas texter, barnvisornas melodier, musikens grundelement och instrumentanvändning.

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

I avhandlingen "Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood" har Petra Dewrang undersökt hur personer mellan 14 och 24 år med Aspergers syndrom uppfattar sig själva i relation till diagnosen.

Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?

Syftet med Daniel Berghs avhandling "Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?" är att studera sambandet mellan sociala relationer och hälsa i olika sociala sfärer.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

Ett särskilt perspektiv på högre studier?: Folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet

Annelie Anderséns avhandling "Ett särskilt perspektiv på högre studier?: Folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet" syftar till att undersöka folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer