Skola med fördröjning. Nyanlända elevers sociala spelrum i ”en skola för alla”

Eva Skowronskis studie undersöker den sociala skolsituationen för elever som har invandrat till Sverige under de fyra sista åren i grundskolan eller under gymnasiet. Fokus ligger på den sociala interaktionen mellan elever, med ett särskilt fokus på de nyanlända elevernas möjligheter och hinder för att bli inkluderade i sociala gemenskaper på sina skolor.

Fakta
Disputation

2013-11-22

Titel (sv)

Skola med fördröjning. Nyanlända elevers sociala spelrum i

Författare

Eva Skowronski

Handledare

Jonas Otterbeck, docent, lektor vid Lunds universitet

Opponent

Nihad Bunar, professor, Stockholms universitet

Institution

Centrum för teologi och religionsvetenskap

Lärosäte

Lunds universitet

Länkar
Läs avhandlingen här
Läs Skolportens intervju med Eva Skowronski

Abstract in English:

This dissertation aims to investigate the social situation at school for students that have migrated to Sweden during their last four years at compulsory school or during upper secondary school. The study investigates the social interaction between students with a special focus on the possibilities and hindrances for inclusion of the newcomer immigrant students in different groupings at school, and the ways these students handle possibilities and hindrances for social inclusion. The study focuses on newcomer immigrant students that are studying at different levels in the education system, from preparatory educational levels for newcomer immigrant students to regular education at compulsory or upper secondary school. Primarily the dissertation has an individual perspective, in that the interviewed students´ own experiences play a pivotal role. To be able to understand and explain why the social relations between students are the way they are, the analysis has also been connected to a macro level when needed. In this way the individual perspective is also to some extent put into an organizational perspective when it comes to how the school as an institution is organized, and a structural perspective when it concerns social power structures.

Since one aim of the investigation is to emphasize the students´ individual experiences of their school situation, the basic method chosen has been qualitative interviews of students. Field studies have been used as a complement. I have interviewed 29 students at different schools in Malmö. Eleven of these students participated in follow-up interviews one to one-and-a-half years after the first interview. Another completing method has been to interview mainly teachers, but also other members of school staff, to deepen my knowledge of the students´ school situation in order to obtain versatile interviews with the students. Interviews with students and their narratives are though the main focus of the study.

In order to analyze the empirical material I have mainly used theoretical tools and concepts from Erving Goffman and Pierre Bourdieu. One of the main concerns in Bourdieu´s sociological studies is the education system and how people within an educational field possess and compete for different hierarchical positions. Goffman´s theoretical perspective is closer to the individual and has contributed to the analysis of the different social relationships that the newcomer immigrant students are engaged in at school. Like Bourdieu´s theories Goffman´s theories can also be used to analyze power relations at school, for example through terms like stigmatization and total institutions.

One of the most central results of the study concerns some of the interviewed students´ narratives about social exclusion through stigmatization. To be a newcomer immigrant student in the investigated schools often means a social position with a lower status than both students born in Sweden with parents born here and students born in Sweden with parents born abroad. The stigmatization often involves other students distancing themselves from the newcomer immigrant students in more or less obvious ways, for example by contemptuous comments or by ignoring them. The starting point for the stigmatization is primarily the Swedish linguistic level of the pupils, being a newcomer immigrant, being categorized as a ”refugee” and placed in preparatory education separated from regular education. The stigmatization of the newcomer immigrant students is also connected to the fact that they, as opposed to other students, are not yet considered qualified for regular education. The study shows that there are obvious differences in the social status between students in preparatory and regular education. In this way the reception system for newcomer immigrant students is one factor that can contribute to social exclusion of these students at school.

Sidan publicerades 2013-12-04 11:20 av
Sidan uppdaterades 2014-02-24 10:42 av


Relaterat

Sfi-elever lär sig för lite svenska på sin praktik

Hur effektiv är praktikplatsen för sfi-elevers språkinlärning? Karin Sandwall har forskat på sfi-elevernas möjlighet till kommunikation på praktiken. Hennes forskning visar att eleverna inte lär sig svenska i nämnvärd omfattning.

Skolan viktig i invandrarungdomars liv

I sin avhandling har Ylva Svensson undersökt invandrarungdomars anpassning i miljöer som skolan, hemmet och bostadsområdet. - Resultaten kan användas till att förbättra situationen för ungdomarna här och nu, men också övertid, säger hon.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Den värdefulla fritiden

Sedan den 1 juli får bara legitimerade lärare undervisa på fritidshemmet. Forskarna hoppas att det ska ge fritidslärarna ökad status och höja kvaliteten.

Ny podcast om pedagogisk forskning

De första avsnitten av podcasten Poddagogen som görs i samarbete med Skolporten finns nu tillgängliga. I varje avsnitt intervjuas nydisputerade forskare inom utbildningsvetenskap och tanken med podden är att sprida nya forskningsresultat inom området.

Övertolkad?

Hjärnforskaren Torkel Klingberg har blivit en galjonsfigur för motståndet mot skolans digitalisering. Men det han strävar efter är att revolutionera skolan med hjälp av digitala verktyg.

Flerspråkig matematikklass ökar förståelsen för matte

Att kunna prata om matematik på flera olika språk stärker förståelsen för matte. Det visar Ulrika Ryan i en avhandling vid Malmö universitet. Hon har också sett hur hjälpsamhet och konkurrensförhållanden uppstår när eleverna möts i skolmatematiken.

Nyckeln till delaktighet

Kaxfaktorn har stigit rejält. Ordet är initiativ­tagaren Kerstin Gatus eget och beskriver elevernas ökade självförtroende. Det är följden av en unik utbildning, Anpassad IT, vid Mora folkhögskola för personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning.