Dela:

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Fakta
Disputation

2011-10-07

Titel (sv)

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Titel (eng)

School as a Political Narrative: A study of the Education Debate in the Swedish parliament 1991-2002

Författare

Anna Forssell

Handledare

Professor Gunnar Sundgren, Docent Annika Ullman

Opponent

Professor Ulf P Lundgren

Institution

Institutionen för pedagogik och didaktik

Lärosäte

SU – Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs Skolportens intervju med Anna Forssell

Svenskt abstrakt:

Utbildningsväsendet utformas i samspel med kultur och samhälle, tidsanda och skilda politiska uttryck och viljor, men också föreställningar om en framtid, dess krav och möjligheter. I denna studie riktas intresset mot den utbildningspolitiska debatten i Sveriges riksdag under perioden 1991 till 2002 och hur berättelser om skolan och framtidens samhälle framställs i denna debatt, präglad bland annat av talet om de förändrade krav som kunskapssamhällets och globaliseringens utmaningar sägs innebära. Syftet med denna avhandling är att undersöka den utbildningspolitiska debatten i Sveriges riksdag under perioden 1991 till 2002 med avseende på vilka centrala politiska narrativ om skolan som förekommer. De frågeställningar som strukturerat arbetet är: Vilka dominerande narrativ framträder i den skolpolitiska debatten? Vilka är influenserna från samtida policydokument och från forskningen om skolan? Vilka retoriska resurser används för att underbygga narrativen i riksdagsdebatten samt till sist vilka förskjutningar och eventuella motsättningar kan iakttas i debatten? Metodologiskt knyter jag an till olika kunskapstraditioner, för att tolka mitt material. Jag använder narrativ analys och har en kritisk hermeneutik ansats vilket tillsammans med traditioner från diskursanalysens domäner utgör min teoretiska referensram. Jag har inspirerats av Margaret R Somers fyra dimensioner av narrativ, vilka delas in i ontologiska narrativ, offentliga narrativ, meta narrativ och konceptuella narrativ.
Den utbildningspolitiska debatten under dessa tre mandatperioder karaktäriseras av olika politiska initiativ liksom av olika frågor. Jag har funnit ett antal dominerande narrativ, i vilka problembeskrivningar, lösningsförslag och löften om en lysande framtid både för skolan och nationen utgör själva intrigen. Innebörden av centrala begrepp förskjuts och förändras beroende på vem som använder dem eller i vilken sammanhang de används. Centralt för narrativen är de retoriska resurser som politikerna i debatten använder sig av för att skapa trovärdighet och legitimitet. Dessa retoriska resurser utgörs av olika auktoriteter som används för att underbygga argumentationen. Föreställningen om skolan, som presenteras i debatten, kan ses som berättelser om vad som är önskvärt och möjligt, men också vad som kan betraktas som oönskade effekter, vilka hotar utvecklingen av skolan och samhället. Jag har funnit fyra offentliga narrativ i dessa debatter och de är: Skolan för alla, skolan på marknaden, skolan i kunskapssamhället och skolan i kris. Få berättelser tar framtiden som utgångspunkt i beskrivningarna av skolans roll i samhället. Snarare är reformer ett svar på gårdagens problem, inte morgondagens utmaningar.

Sidan publicerades 2011-09-20 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-26 14:59 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Så kan förskollärare prata med barn om hållbar utveckling

Världen står inför komplexa klimatutmaningar som kan vara knepigt att prata om med barn. Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskolans pedagoger att diskutera hållbarhet med de allra yngsta.  

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer