Dela:

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Fakta
Disputation

2011-10-07

Titel (sv)

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Titel (eng)

School as a Political Narrative: A study of the Education Debate in the Swedish parliament 1991-2002

Författare

Anna Forssell

Handledare

Professor Gunnar Sundgren, Docent Annika Ullman

Opponent

Professor Ulf P Lundgren

Institution

Institutionen för pedagogik och didaktik

Lärosäte

SU – Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs Skolportens intervju med Anna Forssell

Svenskt abstrakt:

Utbildningsväsendet utformas i samspel med kultur och samhälle, tidsanda och skilda politiska uttryck och viljor, men också föreställningar om en framtid, dess krav och möjligheter. I denna studie riktas intresset mot den utbildningspolitiska debatten i Sveriges riksdag under perioden 1991 till 2002 och hur berättelser om skolan och framtidens samhälle framställs i denna debatt, präglad bland annat av talet om de förändrade krav som kunskapssamhällets och globaliseringens utmaningar sägs innebära. Syftet med denna avhandling är att undersöka den utbildningspolitiska debatten i Sveriges riksdag under perioden 1991 till 2002 med avseende på vilka centrala politiska narrativ om skolan som förekommer. De frågeställningar som strukturerat arbetet är: Vilka dominerande narrativ framträder i den skolpolitiska debatten? Vilka är influenserna från samtida policydokument och från forskningen om skolan? Vilka retoriska resurser används för att underbygga narrativen i riksdagsdebatten samt till sist vilka förskjutningar och eventuella motsättningar kan iakttas i debatten? Metodologiskt knyter jag an till olika kunskapstraditioner, för att tolka mitt material. Jag använder narrativ analys och har en kritisk hermeneutik ansats vilket tillsammans med traditioner från diskursanalysens domäner utgör min teoretiska referensram. Jag har inspirerats av Margaret R Somers fyra dimensioner av narrativ, vilka delas in i ontologiska narrativ, offentliga narrativ, meta narrativ och konceptuella narrativ.
Den utbildningspolitiska debatten under dessa tre mandatperioder karaktäriseras av olika politiska initiativ liksom av olika frågor. Jag har funnit ett antal dominerande narrativ, i vilka problembeskrivningar, lösningsförslag och löften om en lysande framtid både för skolan och nationen utgör själva intrigen. Innebörden av centrala begrepp förskjuts och förändras beroende på vem som använder dem eller i vilken sammanhang de används. Centralt för narrativen är de retoriska resurser som politikerna i debatten använder sig av för att skapa trovärdighet och legitimitet. Dessa retoriska resurser utgörs av olika auktoriteter som används för att underbygga argumentationen. Föreställningen om skolan, som presenteras i debatten, kan ses som berättelser om vad som är önskvärt och möjligt, men också vad som kan betraktas som oönskade effekter, vilka hotar utvecklingen av skolan och samhället. Jag har funnit fyra offentliga narrativ i dessa debatter och de är: Skolan för alla, skolan på marknaden, skolan i kunskapssamhället och skolan i kris. Få berättelser tar framtiden som utgångspunkt i beskrivningarna av skolans roll i samhället. Snarare är reformer ett svar på gårdagens problem, inte morgondagens utmaningar.

Sidan publicerades 2011-09-20 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-26 14:59 av


Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Hur blir lek levande?

Nadezda Lebedeva har undersökt hur man studerar barns lek. Hon berättar om några intressanta faktorer om nyanlända barns lek i svenska förskolan.(webb-tv)

Föräldraprogram ökade den psykiska hälsan hos nyanlända

Vad händer när den viktigast uppgiften – att vara förälder – vänds upp och ner på en plats där allt är nytt och främmande? Fatumo Osman, docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, har forskat om lösningar som fått betydelse för föräldrar, barn och samhället.