Dela:

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Fakta
Disputation

2011-10-07

Titel (sv)

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Titel (eng)

School as a Political Narrative: A study of the Education Debate in the Swedish parliament 1991-2002

Författare

Anna Forssell

Handledare

Professor Gunnar Sundgren, Docent Annika Ullman

Opponent

Professor Ulf P Lundgren

Institution

Institutionen för pedagogik och didaktik

Lärosäte

SU – Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs Skolportens intervju med Anna Forssell

Svenskt abstrakt:

Utbildningsväsendet utformas i samspel med kultur och samhälle, tidsanda och skilda politiska uttryck och viljor, men också föreställningar om en framtid, dess krav och möjligheter. I denna studie riktas intresset mot den utbildningspolitiska debatten i Sveriges riksdag under perioden 1991 till 2002 och hur berättelser om skolan och framtidens samhälle framställs i denna debatt, präglad bland annat av talet om de förändrade krav som kunskapssamhällets och globaliseringens utmaningar sägs innebära. Syftet med denna avhandling är att undersöka den utbildningspolitiska debatten i Sveriges riksdag under perioden 1991 till 2002 med avseende på vilka centrala politiska narrativ om skolan som förekommer. De frågeställningar som strukturerat arbetet är: Vilka dominerande narrativ framträder i den skolpolitiska debatten? Vilka är influenserna från samtida policydokument och från forskningen om skolan? Vilka retoriska resurser används för att underbygga narrativen i riksdagsdebatten samt till sist vilka förskjutningar och eventuella motsättningar kan iakttas i debatten? Metodologiskt knyter jag an till olika kunskapstraditioner, för att tolka mitt material. Jag använder narrativ analys och har en kritisk hermeneutik ansats vilket tillsammans med traditioner från diskursanalysens domäner utgör min teoretiska referensram. Jag har inspirerats av Margaret R Somers fyra dimensioner av narrativ, vilka delas in i ontologiska narrativ, offentliga narrativ, meta narrativ och konceptuella narrativ.
Den utbildningspolitiska debatten under dessa tre mandatperioder karaktäriseras av olika politiska initiativ liksom av olika frågor. Jag har funnit ett antal dominerande narrativ, i vilka problembeskrivningar, lösningsförslag och löften om en lysande framtid både för skolan och nationen utgör själva intrigen. Innebörden av centrala begrepp förskjuts och förändras beroende på vem som använder dem eller i vilken sammanhang de används. Centralt för narrativen är de retoriska resurser som politikerna i debatten använder sig av för att skapa trovärdighet och legitimitet. Dessa retoriska resurser utgörs av olika auktoriteter som används för att underbygga argumentationen. Föreställningen om skolan, som presenteras i debatten, kan ses som berättelser om vad som är önskvärt och möjligt, men också vad som kan betraktas som oönskade effekter, vilka hotar utvecklingen av skolan och samhället. Jag har funnit fyra offentliga narrativ i dessa debatter och de är: Skolan för alla, skolan på marknaden, skolan i kunskapssamhället och skolan i kris. Få berättelser tar framtiden som utgångspunkt i beskrivningarna av skolans roll i samhället. Snarare är reformer ett svar på gårdagens problem, inte morgondagens utmaningar.

Sidan publicerades 2011-09-20 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-26 14:59 av


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att stödfunktionerna verkligen ger stöd. Det är några saker som skolledare kan göra för att minska sin stress, menar Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Klassrumslösa skolor – framtiden eller ett ovetenskapligt experiment?

Minst 1 000 nya skolor ska byggas. Flera av dem blir utan klassrum. ”Äntligen”, säger förespråkarna. ”Mer forskning behövs”, varnar kritikerna. Läraren granskar det nya sättet att bygga skolor och besöker den klassrumslösa skolan som hyllades – och sen blev ett skräckexempel.

Poddagogen #9: Helena Grundén om matematik och planering

Poddagogen gästas av forskaren Helena Grundén. När planerar matematiklärare egentligen sina lektioner? Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Alla behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här får du stöd i det arbetet.