Dela:

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Fakta
Disputation

2011-10-07

Titel (sv)

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Titel (eng)

School as a Political Narrative: A study of the Education Debate in the Swedish parliament 1991-2002

Författare

Anna Forssell

Handledare

Professor Gunnar Sundgren, Docent Annika Ullman

Opponent

Professor Ulf P Lundgren

Institution

Institutionen för pedagogik och didaktik

Lärosäte

SU – Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs Skolportens intervju med Anna Forssell

Svenskt abstrakt:

Utbildningsväsendet utformas i samspel med kultur och samhälle, tidsanda och skilda politiska uttryck och viljor, men också föreställningar om en framtid, dess krav och möjligheter. I denna studie riktas intresset mot den utbildningspolitiska debatten i Sveriges riksdag under perioden 1991 till 2002 och hur berättelser om skolan och framtidens samhälle framställs i denna debatt, präglad bland annat av talet om de förändrade krav som kunskapssamhällets och globaliseringens utmaningar sägs innebära. Syftet med denna avhandling är att undersöka den utbildningspolitiska debatten i Sveriges riksdag under perioden 1991 till 2002 med avseende på vilka centrala politiska narrativ om skolan som förekommer. De frågeställningar som strukturerat arbetet är: Vilka dominerande narrativ framträder i den skolpolitiska debatten? Vilka är influenserna från samtida policydokument och från forskningen om skolan? Vilka retoriska resurser används för att underbygga narrativen i riksdagsdebatten samt till sist vilka förskjutningar och eventuella motsättningar kan iakttas i debatten? Metodologiskt knyter jag an till olika kunskapstraditioner, för att tolka mitt material. Jag använder narrativ analys och har en kritisk hermeneutik ansats vilket tillsammans med traditioner från diskursanalysens domäner utgör min teoretiska referensram. Jag har inspirerats av Margaret R Somers fyra dimensioner av narrativ, vilka delas in i ontologiska narrativ, offentliga narrativ, meta narrativ och konceptuella narrativ.
Den utbildningspolitiska debatten under dessa tre mandatperioder karaktäriseras av olika politiska initiativ liksom av olika frågor. Jag har funnit ett antal dominerande narrativ, i vilka problembeskrivningar, lösningsförslag och löften om en lysande framtid både för skolan och nationen utgör själva intrigen. Innebörden av centrala begrepp förskjuts och förändras beroende på vem som använder dem eller i vilken sammanhang de används. Centralt för narrativen är de retoriska resurser som politikerna i debatten använder sig av för att skapa trovärdighet och legitimitet. Dessa retoriska resurser utgörs av olika auktoriteter som används för att underbygga argumentationen. Föreställningen om skolan, som presenteras i debatten, kan ses som berättelser om vad som är önskvärt och möjligt, men också vad som kan betraktas som oönskade effekter, vilka hotar utvecklingen av skolan och samhället. Jag har funnit fyra offentliga narrativ i dessa debatter och de är: Skolan för alla, skolan på marknaden, skolan i kunskapssamhället och skolan i kris. Få berättelser tar framtiden som utgångspunkt i beskrivningarna av skolans roll i samhället. Snarare är reformer ett svar på gårdagens problem, inte morgondagens utmaningar.

Sidan publicerades 2011-09-20 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-26 14:59 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

Tonåringars sömnproblem måste tas på allvar

Att somna lugnt och sova gott är ingen självklarhet. Många människor, och i synnerhet många tonåringar, ligger klarvakna under dygnets mörka timmar. Doktorand Gita Hedin menar att vi måste prata mer med ungdomar om sömn, och om hur vi på bästa sätt kan stödja dem att sova bättre.

En och en halv miljon till forskning om nya aktiva lärandemetoder

Hur kan barn och unga med olika kognitiva förutsättningar lära sig bättre med hjälp av aktiva lärandemetoder? Det vill Sara Stillesjö vid Umeå universitet ta reda på. Kungl. Vetenskapsakademien har nu tilldelat henne en och en halv miljon kronor i forskningsanslag från Lennart ”Aktiestinsen” Israelssons Stiftelse.