Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Fakta
Disputation

2011-10-07

Titel (sv)

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Titel (eng)

School as a Political Narrative: A study of the Education Debate in the Swedish parliament 1991-2002

Författare

Anna Forssell

Handledare

Professor Gunnar Sundgren, Docent Annika Ullman

Opponent

Professor Ulf P Lundgren

Institution

Institutionen för pedagogik och didaktik

Lärosäte

SU – Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs Skolportens intervju med Anna Forssell

Svenskt abstrakt:

Utbildningsväsendet utformas i samspel med kultur och samhälle, tidsanda och skilda politiska uttryck och viljor, men också föreställningar om en framtid, dess krav och möjligheter. I denna studie riktas intresset mot den utbildningspolitiska debatten i Sveriges riksdag under perioden 1991 till 2002 och hur berättelser om skolan och framtidens samhälle framställs i denna debatt, präglad bland annat av talet om de förändrade krav som kunskapssamhällets och globaliseringens utmaningar sägs innebära. Syftet med denna avhandling är att undersöka den utbildningspolitiska debatten i Sveriges riksdag under perioden 1991 till 2002 med avseende på vilka centrala politiska narrativ om skolan som förekommer. De frågeställningar som strukturerat arbetet är: Vilka dominerande narrativ framträder i den skolpolitiska debatten? Vilka är influenserna från samtida policydokument och från forskningen om skolan? Vilka retoriska resurser används för att underbygga narrativen i riksdagsdebatten samt till sist vilka förskjutningar och eventuella motsättningar kan iakttas i debatten? Metodologiskt knyter jag an till olika kunskapstraditioner, för att tolka mitt material. Jag använder narrativ analys och har en kritisk hermeneutik ansats vilket tillsammans med traditioner från diskursanalysens domäner utgör min teoretiska referensram. Jag har inspirerats av Margaret R Somers fyra dimensioner av narrativ, vilka delas in i ontologiska narrativ, offentliga narrativ, meta narrativ och konceptuella narrativ.
Den utbildningspolitiska debatten under dessa tre mandatperioder karaktäriseras av olika politiska initiativ liksom av olika frågor. Jag har funnit ett antal dominerande narrativ, i vilka problembeskrivningar, lösningsförslag och löften om en lysande framtid både för skolan och nationen utgör själva intrigen. Innebörden av centrala begrepp förskjuts och förändras beroende på vem som använder dem eller i vilken sammanhang de används. Centralt för narrativen är de retoriska resurser som politikerna i debatten använder sig av för att skapa trovärdighet och legitimitet. Dessa retoriska resurser utgörs av olika auktoriteter som används för att underbygga argumentationen. Föreställningen om skolan, som presenteras i debatten, kan ses som berättelser om vad som är önskvärt och möjligt, men också vad som kan betraktas som oönskade effekter, vilka hotar utvecklingen av skolan och samhället. Jag har funnit fyra offentliga narrativ i dessa debatter och de är: Skolan för alla, skolan på marknaden, skolan i kunskapssamhället och skolan i kris. Få berättelser tar framtiden som utgångspunkt i beskrivningarna av skolans roll i samhället. Snarare är reformer ett svar på gårdagens problem, inte morgondagens utmaningar.

Sidan publicerades 2011-09-20 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-26 14:59 av


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

”Forskningen har svårt att hitta riktigt lyckade chefer”

Organisationers stora satsningar på ledarskapsförbättring förstärker en olycklig ledarcentrism. Bättre då att låta chefer och medarbetare ge ärlig och genomtänkt feedback för förbättring. Och mobilisera medarbetarna mindre som bihang till ledare och mer som medskapare av organisering och som delansvariga för verksamheten, skriver professor Mats Alvesson.

Tidiga insatser i förskolan. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Vara kommun

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).

Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras

I debatten om barns och ungas läsning framstår det ofta som att läsvanorna i och med den teknologiska utvecklingen har gått från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning. Men var det verkligen annorlunda förr? Det har forskare vid Högskolan i Borås undersökt.

”Ta time-out från striderna om skolan”

Allmänheten har fortfarande stort förtroende för skolan som institution liksom för lärarna som yrkesgrupp. Detsamma kan man inte säga om skolans organisation där missnöjet är stort med skolans omstrukturering. Det skriver Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik, i en debattartikel i Göteborgs-Posten.