Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002
Anna Forssell
Professor Gunnar Sundgren, Docent Annika Ullman
Professor Ulf P Lundgren
SU – Stockholms universitet
2011-10-07
Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002
School as a Political Narrative: A study of the Education Debate in the Swedish parliament 1991-2002
Institutionen för pedagogik och didaktik
Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002
Utbildningsväsendet utformas i samspel med kultur och samhälle, tidsanda och skilda politiska uttryck och viljor, men också föreställningar om en framtid, dess krav och möjligheter. I denna studie riktas intresset mot den utbildningspolitiska debatten i Sveriges riksdag under perioden 1991 till 2002 och hur berättelser om skolan och framtidens samhälle framställs i denna debatt, präglad bland annat av talet om de förändrade krav som kunskapssamhällets och globaliseringens utmaningar sägs innebära. Syftet med denna avhandling är att undersöka den utbildningspolitiska debatten i Sveriges riksdag under perioden 1991 till 2002 med avseende på vilka centrala politiska narrativ om skolan som förekommer. De frågeställningar som strukturerat arbetet är: Vilka dominerande narrativ framträder i den skolpolitiska debatten? Vilka är influenserna från samtida policydokument och från forskningen om skolan? Vilka retoriska resurser används för att underbygga narrativen i riksdagsdebatten samt till sist vilka förskjutningar och eventuella motsättningar kan iakttas i debatten? Metodologiskt knyter jag an till olika kunskapstraditioner, för att tolka mitt material. Jag använder narrativ analys och har en kritisk hermeneutik ansats vilket tillsammans med traditioner från diskursanalysens domäner utgör min teoretiska referensram. Jag har inspirerats av Margaret R Somers fyra dimensioner av narrativ, vilka delas in i ontologiska narrativ, offentliga narrativ, meta narrativ och konceptuella narrativ.
Den utbildningspolitiska debatten under dessa tre mandatperioder karaktäriseras av olika politiska initiativ liksom av olika frågor. Jag har funnit ett antal dominerande narrativ, i vilka problembeskrivningar, lösningsförslag och löften om en lysande framtid både för skolan och nationen utgör själva intrigen. Innebörden av centrala begrepp förskjuts och förändras beroende på vem som använder dem eller i vilken sammanhang de används. Centralt för narrativen är de retoriska resurser som politikerna i debatten använder sig av för att skapa trovärdighet och legitimitet. Dessa retoriska resurser utgörs av olika auktoriteter som används för att underbygga argumentationen. Föreställningen om skolan, som presenteras i debatten, kan ses som berättelser om vad som är önskvärt och möjligt, men också vad som kan betraktas som oönskade effekter, vilka hotar utvecklingen av skolan och samhället. Jag har funnit fyra offentliga narrativ i dessa debatter och de är: Skolan för alla, skolan på marknaden, skolan i kunskapssamhället och skolan i kris. Få berättelser tar framtiden som utgångspunkt i beskrivningarna av skolans roll i samhället. Snarare är reformer ett svar på gårdagens problem, inte morgondagens utmaningar.
School as a Political Narrative: A study of the Education Debate in the Swedish parliament 1991-2002
How do politician talk about the role of school in society, in an era of changing demands and challenges represented by the knowledge society and globalization? The material underlying the study consists of protocols from the Swedish parliament during a decade characterized by many reforms and with both a conservative government and a social democratic. The aim of this thesis is to investigate the contemporary debate on school policy in the Swedish Parliament between 1991 and 2002. My research questions are: Which are the dominating narratives about schooling that emerge in the debate? What are the influences from contemporary policies and from educational research? What kind of rhetorical resources underpin the arguments in the plenary debate and are there any shifts, inconsistencies and contradictions that can be heard in the debates? Inspired by Margaret Somers four dimensions of narratives: ontological narrative, public narrative, metanarrative and conceptual narrative and I am using them to interpret different aspects of school as a political narrative. Methodologically, I worked initially with a content analysis gradually moving to narrative analysis. The educational debates held during the three terms in office are characterised by different political initiatives and different kind of issues. I construct a number of dominating narratives with different plots, problems, solutions and promises of a better future for both the school and the nation. Key concepts seems to float depending on who uses them and in what context they are used. Important parts in the narratives are the rhetorical resources that politicians are using to get legitimacy and credibility. Perceptions of schools presented in the debate, may be seen as stories about what is desirable and possible, but also what is unwanted, threatening the progress of school and society. I have highlighted four public narratives in these debates and they are: A School for All, School on the Market, School in the Knowledge Society and A School in Crisis.
Relaterade länkar
Hem- och konsumentkunskap
Åk 4–9 Språkutvecklande arbetssätt för vuxna
Vux Senaste magasinen
Läs mer
Skolporten nr 4/2023 − ute nu!
Skolporten nr 3/2023
Skolporten nr 2/2023
Skolporten nr 1/2023
Skolporten nr 6/2022
Nyhetsbrev
