Skolans skyldighet att förhindra kränkande behandling av elever: En rättsvetenskaplig studie

Maria Refors Legge har undersökt skollagens bestämmelser om kränkande behandling och vad som är gällande rätt i fråga om skolornas ansvar att skydda elever mot denna typ av kränkningar.

Fakta
Disputation

2021-10-21

Titel (sv)

Skolans skyldighet att förhindra kränkande behandling av elever: En rättsvetenskaplig studie

Författare

Maria Refors Legge

Handledare

Professor Pernilla Leviner, Stockholms universitet Professor emerita Wiweka Warnling Conradson, Stockholms universitet Professor Ann-Christin Cederborg, Stockholms universitet

Opponent

Professor Håkan Gustafsson, Karlstads universitet

Institution

Juridiska institutionen

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Maria Refors Legge

Abstract in English:

This doctoral thesis examines schools’ responsibility to prevent degrading treatment of children and students under the Swedish Education Act. With the support of empirical studies, the aim is to examine and problematize whether the provisions in the Education Act against degrading treatment can be regarded as effective. The purpose also includes reflecting on factors that could potentially increase the effectiveness of the degrading treatment provisions. Using a theory of effective legislation, the thesis argues that effective laws should be a central objective in all legal systems. If laws are ineffective, there is a risk that the shortcomings they are intended to remedy remain unfulfilled and the goals they are designed to meet are not realized. The word ”effectiveness” referred to in the thesis is based on three criteria, namely:

Purpose (what goals the law is expected to achieve);

Context (how well the law fits into a legal system in general);

Design (how the goals are intended to be realized, by what means this will take place, and how this information is communicated).

It is argued in this thesis that the purpose of the Education Act’s provisions against degrading treatment are three in total, namely: 1) to work actively to prevent degrading treatment, 2) to educate children about their human rights, and to 3) bring about a school environment with zero tolerance against degrading treatment, bullying and harassment. It is also argued that one of the provisions – the goal of zero tolerance against degrading treatment – does not lend itself to effectiveness, as it is impossible to fulfil.

Whilst the Education Act fits well into the international legal context framed by the United Nations Convention on the Rights of the Child, there are several contextual problems in relation to the Swedish Discrimination Act and the Swedish Constitution (Sw Regeringsformen) that lead to ineffectiveness. The context flaws regarding the Swedish Discrimination Act and the Swedish Constitution mainly concerns norm collisions and overlapping regulations.

Finally, certain design flaws affect the overall effectiveness of the provisions against degrading treatment contained in the Education Act. For instance, the fundamental concept of degrading treatment is not explained, and the width of the responsibility for Swedish schools is not made clear.

Regarding the factors that could potentially increase the effectiveness of the degrading treatment provisions it is argued in the thesis that it should be made clear by the legislator that there is no goal of zero tolerance against degrading treatment in the Education Act, but a responsibility for the schools to work actively to prevent degrading treatment and to educate children about their human rights. It is also argued that the Education Act should be merged with the Discrimination Act when it comes to provisions against degrading treatment and harassment in schools, mainly to avoid norm collisions within the legal context of the Education Act.  Lastly it is argued that the design of the Education Act could be improved by explaining important concepts such as degrading treatment and responsibility.

Sidan publicerades 2021-10-05 14:52 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-11-25 10:56 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Likabehandlingsarbete nedprioriteras i skolan

Trots att rektorer ser arbetet mot kränkande behandling och diskriminering som mycket viktigt tvingas de ofta prioritera ned uppdraget. Greta Lindbergs forskning visar också att det finns för stora variationer i hur arbetet bedrivs för att det ska uppfattas som likvärdigt.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities

Margareta Adolfssons avhandling "Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities" fokuserar på vardagssituationer för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Att börja på förskola – hur går introduktionen egentligen till?

När barnen för första gången ska lämna hemmiljön och skolas in på förskola är introduktionen mycket viktig. Detta betonas i förskolans läroplan men där står inget om vad en god introduktion är eller hur den bör gå till. Nu har forskare gjort en stor undersökning med förskolepersonal och har därmed fått en god bild över hur det ser ut i praktiken.

Finländska daghemsbarn får lyssna på högläsning oftare än sina nordiska grannar

Nordiska daghemsbarn får ofta lyssna på sagor men kunde få fler möjligheter att experimentera med skriftspråket. Det visar en studie utförd av forskare vid bland annat Åbo Akademi bland nordiska lärare inom småbarnspedagogik som också tyder på att tidiga läs- och skrivaktiviteter oftast är oplanerade och att sättet lärarna ordnar högläsning på skiljer sig mellan länderna.

Ett öppet klassrumsklimat är viktigt för elevers demokratilärande

Ett öppet klassrumsklimat där elever bjuds in att fråga, diskutera och komma med synpunkter på ämnesinnehållet är det i särklass viktigaste för att skapa förutsättningar för demokratilärande – oavsett skolämne. Det säger forskare som var med och tog fram Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning.

Sjuklig fetma bland barn ökade under pandemin

Allt fler fyraåringar är överviktiga och den sjukliga fetman, obesitas, ökar mest. Det visar en stor studie som undersökt barns hälsodata under pandemiåret 2020.

Snårig väg till jobb för nyanlända lärare

Snabbspåret för lärare är långt ifrån en rak väg till undervisning i ett klassrum. Det upplever lärare som kommit till Sverige och vill börja jobba.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Förskolans arbetsmiljö
  Skolportens magasin nr 1/2023

TEMA: Förskolans arbetsmiljö

Tema: Stora barngrupper och brist på utbildade förskollärare är några av förskolans utmaningar. Intervjun: En grundbult för att stävja mobbning är att arbeta med skolans ledarskap och sociala klimat, säger forskaren Robert Thornberg.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser