Skolans skyldighet att förhindra kränkande behandling av elever: En rättsvetenskaplig studie

Maria Refors Legge har undersökt skollagens bestämmelser om kränkande behandling och vad som är gällande rätt i fråga om skolornas ansvar att skydda elever mot denna typ av kränkningar.

Fakta
Disputation

2021-10-21

Titel (sv)

Skolans skyldighet att förhindra kränkande behandling av elever: En rättsvetenskaplig studie

Författare

Maria Refors Legge

Handledare

Professor Pernilla Leviner, Stockholms universitet Professor emerita Wiweka Warnling Conradson, Stockholms universitet Professor Ann-Christin Cederborg, Stockholms universitet

Opponent

Professor Håkan Gustafsson, Karlstads universitet

Institution

Juridiska institutionen

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

This doctoral thesis examines schools’ responsibility to prevent degrading treatment of children and students under the Swedish Education Act. With the support of empirical studies, the aim is to examine and problematize whether the provisions in the Education Act against degrading treatment can be regarded as effective. The purpose also includes reflecting on factors that could potentially increase the effectiveness of the degrading treatment provisions. Using a theory of effective legislation, the thesis argues that effective laws should be a central objective in all legal systems. If laws are ineffective, there is a risk that the shortcomings they are intended to remedy remain unfulfilled and the goals they are designed to meet are not realized. The word ”effectiveness” referred to in the thesis is based on three criteria, namely:

Purpose (what goals the law is expected to achieve);

Context (how well the law fits into a legal system in general);

Design (how the goals are intended to be realized, by what means this will take place, and how this information is communicated).

It is argued in this thesis that the purpose of the Education Act’s provisions against degrading treatment are three in total, namely: 1) to work actively to prevent degrading treatment, 2) to educate children about their human rights, and to 3) bring about a school environment with zero tolerance against degrading treatment, bullying and harassment. It is also argued that one of the provisions – the goal of zero tolerance against degrading treatment – does not lend itself to effectiveness, as it is impossible to fulfil.

Whilst the Education Act fits well into the international legal context framed by the United Nations Convention on the Rights of the Child, there are several contextual problems in relation to the Swedish Discrimination Act and the Swedish Constitution (Sw Regeringsformen) that lead to ineffectiveness. The context flaws regarding the Swedish Discrimination Act and the Swedish Constitution mainly concerns norm collisions and overlapping regulations.

Finally, certain design flaws affect the overall effectiveness of the provisions against degrading treatment contained in the Education Act. For instance, the fundamental concept of degrading treatment is not explained, and the width of the responsibility for Swedish schools is not made clear.

Regarding the factors that could potentially increase the effectiveness of the degrading treatment provisions it is argued in the thesis that it should be made clear by the legislator that there is no goal of zero tolerance against degrading treatment in the Education Act, but a responsibility for the schools to work actively to prevent degrading treatment and to educate children about their human rights. It is also argued that the Education Act should be merged with the Discrimination Act when it comes to provisions against degrading treatment and harassment in schools, mainly to avoid norm collisions within the legal context of the Education Act.  Lastly it is argued that the design of the Education Act could be improved by explaining important concepts such as degrading treatment and responsibility.

Sidan publicerades 2021-10-05 14:52 av Susanne Sawander


Relaterat

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Likabehandlingsarbete nedprioriteras i skolan

Trots att rektorer ser arbetet mot kränkande behandling och diskriminering som mycket viktigt tvingas de ofta prioritera ned uppdraget. Greta Lindbergs forskning visar också att det finns för stora variationer i hur arbetet bedrivs för att det ska uppfattas som likvärdigt.

Rektor i fokus Webbkonferens

Ta del av föreläsningar om bland annat kommunikativt ledarskap, skolans juridifiering och lärardriven skolutveckling! Välj om du vill delta på plats i Stockholm den 31 januari-1 februari 2022 eller digitalt!

Rektor i förskolan Webbkonferens

Webbkonferensen vänder sig till dig som är rektor i förskolan! Ta del av sju förinspelade föreläsningar om bland annat förskolans uppdrag enligt skollag och läroplan, att driva utvecklingsprocesser och hjärnsmart ledarskap. Titta när det passar dig under två veckor. Välkommen!

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Rektors pedagogiska ledarskap

Hur kan rektor navigera mellan de olika och ibland motstridiga krav och förväntningar som ställs på pedagogiska ledare? Det är något som forskaren Katarina Ståhlkrantz undersöker i sin bok om pedagogiskt ledarskap.

Forskning för lugnare klassrum

Många lärare kämpar med att få till en lugn klassrumsmiljö. Marcus Samuelsson vid Linköpings universitet medverkar i en rapport om hur lärare kan arbeta för att upprätthålla studieron i klassrummet. Rapporten är framtagen på uppdrag av Skolforskningsinstitutet.

”Mer fjärr- och distansundervisning kan ge elever ökade möjligheter”

Vanlig fjärr- och distansundervisning blandas i debatten ihop med den nödundervisning i digital form som skolor temporärt införde under pandemin. Det medför rädsla inför en nödvändig utveckling, där fjärr- och distansundervisning behöver få större utrymme än vad reglerna idag tillåter, skriver Anna Åkerfeldt, forskare och process- och projektledare för Ifous FoU-program Digitala lärmiljöer.

3 ways administrators can show they care about teachers as people

It’s easy for school leaders to get caught up in roles and responsibilities—but it’s important to remember that teachers are more than their job titles.

Lika värde nr 3, 2021 – Tema: Tillgänglig förskola och skola

Tillgänglighet i förskola och skola handlar om att alla barn och elever ska få tillgång, och möjlighet, att ta del av lärande och gemenskap i hela lärmiljön. I det här numret av Lika värde kan du läsa om verksamheter som arbetar långsiktigt, ökar kunskap och använder sin kreativitet för att uppnå det. (pdf)