Skolans skyldighet att förhindra kränkande behandling av elever: En rättsvetenskaplig studie

Maria Refors Legge har undersökt skollagens bestämmelser om kränkande behandling och vad som är gällande rätt i fråga om skolornas ansvar att skydda elever mot denna typ av kränkningar.

Fakta
Disputation

2021-10-21

Titel (sv)

Skolans skyldighet att förhindra kränkande behandling av elever: En rättsvetenskaplig studie

Författare

Maria Refors Legge

Handledare

Professor Pernilla Leviner, Stockholms universitet Professor emerita Wiweka Warnling Conradson, Stockholms universitet Professor Ann-Christin Cederborg, Stockholms universitet

Opponent

Professor Håkan Gustafsson, Karlstads universitet

Institution

Juridiska institutionen

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

This doctoral thesis examines schools’ responsibility to prevent degrading treatment of children and students under the Swedish Education Act. With the support of empirical studies, the aim is to examine and problematize whether the provisions in the Education Act against degrading treatment can be regarded as effective. The purpose also includes reflecting on factors that could potentially increase the effectiveness of the degrading treatment provisions. Using a theory of effective legislation, the thesis argues that effective laws should be a central objective in all legal systems. If laws are ineffective, there is a risk that the shortcomings they are intended to remedy remain unfulfilled and the goals they are designed to meet are not realized. The word ”effectiveness” referred to in the thesis is based on three criteria, namely:

Purpose (what goals the law is expected to achieve);

Context (how well the law fits into a legal system in general);

Design (how the goals are intended to be realized, by what means this will take place, and how this information is communicated).

It is argued in this thesis that the purpose of the Education Act’s provisions against degrading treatment are three in total, namely: 1) to work actively to prevent degrading treatment, 2) to educate children about their human rights, and to 3) bring about a school environment with zero tolerance against degrading treatment, bullying and harassment. It is also argued that one of the provisions – the goal of zero tolerance against degrading treatment – does not lend itself to effectiveness, as it is impossible to fulfil.

Whilst the Education Act fits well into the international legal context framed by the United Nations Convention on the Rights of the Child, there are several contextual problems in relation to the Swedish Discrimination Act and the Swedish Constitution (Sw Regeringsformen) that lead to ineffectiveness. The context flaws regarding the Swedish Discrimination Act and the Swedish Constitution mainly concerns norm collisions and overlapping regulations.

Finally, certain design flaws affect the overall effectiveness of the provisions against degrading treatment contained in the Education Act. For instance, the fundamental concept of degrading treatment is not explained, and the width of the responsibility for Swedish schools is not made clear.

Regarding the factors that could potentially increase the effectiveness of the degrading treatment provisions it is argued in the thesis that it should be made clear by the legislator that there is no goal of zero tolerance against degrading treatment in the Education Act, but a responsibility for the schools to work actively to prevent degrading treatment and to educate children about their human rights. It is also argued that the Education Act should be merged with the Discrimination Act when it comes to provisions against degrading treatment and harassment in schools, mainly to avoid norm collisions within the legal context of the Education Act.  Lastly it is argued that the design of the Education Act could be improved by explaining important concepts such as degrading treatment and responsibility.

Sidan publicerades 2021-10-05 14:52 av Susanne Sawander


Relaterat

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Likabehandlingsarbete nedprioriteras i skolan

Trots att rektorer ser arbetet mot kränkande behandling och diskriminering som mycket viktigt tvingas de ofta prioritera ned uppdraget. Greta Lindbergs forskning visar också att det finns för stora variationer i hur arbetet bedrivs för att det ska uppfattas som likvärdigt.

Rektor i fokus Webbkonferens

Ta del av föreläsningar om bland annat kommunikativt ledarskap, skolans juridifiering och lärardriven skolutveckling! Välj om du vill delta på plats i Stockholm den 31 januari-1 februari 2022 eller digitalt!

Rektor i förskolan Webbkonferens

Webbkonferensen vänder sig till dig som är rektor i förskolan! Ta del av sju förinspelade föreläsningar om bland annat förskolans uppdrag enligt skollag och läroplan, att driva utvecklingsprocesser och hjärnsmart ledarskap. Titta när det passar dig under två veckor. Välkommen!

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare väljer bort läromedel

Forskning om läromedel beaktas inte alltid. Studier visar att läromedel väljs bort av erfarna lärare, samt att lärspel och eget material blir vanligare. Caroline Graeske, forskare i svenska med didaktisk inriktning, presenterar några viktiga forskningsresultat i ämnet.

Göran Nygren: Elever med toppbetyg får massor av hjälp från föräldrarna

Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån, ibland så mycket att det blir fusk. Den slutsatsen drar etnologen Göran Nygren i sin nya doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han. (webb-radio)

Vikten av språkutveckling i förskolan

Tidig exponering för svenska är avgörande för barns språkutveckling. I takt med att fler barn i förskolan har annat modersmål ökar behovet av att utbildningen stärker språkstödjande arbetssätt.

Motion och bättre stöd minskar adhd-symtom

Motion och fysisk aktivitet förbättrar både adhd-symtom, funktionsnivå, barnens exekutiva funktion och psykiskt mående, visar studier från Lunds universitet. Bättre stöd i skolan och hemma skulle också förbättra barnens livskvalitet.

Varför haltar lärarbehörigheten i svensk skola?

År 1993 var hela 93 procent av alla lärare i Sverige behöriga och konkurrensen om lärarutbildningens platser var långt högre än idag. Aktuella siffror från Skolverket visar att nästan var tredje lärare i grundskolan är obehörig, skriver Erik Cardelús i en artikelserie om den svenska lärarbristen.