Skolbesökets osynliga bedömningsprocesser – en studie av hur lärarstudenters yrkeskunnande bedöms under verksamhetsförlagd utbildning

Kristina Henriksson har forskat om bedömning som företeelse i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen.

Fakta
Disputation

2019-11-22

Titel (sv)

Skolbesökets osynliga bedömningsprocesser – en studie av hur lärarstudenters yrkeskunnande bedöms under verksamhetsförlagd utbildning

Författare

Kristina Henriksson

Handledare

Professor Per Lindqvist, Linnéuniversitetet

Opponent

Professor Jörgen Dimenäs, Högskolan Dalarna

Institution

Institutionen för didaktik och lärares praktik

Lärosäte

Linnéuniversitetet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Kristina Henriksson

Svenskt abstrakt:

Avhandlingen handlar om bedömning av lärarstudenters yrkeskunnande inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) i svensk lärarutbildning och specifikt om de skolbesök som lärosätet organiserar. Skolbesök består oftast av en observerad lektion samt ett efterföljande samtal. VFU betraktas vara ett specifikt utbildningsmoment eftersom lärarutbildningen förflyttas till den verksamhet där yrkesverksamma lärare arbetar och där lärarstudenten utbildas av dessa lärare. Det saknas dock riktad forskning mot vad som händer med bedömning av lärarstudentens yrkeskunnande när utbildningens bedömningssystem appliceras utanför lärosätets domän. Forskning visar emellertid att det finns spänningsförhållanden om synen på yrkeskunnande i mötet mellan lärarutbildningens och skolverksamhetens aktörer samt oklarheter om vem som har mandat att utveckla lärarstudentens yrkeskunnande. Samtidigt verkar bedömning inom VFU vara omdiskuterat och politiska röster ställer ökade krav på en likvärdig och rättssäker bedömning där skolbesöket uppfattas garantera dessa krav. Syftet med föreliggande avhandling har därför varit att fördjupa förståelsen för bedömningens funktion inom VFU.  Fokus har varit på skolbesökets efterföljande samtal mellan lärarutbildningens lärarutbildare, skolverksamhetens lärare och lärarstudenten och där den interaktiva bedömningsprocessen har studerats. Videoobservation av sex samtal och intervjuer med båda lärarkategorierna har genomförts för detta ändamål. Studien utgår från ett flerperspektiv; ett nyinstitutionellt perspektiv, Goffmans interaktionsteoretiska perspektiv samt ett professionsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att samtidiga och motstridiga bedömningslogiker vägleder målsättningen med bedömningsuppdraget. Motstridigheten skapar skyddande och försvarande interaktionsmönster för att upprätta ett lojalt samförstånd mellan samtalsdeltagarna. En osäkerhet kring vilket syfte som gäller för den interaktiva bedömningsprocessen samt omsorg om lärarstudenten gör att situationen behöver avdramatiseras. På så sätt motverkar samtalets interaktionsmönster den institutionella logiken för skolbesöket. Detta medför att tillgång till information blir selektiv och begränsad. Omdömen och återkopplingar blir mer eller mindre osynliga och syftet med bedömningsprocessen blir otydligt. Därmed försvagar denna motverkan bedömningsprocessens kontrollerande syfte samt delvis även det formativa syftet. Å ena sidan skapar bedömningslogiker för själva bedömningsutförandet en samverkan med interaktionsmönster som uppvisar en sekundär anpassning till bedömningssituationen. Trots försvagandet av bedömningsuppdraget bidrar denna samverkan till att på ett rimligt och legitimt sätt genomföra bedömningsprocessen, vilket skapar mening åt skolbesöket.

Keywords: school-based teacher education, assessment, performance, supervisor, school-mentor, post-observation conference, student teacher’s knowledge.

Sidan publicerades 2019-11-19 15:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-04-08 11:30 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolbibliotek, 1-2 december i Stockholm

Årlig konferens för dig som är skolbibliotekarie! Ta del av föreläsningar om bl. a. att skapa engagemang hos läsovilliga elever, vikten av digital medborgarlitteracitet och skolbibliotekets roll i det nya medielandskapet, modeller för små och stora skolbibliotek samt ”shared reading” som metod för att växa språkligt, socialt och litterärt. Välj att delta på plats eller via webben, välkommen!

Från språkpolicy till språkanvändning: Språkpolicy och samisk utbildning i Sverige: Ideologier, implementering och rum för samisk språkanvändning

Kristina Belancic har undersökt vilka faktorer som möjliggör eller hindrar samisk språkanvändning i sameskolan.  

Konsten att hålla ihop: Om lärande och organisering i rockband

Tobias Malms forskning om lärande och organisering i rockband bidrar till att bredda gränserna för vilka sammanhang som är av intresse för organisationspedagogik.

Respektabla frisörer: – Femininitet och (yrkes)identitet bland tjejer i gymnasieskolans frisörutbildning

Eva Klope vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur tjejer på gymnasiets frisörutbildning skapar yrkesidentiteter ur ett köns- och klassperspektiv.

Val-omröstning-styrning. En etnografisk studie om intentioner med, villkor för och utfall av barns inflytande i förskolan

Trots att barns inflytande är ett centralt mål i förskolan underordnas det andra mål i läroplanen och andra behov i verksamheten. Det konstaterar Carina Peterson i sin avhandling.

I samspel med digitala medier: Förskolebarns deltagande i multimodala literacypraktiker

Kristina Walldén Hillström vill med sin forskning öka kunskapen om hur digitala medier används av barn i förskolans vardag.

Från design till meningsskapande: En multimodal studie om elevers arbete med matematikläroböcker i årskurs 1

Malin Norberg har undersökt vad som erbjuds i svenska matematikläroböcker för årskurs 1 och hur elever skapar mening i arbetet med matematikläroböcker.

”Jag har också rätt att ljudsätta världen” : Om tjejers och transpersoners tillblivelser som musikskapare i musikteknologiska lärmiljöer

Camilla Jonasson har forskat om relationerna mellan musikteknologi och tjejer och transpersoner  i musikskapandet som sker på fritiden i musikteknologiska lärmiljöer,

Smak för hållbar mat? Undervisning för hållbar matkonsumtion i hem- och konsumentkunskap

Lolita Gelinder vill med sin avhandling bidra med kunskap om undervisning för hållbar matkonsumtion i hem- och konsumentkunskap.

Barn resonerar kring naturvetenskapliga fenomen – i sagans värld på förskolan

Med sin forskning om hur förskolebarn resonerar kring naturvetenskapliga fenomen vill Mimmi Malm öka lärares förståelse av relevansen att så tidigt som möjligt undervisa i naturvetenskap.

Samtidskonstbaserat gestaltningsarbete i utbildningen av bildlärare: Om vikten av transformativ beredskap i förändringsprocesser

Eva Cronquist har i sin avhandling undersökt vad som händer när bildlärarstudenter möter en bildpedagogik som utgår från samtidskonstens metoder och förhållningssätt i gestaltningsarbete.

Historieundervisning i mångkulturella klassrum på grundskolans högstadium: En analys av lärares narrationer utifrån deras tal om sin historieundervisning

Vilket innehåll kännetecknar historieundervisningen i klasser där samtliga eleverna har sin bakgrund i icke- europeiska länder? Det är en av frågorna som Kenneth Sandelin undersöker i sin avhandling.

Att räkna med alla elever: följa och främja matematiklärande i förskoleklass

Helena Vennberg vill med sin avhandling bidra med kunskap om förskoleklasslärares möjligheter att följa och främja alla elevers utveckling och lärande i matematik. 

Att utbilda rättighetsbärare: Med läraren i fokus när undervisning för mänskliga rättigheter i skolans yngre åldrar studeras

Lisa Isenström har forskat om hur lärares handlingar i vardagligt skolarbete påverkar barns rättighetslärande och hur dessa handlingar positionerar barn som rättighetsbärare.

Kritiskt digitalt textarbete i klassrummet

Lisa Molin vill med sin avhandling utveckla kunskap om kritiskt digitalt textarbete.

Lärlingsfrågan: Institutionell förändring, ekonomiska föreställningar och historiska begrepp i den svenska debatten om lärlingsutbildningen, 1890-1917

Sandra Hellstrand har undersökt varför Sverige inte fick någon lärlingslag trots att lärlingsfrågan sågs som tillräckligt betydelsefull för att utredas upprepade gånger under perioden 1890–1917.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.