Skolbesökets osynliga bedömningsprocesser – en studie av hur lärarstudenters yrkeskunnande bedöms under verksamhetsförlagd utbildning

Kristina Henriksson har forskat om bedömning som företeelse i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen.

Fakta
Disputation

2019-11-22

Titel (sv)

Skolbesökets osynliga bedömningsprocesser – en studie av hur lärarstudenters yrkeskunnande bedöms under verksamhetsförlagd utbildning

Författare

Kristina Henriksson

Handledare

Professor Per Lindqvist, Linnéuniversitetet

Opponent

Professor Jörgen Dimenäs, Högskolan Dalarna

Institution

Institutionen för didaktik och lärares praktik

Lärosäte

Linnéuniversitetet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Kristina Henriksson

Svenskt abstrakt:

Avhandlingen handlar om bedömning av lärarstudenters yrkeskunnande inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) i svensk lärarutbildning och specifikt om de skolbesök som lärosätet organiserar. Skolbesök består oftast av en observerad lektion samt ett efterföljande samtal. VFU betraktas vara ett specifikt utbildningsmoment eftersom lärarutbildningen förflyttas till den verksamhet där yrkesverksamma lärare arbetar och där lärarstudenten utbildas av dessa lärare. Det saknas dock riktad forskning mot vad som händer med bedömning av lärarstudentens yrkeskunnande när utbildningens bedömningssystem appliceras utanför lärosätets domän. Forskning visar emellertid att det finns spänningsförhållanden om synen på yrkeskunnande i mötet mellan lärarutbildningens och skolverksamhetens aktörer samt oklarheter om vem som har mandat att utveckla lärarstudentens yrkeskunnande. Samtidigt verkar bedömning inom VFU vara omdiskuterat och politiska röster ställer ökade krav på en likvärdig och rättssäker bedömning där skolbesöket uppfattas garantera dessa krav. Syftet med föreliggande avhandling har därför varit att fördjupa förståelsen för bedömningens funktion inom VFU.  Fokus har varit på skolbesökets efterföljande samtal mellan lärarutbildningens lärarutbildare, skolverksamhetens lärare och lärarstudenten och där den interaktiva bedömningsprocessen har studerats. Videoobservation av sex samtal och intervjuer med båda lärarkategorierna har genomförts för detta ändamål. Studien utgår från ett flerperspektiv; ett nyinstitutionellt perspektiv, Goffmans interaktionsteoretiska perspektiv samt ett professionsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att samtidiga och motstridiga bedömningslogiker vägleder målsättningen med bedömningsuppdraget. Motstridigheten skapar skyddande och försvarande interaktionsmönster för att upprätta ett lojalt samförstånd mellan samtalsdeltagarna. En osäkerhet kring vilket syfte som gäller för den interaktiva bedömningsprocessen samt omsorg om lärarstudenten gör att situationen behöver avdramatiseras. På så sätt motverkar samtalets interaktionsmönster den institutionella logiken för skolbesöket. Detta medför att tillgång till information blir selektiv och begränsad. Omdömen och återkopplingar blir mer eller mindre osynliga och syftet med bedömningsprocessen blir otydligt. Därmed försvagar denna motverkan bedömningsprocessens kontrollerande syfte samt delvis även det formativa syftet. Å ena sidan skapar bedömningslogiker för själva bedömningsutförandet en samverkan med interaktionsmönster som uppvisar en sekundär anpassning till bedömningssituationen. Trots försvagandet av bedömningsuppdraget bidrar denna samverkan till att på ett rimligt och legitimt sätt genomföra bedömningsprocessen, vilket skapar mening åt skolbesöket.

Keywords: school-based teacher education, assessment, performance, supervisor, school-mentor, post-observation conference, student teacher’s knowledge.

Sidan publicerades 2019-11-19 15:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-04-08 11:30 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolbibliotek, webbkonferens tillgänglig 7-17 december!

Ta del av föreläsningar om bl. a. att skapa engagemang hos läsovilliga elever, vikten av digital medborgarlitteracitet och skolbibliotekets roll i det nya medielandskapet, modeller för små och stora skolbibliotek samt ”shared reading” som metod för att växa språkligt, socialt och litterärt. Webbkonferensen erbjuder stor flexibilitet - allt innehåll finns tillgängligt under 10 dagar!

Typical and atypical language development in Turkish-Swedish bilingual children aged 4–7

Buket Öztekin har undersökt språkutvecklingen hos tvåspråkiga barn (svenska och turkiska) mellan 4 och 7 år.

Adolescents’ sleep in a 24/7 society: Epidemiology and prevention

Unga som sover för lite är mer stressade och oroliga för skolan än de som sover ordentligt, visar sömnforskaren Serena Bauducco i sin avhandling.

Litteratur och livskunskap. Modersmålslärarens berättelse om undervisningen i årskurs 7-9

Svensklärare i Finland viktar litteraturen högt och har tydligt för sig vad livskunskap är, men deras relation till läroplanen är problematisk. Det visar Katarina Rejman i sin studie.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Demokrati och deltagande: Elevinflytande i grundskolans årskurs 7-9 ur ett könsperspektiv.

Syftet med Maria Rönnlunds avhandling "Demokrati och deltagande: Elevinflytande i grundskolans årskurs 7-9 ur ett könsperspektiv" är att granska skolans demokratifostrande verksamhet som den tar sig uttryck i elevers inflytande och deltagande i beslutsprocesser.

Lekplatsers tillgänglighet och användbarhet för barn med funktionsnedsättningar

Det har Maria Prellwitz undersökt i avhandlingen "Lekplatsers tillgänglighet och användbarhet". Hennes resultat visar att lekplatsernas bristande tillgänglighet kan orsaka stigmatisering och bristande självständighet för barn med funktionsnedsättningar.

Man liksom bara skriver. Skrivande och skrivkontexter i grundskolans år 7 och 8

I avhandlingen "Man liksom bara skriver" har Birgitta Norberg Brorsson följt två klasser i år 7-8, för att undersöka skrivundervisningen och dess villkor. Detaljerade studier av lärare och elever relateras även till skolan som samhällelig institution.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.

In schools, are we measuring what matters?

The psychologist, researcher, and MacArthur Fellow Angela Duckworth believes that to make better decisions in our school systems, we need to rethink the way we measure student capabilities.

Välkommen till Studiepaketet samverkan kring placerade barn och ungas skolgång

Studiepaketet har tagits fram för att skola och socialtjänst ska kunna samarbeta och samordna sig bättre när det gäller skolgången för placerade barn och unga. Studiepaketet är ett resultat av samarbete mellan Skolverket, Socialstyrelsen och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

In video classes teachers parse clues to student wellbeing

The shift from in-person to remote learning is giving some teachers unprecedented video access into their students’ homes.

How schools can build physical activity into classroom instruction

Teachers can build brief stretching or exercise breaks into virtual classes to improve concentration, academic performance and social and emotional health, while decreasing behavioral issues, says Kate Holmes of Springboard to Active Schools.