Skolbesökets osynliga bedömningsprocesser – en studie av hur lärarstudenters yrkeskunnande bedöms under verksamhetsförlagd utbildning

Kristina Henriksson har forskat om bedömning som företeelse i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen.

Fakta
Disputation

2019-11-22

Titel (sv)

Skolbesökets osynliga bedömningsprocesser – en studie av hur lärarstudenters yrkeskunnande bedöms under verksamhetsförlagd utbildning

Författare

Kristina Henriksson

Handledare

Professor Per Lindqvist, Linnéuniversitetet

Opponent

Professor Jörgen Dimenäs, Högskolan Dalarna

Institution

Institutionen för didaktik och lärares praktik

Lärosäte

Linnéuniversitetet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Kristina Henriksson

Svenskt abstrakt:

Avhandlingen handlar om bedömning av lärarstudenters yrkeskunnande inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) i svensk lärarutbildning och specifikt om de skolbesök som lärosätet organiserar. Skolbesök består oftast av en observerad lektion samt ett efterföljande samtal. VFU betraktas vara ett specifikt utbildningsmoment eftersom lärarutbildningen förflyttas till den verksamhet där yrkesverksamma lärare arbetar och där lärarstudenten utbildas av dessa lärare. Det saknas dock riktad forskning mot vad som händer med bedömning av lärarstudentens yrkeskunnande när utbildningens bedömningssystem appliceras utanför lärosätets domän. Forskning visar emellertid att det finns spänningsförhållanden om synen på yrkeskunnande i mötet mellan lärarutbildningens och skolverksamhetens aktörer samt oklarheter om vem som har mandat att utveckla lärarstudentens yrkeskunnande. Samtidigt verkar bedömning inom VFU vara omdiskuterat och politiska röster ställer ökade krav på en likvärdig och rättssäker bedömning där skolbesöket uppfattas garantera dessa krav. Syftet med föreliggande avhandling har därför varit att fördjupa förståelsen för bedömningens funktion inom VFU.  Fokus har varit på skolbesökets efterföljande samtal mellan lärarutbildningens lärarutbildare, skolverksamhetens lärare och lärarstudenten och där den interaktiva bedömningsprocessen har studerats. Videoobservation av sex samtal och intervjuer med båda lärarkategorierna har genomförts för detta ändamål. Studien utgår från ett flerperspektiv; ett nyinstitutionellt perspektiv, Goffmans interaktionsteoretiska perspektiv samt ett professionsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att samtidiga och motstridiga bedömningslogiker vägleder målsättningen med bedömningsuppdraget. Motstridigheten skapar skyddande och försvarande interaktionsmönster för att upprätta ett lojalt samförstånd mellan samtalsdeltagarna. En osäkerhet kring vilket syfte som gäller för den interaktiva bedömningsprocessen samt omsorg om lärarstudenten gör att situationen behöver avdramatiseras. På så sätt motverkar samtalets interaktionsmönster den institutionella logiken för skolbesöket. Detta medför att tillgång till information blir selektiv och begränsad. Omdömen och återkopplingar blir mer eller mindre osynliga och syftet med bedömningsprocessen blir otydligt. Därmed försvagar denna motverkan bedömningsprocessens kontrollerande syfte samt delvis även det formativa syftet. Å ena sidan skapar bedömningslogiker för själva bedömningsutförandet en samverkan med interaktionsmönster som uppvisar en sekundär anpassning till bedömningssituationen. Trots försvagandet av bedömningsuppdraget bidrar denna samverkan till att på ett rimligt och legitimt sätt genomföra bedömningsprocessen, vilket skapar mening åt skolbesöket.

Keywords: school-based teacher education, assessment, performance, supervisor, school-mentor, post-observation conference, student teacher’s knowledge.

Sidan publicerades 2019-11-19 15:56 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-12-17 09:40 av Susanne Sawander


Relaterat

Skolbibliotek 2020, 5-6 maj i Stockholm

Årlig konferens för dig som är skolbibliotekarie! Ta del av fördjupande föreläsningar om bl. a. att skapa engagemang hos läsovilliga elever, vikten av digital medborgarlitteracitet och skolbibliotekets roll i det nya medielandskapet, MIK i praktiken, modeller och effektiva lösningar för små och stora skolbibliotek samt ”shared reading” som metod för att växa språkligt, socialt och litterärt.

Innerstadsgymnasierna: En studie av tre elitpräglade gymnasieskolor i Stockholm och deras positionering på utbildningsmarknaden

Eric Larsson har forskat om hur elitpräglade gymnasieskolor påverkas av och förhåller sig till gymnasiemarknaden och hur elevernas väljer skola.

Lärarperspektiv på läsförståelse. En intervjustudie om undervisning i årskurs 4-6.

Många lärare är frustrerade över att de inte kan genomföra den undervisning som de har intentioner om att genomföra. Det konstaterar Lena Eckerholm som forskat om lärares undervisning i läsförståelse i årskurs 4–6.

I privat och offentligt: Undervisningen i moderna språk i Stockholm 1800–1880

Peter Bernhardssons avhandling handlar om förhållandet mellan privat och offentlig undervisning och hur denna relation förändrades under 1800-talet.

Kampen om eleverna: Gymnasiefältet och skolmarknadens framväxt i Stockholm, 1987–2011

Införandet av marknadsmekanismerna i gymnasieskolan har förstärkt skillnaderna mellan de skolor och utbildningar som samlar elever med stora respektive små samlade tillgångar, visar Håkan Forsberg i sin avhandling.

De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm

Denna studie fokuserar på tre skolor i Stockholms innerstad som har haft ett inflöde av studenter från socialt missgynnade förorter, och ett utflöde av elever till andra skolor. Titeln på avhandlingen är "De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm". Författaren heter Jenny Kallstenius.

"Det kunde lika gärna ha hänt idag". Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna.

Mary Ingemansson har i sin avhandling "Det kunde lika gärna ha hänt idag". Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna" undersökt hur barn i åldrarna 9-12 upplever skönlitterära texter som används i historieundervisningen i förhållande till läroböckerna?

Skolvardagens genusdramaturgi : en studie av hur femininiteter och maskuliniteter görs i år 5 med ett särskilt fokus på benämningar som hora och kärring

Hur bidrar benämningar som hora och kärring till att görafemininiteter och maskuliniteter? Vem eller vilka använder benämningarna och vem riktar man dem till? Det söker Anna Öqvist svar på i avhandlingen "Skolvardagens genusdramaturgi".

Om livets kontinuitet. Undervisning och lärande om växters och djurs livscykler – en fallstudie i årskurs 5

Med hjälp av en fallstudie undersöker Eva Nyberg hur elever i årskurs 5 beskriver och upplever fenomen som rör biologiska livscykler. Hon studerar också hur en lärares kompetens - och undervisning - utvecklas. Avhandlingen heter "Om livets kontinuitet".

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Ifous fokuserar: Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?

Varför går det inte bättre för eleverna i vår gymnasieskola – trots att vi deltagit i fortbildningar, blivit föremål för Samverkan för bästa skola, digitaliserat skolan, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt? Dessa frågor ställde sig lärarna, skolledarna och kommunledningen och gav i uppdrag till Ifous, att i samarbete med forskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsh, genomföra en fördjupad nulägesanalys. (pdf)

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

Förskola – ett socialt rum för vad?

Den politiska polariseringen kring förskolan tilltar. Vissa av de förslag till förändringar som diskuteras går därtill emot den nyss reviderade läroplanen, skriver professorerna Ingegerd Tallberg Broman och Ingrid Pramling Samuelsson.  

”Det mest hoppingivande du kommer att läsa på länge”

Jag vill göra reklam för en rapport. Det är en rapport om ett misslyckande och har den kanske nedslående titeln: ”Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?” och är framtagen av Åsa Hirsch och Annette Jahnke för Ifous. Läs den! skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Internationell konferens om inkluderande utbildning

Göteborgs universitet är värd för en internationell konferensen om likvärdig och inkluderande utbildning för barn och unga med funktionsnedsättningar. Syftet är att samla forskare från hela världen och knyta nya band.