Skolk ur elevernas och skolans perspektiv: En intervju- och dokumentstudie

Avsaknad av vuxenstöd, relationer och utmaningar i skolan kan vara anledningar till ett utanförskap och förklaring till varför en elev skolkar, visar Anne-Sofie Strands avhandling. "Att skapa bättre relationer, både mellan lärare och elever men också mellan eleverna, är ett exempel på hur systemkrafter kan bli positiva krafter", menar Anne-Sofie Strand.

Fakta
Disputation

2013-05-14

Titel (sv)

Skolk ur elevernas och skolans perspektiv: En intervju- och dokumentstudie

Titel (eng)

Truancy from student and school perspectives: An interview and document study

Författare

Anne-Sofie Strand

Handledare

Mats Granlund, Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan. Elisabet Cedersund, Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan.

Opponent

Héctor Pérez Prieto, Karlstads Universitet.

Institution

Hälsohögskolan i Jönköping, avdelningen för beteendevetenskap och socialt arbete

Lärosäte

Hälsohögskolan i Jönköping

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs pressmeddelande här
Läs intervjun med Anne-Sofie Strand här

Svenskt abstrakt:

Studierna genomfördes på två högstadieskolor i en kommun med cirka 30 000 invånare i södra Sverige med 90 ungdomar som hade 30 procent eller mer i ogiltig frånvaro. Fokus i avhandlingen ligger på eleverna som en del av skolsystemet. Det övergripande syftet var att kritiskt undersöka i vilken riktning ”systemkrafterna” i skolsystemet, såväl stödfaktorerna som riskfaktorerna, drar eleverna. Med systemkrafter avses allt inom och utanför skolan som kan inverka på elevernas fungerande i skolsystemet. Systemkrafterna verkar antingen i riktning mot elevernas delaktighet i skolarbetet eller så drar de eleverna i riktning bort från skolan. Avhandlingen genomfördes utifrån en multimetoddesign som inleddes med en kvantitativ retrospektiv analys av skolans dokumentation över eleverna som sedan följdes upp med kvalitativa intervjuer med ungdomarna själva och aktuell skolpersonal.

Denna avhandling har studerat, vilka systemkrafter i skolsystemet som utgör stödfaktorer respektive riskfaktorer för att systemet ska vara i balans. Detta har skett utifrån delstudier som lyft hanteringen och uppföljning av skoldokumentation, visat på skolk som ett försvar eller ursäkt utifrån ungdomarnas perspektiv, redogjort skolpersonalens självpositioneringar samt attriberingar av eleverna och till sist redovisat undersökning av olika stödfaktorer utifrån källmaterial i de tidigare studierna.

Avhandlingens resultat leder fram till en kritisk diskussion om skolk. Diskussionen tar upp skolkande ungdomar som ett socialt problem och hur detta sociala problem skulle kunna hanteras utifrån ett systemteoretiskt perspektiv, där olika systemkrafter verkar antingen som stödfaktorer eller som riskfaktorer. Slutsatserna pekar på att flera systemkrafter, som i avhandlingen fungerar som riskfaktorer, skulle kunna förändras till systemkrafter, som drar eleverna i riktning mot delaktighet i skolarbetet. Baserat på ett salutogent perspektiv kan man försöka hitta de faktorer som befrämjar elevernas och skolpersonalens välmående i skolsystemet, främst då vuxenstöd och en dokumentation som befrämjar kontinuitet. Ett positivt förändrat skolklimat innebär att flera systemkrafter kontinuerligt samverkar för att dra eleverna i riktning mot skolan, vilket i sin tur kan leda till att skolsystemet kan komma i balans.

Vid närmare betraktande av det som utgör stödfaktorer inom skolsystemet väcks också frågor om normalitet och avvikelse, det vill säga vilka som inkluderas respektive exkluderas när det gäller stödåtgärder. Eftersom vi säger att skolan är en spegelbild av samhället, kan resultaten har relevans även utanför skolsystemet för andra organisationer i samhället där gränsdragning för utanförskap kan vara avgörande för vilka människor som inkluderas.

Sidan publicerades 2013-05-28 11:30 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-12-19 16:48 av Susanne Sawander


Relaterat

Tidiga insatser i förskolan och skolan viktigt för att förhindra kriminalitet

En procent av Sveriges befolkning står för 63 procent av alla våldsbrott, visar en avhandling av Märta Wallinius. Tidig upptäckt och tidiga insatser är viktigt för att förhindra kriminalitet – helst redan i förskoleåldern, menar Märta Wallinius.

Flickor i högstadiet mår sämre än pojkar

Sex av tio elever blir stressade av skolarbetet i högstadiet, och en tredjedel får regelbundet ont i huvudet. Sämst mår flickorna. Det visar Karina Nygrens avhandling.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.