Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Fakta
Disputation

2011-10-21

Titel (sv)

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår.

Titel (eng)

Developing a Language of Schooling. Grammatical Metaphor in Mono- and Multilingual Students Texts.

Författare

Ulrika Magnusson

Handledare

Inger Lindberg, Per Holmberg,

Opponent

Professor Kenneth Hyltenstam

Institution

Institutionen för svenska språket

Lärosäte

GU – Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs pressmeddelandet Göteborgs universitet
Läs Skolportens intervju med Ulrika Magnusson

Svenskt abstrakt:

Avhandlingens syfte är att jämföra bruket av grammatiska metaforer (GM) i en- och flerspråkiga elevers texter. GM utgör icke-typiska realiseringar av betydelser, t.ex. då substantiv realiserar process- eller egenskapsbetydelser vid nominalisering eller då adjektiv realiserar processbetydelser vid adjektivisering. Fenomenet anses utmärkande för specialiserad text.Den teoretiska ramen för avhandlingen är systemisk-funktionell lingvistik och andraspråksforskning om utvecklingen av skolrelaterat språkbruk på ett andraspråk samt betydelsen av ålder för andraspråksutveckling. Resultaten tolkas i förhållande till interdependenshypotesen. GM-bruket undersöktes i ett delvis longitudinellt material av 365 nationella prov i Svenska/Svenska som andraspråk från skolår 9 och gymnasiekursen Svenska B. De enspråkiga eleverna gör större bruk av GM än de flerspråkiga eleverna men variation finns mellan flerspråkiga elever med olika startålder för svenska. Texter skrivna av elever med tidig (< 4) respektive sen (> 7) startålder har signifikant högre andel GM än texter skrivna av elever med en startålder mellan de två övriga (4-7). I ett delmaterial undersöks förekomsten av avvikelser från standardsvenska. Avvikelserna är mer frekventa ju högre startålder eleven har och uppvisar alltså ett annat mönster i förhållande till startålder än GM-bruket. I ytterligare ett delmaterial framkommer att förekomsten av GM hänger samman med utnyttjande av GM:s potentiella funktioner. Exempelvis utnyttjas i texter med hög andel GM den möjliga förtätande funktionen hos GM genom att de innehåller fler utbyggda GM i form av nominaliseringar med bestämningar. Förtätning med hjälp av GM är en viktigt resurs för konstruktionen av specialiserad kunskap. I ljuset av interdependenshypotesen föreslås GM representera en akademisk eller skolrelaterad språklig förmåga som är avhängig förtrogenhet med text och utbildning och som utnyttjas både på första- och andraspråket. Avvikelserna från standardsvenska tycks i stället gå tillbaka på en allmänspråklig förmåga som gynnas av tidigt möte med andraspråket. I avhandlingen diskuteras också olika typer av GM och den funktion de har för abstraktion och generalisering.

Sidan publicerades 2011-10-07 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-26 14:29 av


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

”Forskningen har svårt att hitta riktigt lyckade chefer”

Organisationers stora satsningar på ledarskapsförbättring förstärker en olycklig ledarcentrism. Bättre då att låta chefer och medarbetare ge ärlig och genomtänkt feedback för förbättring. Och mobilisera medarbetarna mindre som bihang till ledare och mer som medskapare av organisering och som delansvariga för verksamheten, skriver professor Mats Alvesson.

Tidiga insatser i förskolan. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Vara kommun

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).

Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras

I debatten om barns och ungas läsning framstår det ofta som att läsvanorna i och med den teknologiska utvecklingen har gått från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning. Men var det verkligen annorlunda förr? Det har forskare vid Högskolan i Borås undersökt.

”Ta time-out från striderna om skolan”

Allmänheten har fortfarande stort förtroende för skolan som institution liksom för lärarna som yrkesgrupp. Detsamma kan man inte säga om skolans organisation där missnöjet är stort med skolans omstrukturering. Det skriver Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik, i en debattartikel i Göteborgs-Posten.