Dela:

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Fakta
Disputation

2011-10-21

Titel (sv)

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår.

Titel (eng)

Developing a Language of Schooling. Grammatical Metaphor in Mono- and Multilingual Students Texts.

Författare

Ulrika Magnusson

Handledare

Inger Lindberg, Per Holmberg,

Opponent

Professor Kenneth Hyltenstam

Institution

Institutionen för svenska språket

Lärosäte

GU – Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs pressmeddelandet Göteborgs universitet
Läs Skolportens intervju med Ulrika Magnusson

Svenskt abstrakt:

Avhandlingens syfte är att jämföra bruket av grammatiska metaforer (GM) i en- och flerspråkiga elevers texter. GM utgör icke-typiska realiseringar av betydelser, t.ex. då substantiv realiserar process- eller egenskapsbetydelser vid nominalisering eller då adjektiv realiserar processbetydelser vid adjektivisering. Fenomenet anses utmärkande för specialiserad text.Den teoretiska ramen för avhandlingen är systemisk-funktionell lingvistik och andraspråksforskning om utvecklingen av skolrelaterat språkbruk på ett andraspråk samt betydelsen av ålder för andraspråksutveckling. Resultaten tolkas i förhållande till interdependenshypotesen. GM-bruket undersöktes i ett delvis longitudinellt material av 365 nationella prov i Svenska/Svenska som andraspråk från skolår 9 och gymnasiekursen Svenska B. De enspråkiga eleverna gör större bruk av GM än de flerspråkiga eleverna men variation finns mellan flerspråkiga elever med olika startålder för svenska. Texter skrivna av elever med tidig (< 4) respektive sen (> 7) startålder har signifikant högre andel GM än texter skrivna av elever med en startålder mellan de två övriga (4-7). I ett delmaterial undersöks förekomsten av avvikelser från standardsvenska. Avvikelserna är mer frekventa ju högre startålder eleven har och uppvisar alltså ett annat mönster i förhållande till startålder än GM-bruket. I ytterligare ett delmaterial framkommer att förekomsten av GM hänger samman med utnyttjande av GM:s potentiella funktioner. Exempelvis utnyttjas i texter med hög andel GM den möjliga förtätande funktionen hos GM genom att de innehåller fler utbyggda GM i form av nominaliseringar med bestämningar. Förtätning med hjälp av GM är en viktigt resurs för konstruktionen av specialiserad kunskap. I ljuset av interdependenshypotesen föreslås GM representera en akademisk eller skolrelaterad språklig förmåga som är avhängig förtrogenhet med text och utbildning och som utnyttjas både på första- och andraspråket. Avvikelserna från standardsvenska tycks i stället gå tillbaka på en allmänspråklig förmåga som gynnas av tidigt möte med andraspråket. I avhandlingen diskuteras också olika typer av GM och den funktion de har för abstraktion och generalisering.

Sidan publicerades 2011-10-07 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-26 14:29 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Forskaren: Det behövs en helhetssyn på eleven

Rektorn är avgörande för fritidslärarnas möjligheter att arbeta med anpassningar på fritidshemmet. Det säger pedagogikforskaren Marina Wernholm. ”Det behövs tid för samverkan mellan klasslärare och lärare i fritidshem för att få en helhetssyn på eleven”.

Unikt forsknings- och utvecklingsprojekt mellan Ronneby kommun och Stockholms universitet startar

Ett unikt praktiknära forsknings- och utvecklingsprojekt mellan Ronneby kommun och Stockholms universitet startar 2023 och pågår i tre år. Inom ramen för projektet ska undervisningen i förskolan och skolans tidigare år utvecklas med särskilt fokus på bland annat lärande för hållbar utveckling.