Dela:

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Fakta
Disputation

2011-10-21

Titel (sv)

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår.

Titel (eng)

Developing a Language of Schooling. Grammatical Metaphor in Mono- and Multilingual Students Texts.

Författare

Ulrika Magnusson

Handledare

Inger Lindberg, Per Holmberg,

Opponent

Professor Kenneth Hyltenstam

Institution

Institutionen för svenska språket

Lärosäte

GU – Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs pressmeddelandet Göteborgs universitet
Läs Skolportens intervju med Ulrika Magnusson

Svenskt abstrakt:

Avhandlingens syfte är att jämföra bruket av grammatiska metaforer (GM) i en- och flerspråkiga elevers texter. GM utgör icke-typiska realiseringar av betydelser, t.ex. då substantiv realiserar process- eller egenskapsbetydelser vid nominalisering eller då adjektiv realiserar processbetydelser vid adjektivisering. Fenomenet anses utmärkande för specialiserad text.Den teoretiska ramen för avhandlingen är systemisk-funktionell lingvistik och andraspråksforskning om utvecklingen av skolrelaterat språkbruk på ett andraspråk samt betydelsen av ålder för andraspråksutveckling. Resultaten tolkas i förhållande till interdependenshypotesen. GM-bruket undersöktes i ett delvis longitudinellt material av 365 nationella prov i Svenska/Svenska som andraspråk från skolår 9 och gymnasiekursen Svenska B. De enspråkiga eleverna gör större bruk av GM än de flerspråkiga eleverna men variation finns mellan flerspråkiga elever med olika startålder för svenska. Texter skrivna av elever med tidig (< 4) respektive sen (> 7) startålder har signifikant högre andel GM än texter skrivna av elever med en startålder mellan de två övriga (4-7). I ett delmaterial undersöks förekomsten av avvikelser från standardsvenska. Avvikelserna är mer frekventa ju högre startålder eleven har och uppvisar alltså ett annat mönster i förhållande till startålder än GM-bruket. I ytterligare ett delmaterial framkommer att förekomsten av GM hänger samman med utnyttjande av GM:s potentiella funktioner. Exempelvis utnyttjas i texter med hög andel GM den möjliga förtätande funktionen hos GM genom att de innehåller fler utbyggda GM i form av nominaliseringar med bestämningar. Förtätning med hjälp av GM är en viktigt resurs för konstruktionen av specialiserad kunskap. I ljuset av interdependenshypotesen föreslås GM representera en akademisk eller skolrelaterad språklig förmåga som är avhängig förtrogenhet med text och utbildning och som utnyttjas både på första- och andraspråket. Avvikelserna från standardsvenska tycks i stället gå tillbaka på en allmänspråklig förmåga som gynnas av tidigt möte med andraspråket. I avhandlingen diskuteras också olika typer av GM och den funktion de har för abstraktion och generalisering.

Sidan publicerades 2011-10-07 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-26 14:29 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Att börja på förskola – hur går introduktionen egentligen till?

När barnen för första gången ska lämna hemmiljön och skolas in på förskola är introduktionen mycket viktig. Detta betonas i förskolans läroplan men där står inget om vad en god introduktion är eller hur den bör gå till. Nu har forskare gjort en stor undersökning med förskolepersonal och har därmed fått en god bild över hur det ser ut i praktiken.

Finländska daghemsbarn får lyssna på högläsning oftare än sina nordiska grannar

Nordiska daghemsbarn får ofta lyssna på sagor men kunde få fler möjligheter att experimentera med skriftspråket. Det visar en studie utförd av forskare vid bland annat Åbo Akademi bland nordiska lärare inom småbarnspedagogik som också tyder på att tidiga läs- och skrivaktiviteter oftast är oplanerade och att sättet lärarna ordnar högläsning på skiljer sig mellan länderna.

Ett öppet klassrumsklimat är viktigt för elevers demokratilärande

Ett öppet klassrumsklimat där elever bjuds in att fråga, diskutera och komma med synpunkter på ämnesinnehållet är det i särklass viktigaste för att skapa förutsättningar för demokratilärande – oavsett skolämne. Det säger forskare som var med och tog fram Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning.

Sjuklig fetma bland barn ökade under pandemin

Allt fler fyraåringar är överviktiga och den sjukliga fetman, obesitas, ökar mest. Det visar en stor studie som undersökt barns hälsodata under pandemiåret 2020.

Snårig väg till jobb för nyanlända lärare

Snabbspåret för lärare är långt ifrån en rak väg till undervisning i ett klassrum. Det upplever lärare som kommit till Sverige och vill börja jobba.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Förskolans arbetsmiljö
  Skolportens magasin nr 1/2023

TEMA: Förskolans arbetsmiljö

Tema: Stora barngrupper och brist på utbildade förskollärare är några av förskolans utmaningar. Intervjun: En grundbult för att stävja mobbning är att arbeta med skolans ledarskap och sociala klimat, säger forskaren Robert Thornberg.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser