Skriva historia. Literacyförväntningar och elevtexter i historieämnet på mellan- och högstadiet

Ägnas lektionstiden i ämnet historia åt föreläsningar, muntligt berättande, läsning eller skrivande? Det är en av frågorna som Susanne Staf utforskar i sin avhandling om vilka literacyförväntningar som elever i grundskolan möter i historieämnet.

Fakta
Disputation

2019-09-27

Titel (sv)

Skriva historia. Literacyförväntningar och elevtexter i historieämnet på mellan- och högstadiet

Författare

Susanne Staf

Handledare

Andreas Nord, Göteborgs universitet Olof Franck, Göteborgs universitet

Opponent

Docent Karolina Wirdenäs, Stockholms universitet

Institution

Institutionen för didaktik och pedagogisk profession

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Susanne Staf

Abstract in English:

The importance of developing subject-specific literacy is emphasized in linguistic and didactic studies. This thesis contributes to the knowledge on literacy in compulsory school history, by comparing expectations for reading and text production in school years 4 and 9, as expressed through tasks and texts. The thesis consists of three empirical studies, where the first concerns text production in year 4 (10–11 years of age), while studies two and three concern the national tests for year 9 (15–16 years of age), 2013. Study 1 analyses the resources for text production in a year 4 class producing history booklets on the Middle Ages. The results reveal two divergent teaching aims: a written practice aiming at critical awareness and an oral practice maximizing engagement and empathy. Study 2 is a critical analysis comparing subject-specific literacy expectations in the national tests for history and geography for year 9, 2013. The demands for reading longer, coherent texts are low, while the expectations for text production show the reverse pattern, with extensive demands for writing explanations and arguments. Study 3 analyses responses to a test task prompting students to critically evaluate historical documents on child labour as sources for writing. The analysis illustrates how 29 students’ use of appraisal resources affect the historical voice characterizing the texts in each group. In sum, the results confirm previous studies by showing that the literacy expected in year 9 is considerably more subject specific than in year 4. The results reveal that students are expected to shift from retelling to discussing, explaining and evaluating historical events, a widening of the writing repertoire known from international studies, but new to Swedish studies. A general conclusion is that compulsory school teaching would benefit from focusing on how different semiotic resources are meant to support students’ text production, as well as strengthening their awareness of subject-specific features.

Sidan publicerades 2019-09-24 11:45 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-12-30 09:58 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.