Skriva historia. Literacyförväntningar och elevtexter i historieämnet på mellan- och högstadiet

Ägnas lektionstiden i ämnet historia åt föreläsningar, muntligt berättande, läsning eller skrivande? Det är en av frågorna som Susanne Staf utforskar i sin avhandling om vilka literacyförväntningar som elever i grundskolan möter i historieämnet.

Fakta
Disputation

2019-09-27

Titel (sv)

Skriva historia. Literacyförväntningar och elevtexter i historieämnet på mellan- och högstadiet

Författare

Susanne Staf

Handledare

Andreas Nord, Göteborgs universitet Olof Franck, Göteborgs universitet

Opponent

Docent Karolina Wirdenäs, Stockholms universitet

Institution

Institutionen för didaktik och pedagogisk profession

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Susanne Staf

Abstract in English:

The importance of developing subject-specific literacy is emphasized in linguistic and didactic studies. This thesis contributes to the knowledge on literacy in compulsory school history, by comparing expectations for reading and text production in school years 4 and 9, as expressed through tasks and texts. The thesis consists of three empirical studies, where the first concerns text production in year 4 (10–11 years of age), while studies two and three concern the national tests for year 9 (15–16 years of age), 2013. Study 1 analyses the resources for text production in a year 4 class producing history booklets on the Middle Ages. The results reveal two divergent teaching aims: a written practice aiming at critical awareness and an oral practice maximizing engagement and empathy. Study 2 is a critical analysis comparing subject-specific literacy expectations in the national tests for history and geography for year 9, 2013. The demands for reading longer, coherent texts are low, while the expectations for text production show the reverse pattern, with extensive demands for writing explanations and arguments. Study 3 analyses responses to a test task prompting students to critically evaluate historical documents on child labour as sources for writing. The analysis illustrates how 29 students’ use of appraisal resources affect the historical voice characterizing the texts in each group. In sum, the results confirm previous studies by showing that the literacy expected in year 9 is considerably more subject specific than in year 4. The results reveal that students are expected to shift from retelling to discussing, explaining and evaluating historical events, a widening of the writing repertoire known from international studies, but new to Swedish studies. A general conclusion is that compulsory school teaching would benefit from focusing on how different semiotic resources are meant to support students’ text production, as well as strengthening their awareness of subject-specific features.

Sidan publicerades 2019-09-24 11:45 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-12-30 09:58 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

5 saker du gör – som skapar konflikter

Ditt ledarskap kan vara orsaken till oro och konflikter på arbetsplatsen, även om det inte är meningen från din sida. Här är fem vanliga misstag – och vad du kan göra i stället.

Deras forskning föreslår hur framtidens skolor ska byggas

Bullriga skolmatsalar, glaspartier som stör koncentrationen under lektionen och för små skolgårdar. Dagens skolmiljöer kräver ofta en del förbättringar. Didaktikforskarna Anneli Frelin och Jan Grannäs på Högskolan i Gävle har deltagit i det fristående forskningsinstitutet Ifous projekt ”Bygga skola” med syfte att utforska hur dagens skolor fungerar i praktiken.

Samverkanskontor startar under 2020

Specialpedagogiska skolmyndigheten startar 16 nya samverkanskontor under våren 2020. Kontoren innebär ett mer uppsökande arbetssätt än tidigare för att nå de skolor som mest behöver stöd.

Det här tänker niorna på när de väljer gymnasium

Vilka program har gymnasieskolan? Hur välrenommerad är den? De faktorerna fäster elever i nionde klass mest uppmärksamhet vid när de väljer gymnasium. Men även en gratis dator eller surfplatta kan fungera som lockbete – i synnerhet för elever med låga betyg, visar ny forskning.

Use 6 leadership pillars to empower teachers

There are six leadership pillars that help principals support teachers and encourage the development of positive school cultures, according to Evan Robb, a middle-school principal in Virginia. In this article, Robb shares how to use six pillars — including vision, trust and relationships — to help build success among students and staff.