Skriva historia. Literacyförväntningar och elevtexter i historieämnet på mellan- och högstadiet

Ägnas lektionstiden i ämnet historia åt föreläsningar, muntligt berättande, läsning eller skrivande? Det är en av frågorna som Susanne Staf utforskar i sin avhandling om vilka literacyförväntningar som elever i grundskolan möter i historieämnet.

Fakta
Disputation

2019-09-27

Titel (sv)

Skriva historia. Literacyförväntningar och elevtexter i historieämnet på mellan- och högstadiet

Författare

Susanne Staf

Handledare

Andreas Nord, Göteborgs universitet Olof Franck, Göteborgs universitet

Opponent

Docent Karolina Wirdenäs, Stockholms universitet

Institution

Institutionen för didaktik och pedagogisk profession

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Susanne Staf

Abstract in English:

The importance of developing subject-specific literacy is emphasized in linguistic and didactic studies. This thesis contributes to the knowledge on literacy in compulsory school history, by comparing expectations for reading and text production in school years 4 and 9, as expressed through tasks and texts. The thesis consists of three empirical studies, where the first concerns text production in year 4 (10–11 years of age), while studies two and three concern the national tests for year 9 (15–16 years of age), 2013. Study 1 analyses the resources for text production in a year 4 class producing history booklets on the Middle Ages. The results reveal two divergent teaching aims: a written practice aiming at critical awareness and an oral practice maximizing engagement and empathy. Study 2 is a critical analysis comparing subject-specific literacy expectations in the national tests for history and geography for year 9, 2013. The demands for reading longer, coherent texts are low, while the expectations for text production show the reverse pattern, with extensive demands for writing explanations and arguments. Study 3 analyses responses to a test task prompting students to critically evaluate historical documents on child labour as sources for writing. The analysis illustrates how 29 students’ use of appraisal resources affect the historical voice characterizing the texts in each group. In sum, the results confirm previous studies by showing that the literacy expected in year 9 is considerably more subject specific than in year 4. The results reveal that students are expected to shift from retelling to discussing, explaining and evaluating historical events, a widening of the writing repertoire known from international studies, but new to Swedish studies. A general conclusion is that compulsory school teaching would benefit from focusing on how different semiotic resources are meant to support students’ text production, as well as strengthening their awareness of subject-specific features.

Sidan publicerades 2019-09-24 11:45 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-12-30 09:58 av Susanne Sawander


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.