Skrivande som handling och möte – gymnasieelever om skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i svenskämnet

Fakta
Disputation

2008-09-26

Titel (sv)

Skrivande som handling och möte – gymnasieelever om skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i svenskämnet

Författare

Suzanne Parmenius-Swärd

Handledare

Professor Bengt-Göran Martinsson, Linköpings universitet, universitetslektor Johan Elmfeldt, Malmö högskola

Opponent

Professor Per-Olof Erixon, Umeå universitet

Institution

Lärarhögskolan, Malmö högskola

Lärosäte

LU – Lunds universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Suzanne Parmenius-Swärd

Svenskt abstrakt:

Syftet med avhandlingen är att belysa hur elever i gymnasiet hanterar skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i svenskämnet och klarlägga hur villkoren för skrivandet återverkar på elevers självbild avseende skrivande. Det empiriska materialet består av skriftliga och muntliga intervjuer, fokusgruppsamtal, observationer och elevtexter och är insamlat under en period som sträcker sig över de två obligatoriska kurserna i svenska. Studiens aktörer går ett naturvetenskapligt och ett musikestetiskt gymnasieprogram i två olika skolor i Sverige. Avhandlingen utgår från en sociokulturell, dialogisk och ekologisk syn på skrivande. I analysen av bedömning av elevers texter anläggs ett socialpsykologiskt perspektiv. Studien hanterar frågor som: Vilka ämnen och instruktioner möter eleverna? Vilka konsekvenser får elevers olika förståelse och tolkning av uppgifterna för deras skrivande och skrivresultat. Vilken är relationen mellan villkoren för skrivandet, elevers skrivutveckling och utveckling av identitet och självbild? Skapar skolan med sin bedömningskultur olika självuppfattningar avseende skrivande?

Resultaten pekar på att det uppstår en mängd motsättningar och dilemman när elever tar sig an skrivuppgifter. Eleverna uppfattar uppgifterna och instruktionerna som diffusa och de mottar ofta dubbla och divergerande budskap i skrivsituationen. De anstränger sig för att tolka de implicita krav som ligger i uppgifterna trots att de många gånger är svåra att förstå eller följa. Det uppstår problem under skrivandet som eleverna saknar beredskap för, något som återspeglar sig negativt i deras resultat. Den ofta begränsade tid som står till förfogande för skrivandet upplevs disciplinerande och har negativ effekt på skrivutvecklingen. Resultaten pekar också på att svenskämnet betonar utveckling av självdiscplin och anpassning till implicita kulturella, språkliga och textuella normer och regler i stället för utveckling av individuella skrivprocesser. I realiteten saknas explicit skrivundervisning och elever måste på egen hand ta reda på hur texter skrivs. Studien visar också att betygsättning och bedömning av elevtexter huvudsakligen fokuserar tillkortakommanden och misstag som i stället för att vara en utmaning till att lära sig av fel och misstag, skapar känslor av skam och otillräcklighet. I studien föreslår eleverna i undersökningen en annan typ av skrivande där dialogen och samtalet om texter står i fokus. I elevernas perspektiv är det också nödvändigt med övning och experimenterande utan betygsättning, för att utveckla skrivförmågan. Studien föreslår att skrivande i gymnasiet utgår från skrivandets kreativa potential som kan utvecklas genom aktivt textarbete och samtal om elevtexter och professionella texter. Att elevers metaförståelse för texter utvecklas är betydelsefullt. Att skapa kreativa kunskapssituationer och en arena för lärande där både elever lärare och är aktörer och genom det göra olika textvärldar begripliga, kan vara ett realistiskt mål.

Sidan publicerades 2008-09-08 00:00 av
Sidan uppdaterades 2017-10-25 16:08 av


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.

How schools can build physical activity into classroom instruction

Teachers can build brief stretching or exercise breaks into virtual classes to improve concentration, academic performance and social and emotional health, while decreasing behavioral issues, says Kate Holmes of Springboard to Active Schools.

Att som rektor leda skollogopeder

Att ha en egen skollogoped på skolan är relativt ovanligt. Men på Sofielundsskolan finns det tre. ”Det är en ofantlig tillgång. Den kunskapen som de har är något som skolan absolut behöver och jag tror inte man riktigt kan förstå det förrän man har vågat att anställa någon i en ren logopedroll”, säger Malin Pantzar, rektor.

Should we screen kids’ genes to ‘predict’ how successful they’ll be in school?

Scientists feel we’re still far from that possibility, but new research could make it possible to spot the genetic patterns associated with educational performance.

Språkforskare: Engelska i skolan riskerar att göra undervisningen torftig

Skolor försöker locka nya elever genom att byta till en ”internationell profil” och börja undervisa helt vanliga skolämnen på engelska. Frågan är vad som händer med elevernas prestationer. ”Risken är att det påverkar deras framtida akademiska karriär negativt”, säger språkforskaren Helena Reierstam