Skrivbedömning. Om uppgifter, texter och bedömningsanvisningar i svenskämnets nationella prov

Syftet med Eric Borgströms avhandling är att undersöka hur de nationella proven i svenska skapar skrivförmåga och normerar vad som ska räknas som god text i skolans skrivundervisning.

Fakta
Disputation

2014-10-03

Titel (sv)

Skrivbedömning. Om uppgifter, texter och bedömningsanvisningar i svenskämnets nationella prov

Författare

Eric Borgström

Handledare

Professor Per Ledin, Örebro universitet, professor Kjell Lars Berge, Universitetet i Oslo, Norge

Opponent

Docent Per Holmberg, Göteborgs universitet

Institution

Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Lärosäte

Örebro universitet

Länkar
Läs avhandlingens artiklar här
Läs pressmeddelandet här
Läs Skolportens intervju med Eric Borgström här

Abstract in English:

The main purpose of this dissertation, and the four studies it includes, is to investigate some ways in which the concept of writing ability is rendered concrete in different national writing tests. The dissertation combines two theoretical approaches. Assessment theory serves as a framework for the approach to national tests. Tests are understood as a practice aiming at providing evidence for the inferences teachers need to draw about students’ writing ability, in order to make decisions that are part of school practice, such as giving grades. I examine the tests from the perspective of an anthropological theory of text that takes dialogism as its point of departure and views texts as culturally valued utterances. The analyses focus on the relations between writing task, students’ texts and assessment criteria, and how these can be both in alignment and in conflict with the claims on score meaning made by different test constructions. In the first study, four students’ texts from the national writing test in upper secondary school are closely analyzed to show how a writing task regulates students’ scope for action in their texts as regards global inner structure and perspective on content. The second study investigates how a national writing test was carried out in two classrooms in primary school, and highlights the relations between the task, students’ texts and assessment criteria. In the third study, I argue that a pursuit of reliability in writing tests becomes misguided unless it takes as its starting point the definition of writing ability the tests are made to measure. In the fourth study I examine the writing tasks of the tests in upper secondary school from 2007–2012. The analysis brings four distinct and recurrent task types to the fore, from which a reconstruction of the target domain of writing within the school subject of Swedish is made. Overall, the dissertation contributes to critical reflection on the understandings of writing expressed by test constructions, and points at possible further development of writing tests, given the theoretical perspective on writing that the dissertation employs.

Sidan publicerades 2014-10-02 12:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-02-04 15:07 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skrivundervisningen avgörande för utvecklande texter

Ewa Bergh Nestlog har undersökt hur elever och lärare i mellanstadiet skapar argumenterande och förklarande texter och hur de bygger upp en kvalitativ skrivundervisning. – Elever behöver undervisning om texters helhet för att strukturera sin förståelse, säger hon.

De nationella proven genomförs och används olika

Att det skulle vara så enkelt att det är elevers studieförmågor som ligger bakom skillnader i provresultat mellan olika program och skolor stämmer inte, säger Helena Korp. Det är så många olika faktorer inom skolan som bidrar till de här skillnaderna, och delvis produceras de faktiskt i skolan. Helena Korps avhandling visar att de nationella proven både förbereds, genomförs och används olika.

Participation in and outside school: Self-ratings by Swedish adolescents with and without impairments and long-term health conditions

Frida Lygnegårds forskning visar att vardagsfungerande för unga med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar påverkas av samma faktorer som andra ungdomar men att effekten av funktionsnedsättningen blir mer framträdande i skolan.

Föränderlig tillblivelse: Figurationen av det posthumana förskolebarnet

Therese Lindgren har forskat om förskolebarnets tillblivelse i skärningspunkten mellan utbildningsforskning, policy och praktik.

Raka spår, sidospår, stopp: Vägen genom gymnasieskolans språkintroduktion som ung och ny i Sverige

Mirjam Hagström har utforskat hur ungdomar som nyligen har kommit till Sverige upplever sin vardag, i och utanför skolan, under den första tiden efter migrationen, samt hur de ser på sin framtid i det svenska samhället.

The theory of mitigating risk: Information literacy and language-learning in transition

Alison Hicks avhandling handlar om hur tvåspråkiga upplever information i vardagen, i sin utbildning eller på arbetsplatsen.

Psykiatriseringen av skolkaren: BUP och det institutionella omhändertagandet av ungdomar som inte går till skolan

Hans Ek har i sin avhandling undersökt och kritiskt granskat det institutionella omhändertagandet av ungdomar som inte går till skolan.

Att lära av det förflutna: Yngre elevers förståelse för och motivering till skolämnet historia

Karin Sandberg har utforskat hur yngre elever uppfattar den historiekultur de möter i undervisningen i skolämnet historia.

Stuck on repeat: Adolescent stress and the role of repetitive negative thinking and cognitive avoidance

Skolprestationer är huvudorsaken till att unga i årskurs sju till nio känner sig stressade. Men det är oftast den sociala stressen som leder till utveckling av psykisk ohälsa, visar ny avhandling av psykologen Malin Anniko.

Formandet av den entreprenöriella läraren: Entreprenöriellt lärande som styrningsteknologi

Vilka effekter har entreprenöriellt lärande på lärares sätt att vara och agera? Det är en av frågorna som Carina Holmgren utforskar i sin avhandling.

Matematiserande i förskolan: Geometri i multimodal interaktion

Genom att utforska matematiserande som något barn och pedagoger åstadkommer i interaktion i vardagliga aktiviteter vill Gabriella Gejard fördjupa kunskapen om matematiserande i förskolan.

Shaped for beauty: Vocational and gendered subjectivities in private education for the beauty industry

Eleonor Bredlövs avhandling handlar om hur yrkesmässiga och könade subjekt produceras i skönhetsbranschens yrkesutbildningar.

Koka sjuda steka. Ett sociokulturellt perspektiv på matlagning i hem- och konsumentkunskap på grundsärskolan

Hem- och konsumentkunskap i grundsärskolan handlar mer om att baka söta bakverk och mindre fokus på att lära ut matlagning. Det visar Albina Granberg i sin avhandling.

Att (ut)bilda ett folk: Nationell och etnisk gemenskap i Sveriges och Finlands svenskspråkiga läroböcker för folk- och grundskola åren 1866-2016

Läroböcker berättar utifrån ordval, val av händelser och personer även om vilka som ingår i en nationell gemenskap och vilka som utesluts från den. Det visar Lina Spjut i sin avhandling.

Cognitive and neural mechanisms of inflectional morphology processing : Studies of native speakers and second language learners of Swedish

Andrea Schremm har forskat om de hjärnaktiviteter som används vid språkbearbetning och lärandet av svenska som andraspråk.

Mental health and physical activity in adolescence

Annette Løvheim Kleppang har utforskat sambandet mellan hur ofta ungdomar är fysiskt aktiva och hur väl de mår psykiskt.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Extra stöd behövs redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter är inte lika engagerade i förskolan som andra barn, vilket påverkar deras lärande och utveckling. Extra stöd behöver sättas in redan på förskolan, konstaterar forskaren Madeleine Sjöman.

Först med försterektorer

Om hela skolkommunen ska lyckas så måste de kommunala och fristående skolorna utvecklas tillsammans. Det är tanken med den nya försöksverksamheten med försterektorer i Vallentuna.

Får flickor och pojkar likvärdigt stöd i skolan?

Hur ser villkoren ut för flickor respektive pojkar med funktionsnedsättning i skolan? Är stödet likvärdigt så att alla får samma möjlighet att nå målen för sin utbildning? Det och mycket mer diskuterar en ny FoU-skrift: Genus och specialpedagogik – praktiknära perspektiv. Läs rapporten här (pdf).

Forskare: Synen på barns kroppar har förändrats i förskolan

Det pratas för lite på lärarutbildningen om vilken kroppskontakt pedagoger får ha med barn på förskolan. Det anser nyutexaminerade förskollärare som intervjuats i forskningsprojektet ”Beröring i förskolan – omsorg eller fara?”.

Vad gör kanadensiska skolor så framgångsrika?

Carol Campbell är forskare och rådgivare till Ontarios skolverk ger sin syn på vad som gör det kanadensiska utbildningssystemet framgångsrikt.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats