Skrivbedömning. Om uppgifter, texter och bedömningsanvisningar i svenskämnets nationella prov

Syftet med Eric Borgströms avhandling är att undersöka hur de nationella proven i svenska skapar skrivförmåga och normerar vad som ska räknas som god text i skolans skrivundervisning.

Fakta
Disputation

2014-10-03

Titel (sv)

Skrivbedömning. Om uppgifter, texter och bedömningsanvisningar i svenskämnets nationella prov

Författare

Eric Borgström

Handledare

Professor Per Ledin, Örebro universitet, professor Kjell Lars Berge, Universitetet i Oslo, Norge

Opponent

Docent Per Holmberg, Göteborgs universitet

Institution

Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Lärosäte

Örebro universitet

Länkar
Läs avhandlingens artiklar här
Läs pressmeddelandet här
Läs Skolportens intervju med Eric Borgström här

Abstract in English:

The main purpose of this dissertation, and the four studies it includes, is to investigate some ways in which the concept of writing ability is rendered concrete in different national writing tests. The dissertation combines two theoretical approaches. Assessment theory serves as a framework for the approach to national tests. Tests are understood as a practice aiming at providing evidence for the inferences teachers need to draw about students’ writing ability, in order to make decisions that are part of school practice, such as giving grades. I examine the tests from the perspective of an anthropological theory of text that takes dialogism as its point of departure and views texts as culturally valued utterances. The analyses focus on the relations between writing task, students’ texts and assessment criteria, and how these can be both in alignment and in conflict with the claims on score meaning made by different test constructions. In the first study, four students’ texts from the national writing test in upper secondary school are closely analyzed to show how a writing task regulates students’ scope for action in their texts as regards global inner structure and perspective on content. The second study investigates how a national writing test was carried out in two classrooms in primary school, and highlights the relations between the task, students’ texts and assessment criteria. In the third study, I argue that a pursuit of reliability in writing tests becomes misguided unless it takes as its starting point the definition of writing ability the tests are made to measure. In the fourth study I examine the writing tasks of the tests in upper secondary school from 2007–2012. The analysis brings four distinct and recurrent task types to the fore, from which a reconstruction of the target domain of writing within the school subject of Swedish is made. Overall, the dissertation contributes to critical reflection on the understandings of writing expressed by test constructions, and points at possible further development of writing tests, given the theoretical perspective on writing that the dissertation employs.

Sidan publicerades 2014-10-02 12:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-02-04 15:07 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skrivundervisningen avgörande för utvecklande texter

Ewa Bergh Nestlog har undersökt hur elever och lärare i mellanstadiet skapar argumenterande och förklarande texter och hur de bygger upp en kvalitativ skrivundervisning. – Elever behöver undervisning om texters helhet för att strukturera sin förståelse, säger hon.

De nationella proven genomförs och används olika

Att det skulle vara så enkelt att det är elevers studieförmågor som ligger bakom skillnader i provresultat mellan olika program och skolor stämmer inte, säger Helena Korp. Det är så många olika faktorer inom skolan som bidrar till de här skillnaderna, och delvis produceras de faktiskt i skolan. Helena Korps avhandling visar att de nationella proven både förbereds, genomförs och används olika.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser

Ylva Weitz vill med sin avhandling "Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser" fördjupa kunskapen om skolsituationen för barn och ungdomar i samhällsvård.

Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik

Linda Pallas avhandling "Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik" syftar till att synliggöra hur barn skapas som subjekt när deras beteenden förbryllar, oroar eller utmanar personal i förskolan.

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

I avhandlingen "Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood" har Petra Dewrang undersökt hur personer mellan 14 och 24 år med Aspergers syndrom uppfattar sig själva i relation till diagnosen.

Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?

Syftet med Daniel Berghs avhandling "Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?" är att studera sambandet mellan sociala relationer och hälsa i olika sociala sfärer.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?