Skrivprocesser på högskolan. Text, plats och materialitet i uppsatsskrivandet

Sofia Hort har undersökt skrivprocesser på högskolan i syfte att nå större förståelse för hur studenters uppsatsskrivande blir till och vilka utmaningar som de möter i den processen.

Fakta
Disputation

2020-01-17

Titel (sv)

Skrivprocesser på högskolan. Text, plats och materialitet i uppsatsskrivandet.

Författare

Sofia Hort

Handledare

Professor Greger Andersson, Örebro universitet Professor Per Ledin, Södertörn University Professor Johan Öhman, Örebro universitet

Opponent

Gustaf Skar, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet

Institution

Institutionen för humaniora- utbildnings- och samhällsvetenskap

Lärosäte

Örebro universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Sofia Hort

Abstract in English:

The purpose of this study is to explore how students in a higher education context handle the writing of their final essay. Applying a sociomaterial approach, the study offers comprehensive case studies of students’ writing processes. The thesis attempts to show how student writers handle writing challenges through different technologies and at different places. It does so by implementing the Mobile Technologies Process Logs (MTPL)-method, wherein participating students take an active role to create and gather data on their own writing processes.

The results show that some students’ textual work could be described in terms of being comprehensive, and hence handled through varied writing technologies at various writing places. These students write a lot of texts to move the writing process forward. Other writers take a more product-oriented view in their writing, and hence write through fewer technologies, at a few places, and with a wish to finish their final text product directly. Many of the students make explicit how they process the literature through writing texts. The knowledge production, the analysis, which is central to academic writing, seems however more implicit and difficult for the students to handle, specifically if having a product oriented view on writing. The results also show how students mobilize different textual actions to meet challenges that writing an (digital) essay implies. This work is clearly emplaced ,at diverse or at more homogenous writing places.

It is significant to make textual strategies as well as the functions of writing technologies and place visible to all students. It seems vital at times where higher education, as well as the students entering this institution, are put in front of a raft of (new) challenges. At the same time as the idea of the bad student writer is prevailing, higher education institutions seem not to teach how an academic writing process could be managed in successful ways. This thesis contributes to this field of inquiry with results on how students’ writing processes can be characterized.

Sidan publicerades 2020-01-09 11:12 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-26 09:49 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolbibliotek, 1-2 december i Stockholm

Årlig konferens för dig som är skolbibliotekarie! Ta del av fördjupande föreläsningar om bl. a. att skapa engagemang hos läsovilliga elever, vikten av digital medborgarlitteracitet och skolbibliotekets roll i det nya medielandskapet, MIK i praktiken, modeller och effektiva lösningar för små och stora skolbibliotek samt ”shared reading” som metod för att växa språkligt, socialt och litterärt.

Skriftspråket viktigt i historieämnet

De elever som lyckas bäst på prov i ämnet historia är de som utan skrivinstruktioner förmår skriva längre sammanhängande texter i genrer som sällan syns i läroböckerna. Det visar Susanne Staf i sin avhandling.

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Socialization of verbal and nonverbal emotive expressions in young children

Tårar och tandagnisslan och "dumma dig" är vanliga känslouttryck när barn är små. Över tid försvinner dessa uttryck, men hur går det egentligen till och vilken roll spelar föräldrarna i socialiseringen? Det har Tove Gerholm undersökt i sin avhandling.

Simulated "real" worlds: Actions mediated through computer game play in science education

Elisabet M. Nilssons avhandling "Simulated "real" worlds: Actions mediated through computer game play in science education" undersöker varför, hur och om datorspel kan spela en roll i skolan och för undervisning i naturvetenskap.

Young today-adult tomorrow! Studies on physical status, physical activity, attitudes, and self-perception in children and adolescents

I avhandlingen "Young today - adult tomorrow!" har Ann-Christin Sollerhed undersökt barns fysiska status och aktivitetsnivå. Resultaten visar att fler skollektioner i idrott och hälsa kan öka barnens fysiska status och sakta ner växande BMI.

Lärarprofessionens genusordning. En studie av lärares uppfattningar om arbetsuppgifter, kompetens och förväntningar.

I Maria Hjalmarssons avhandling står lärarprofessionen och dess genusordning i fokus. Lärares uppfattningar om sin yrkeskompetens, sitt arbete och uppdrag samt hur de upplever förväntningar som riktas mot dem, är tre övergripande teman.

Undersökningar av sociovetenskapliga samtal i naturvetenskaplig utbildning

I avhandlingen "Undersökningar av sociovetenskapliga samtal i naturvetenskaplig utbildning" undersöker Barbro Gustafsson möjligheter och begränsningar hos sociovetenskapliga samtal mellan elever, där samtalens innehåll och form ges demokratisk betydelse.

Att bli bättre lärare. Hur undervisningsinnehållets behandling blir till samtalsämne lärare emellan.

I avhandlingen "Att bli bättre lärare" studerar Laila Gustavsson lärares professionella utveckling under en kompetensutvecklingsperiod. Hur talar lärare om och hanterar lektionsinnehållet - och vad har det för inverkan på elevernasresultat?

Företagsamma elever: Diskurser kring entreprenörskap och företagsamhet i skolan

Eva Leffler visar i sin avhandling "Entreprenörskap och företagsamhet i skolan" att entreprenörskap och företagsamhet i skolan beskrivs med positiva förtecken, medan skolan generellt framställs som det motsatta.

Ännu icke godkänt. Lärares sätt att erfara betygssystemet och dess tillämpning i yrkesutövningen.

Att det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet, fem år efter införandet, fungerar otillfredsställande, konstaterar Bengt Selghed i sin avhandling "Ännu icke godkänt. Lärares sätt att erfara betygssystemet och dess tillämpning i yrkesutövningen."

Students participation in the realization of school science activities

Mattias Lundin har undersökt hur två agendor, elevernas deltagande och och ett etablerat ämnesinnehåll, möts i NO-undervisningen. Avhandlingen visar bl a olika sätt att använda frågor för att överbrygga vetenskapliga och vardagliga sätt att kommunicera.

Att inteckna framtiden: Läroplansdebatter gällande naturvetenskap, matematik och teknik i svenska allmänna läroverk 1900-1965

Läroplanen har betraktats som ett verktyg för att förändra samhället och främja landets utveckling. Det visar Daniel Lövheims avhandling "Att inteckna framtiden".

Flickor och pojkar i idrottens läromedel. Konstruktioner av genus i ungdomstränarutbildningen

Hur konstrueras genus i de läromedel som används i ungdomstränarutbildningen? Syftet med Karin Grahns avhandling "Flickor och pojkar i idrottens läromedel" är att försöka förstå vilka kollektiva föreställningar om genus som finns inom idrotten.

Kränkningens livsförståelse – en religionsdidaktisk studie av livsförståelselärande i skolan

I avhandlingen "Kränkningens livsförståelse" har Christina Osbeck studert hur elever lär varandra värden och normer genom kränkningar, samtidigt som skolan tar avstånd från ett sådant beteende. Men hur ser den dominerande livsförståelsen ut i skolan?

Musikproduktion med föränderliga verktyg – en pedagogisk utmaning

Allt fler högskolestudenter vill bli musikproducenter och ta plats i den svenska musikindustrin. Samtidigt är musikproduktionsämnets snabba utveckling och föränderliga karaktär en utmaning för undervisande lärare. Det visar Jan-Olof Gullö i avhandlingen "Musikproduktion med föränderliga verktyg - en pedagogisk utmaning."

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Tema: SKOLBIBLIOTEK
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Tema: SKOLBIBLIOTEK

Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Covid-19 och omställning till distansundervisning i svensk skola

Två forskare vid Stockholms universitet har genomfört en blixtstudie med syftet att snabbt synliggöra tidiga erfarenheter och lärdomar som lärare fått av att genomföra distansundervisning, samt utmaningar. Läs rapporten här (öppnas som pdf – uppdaterad).

Skolan kan vara av­görande för flickor med adhd

Svenny Kopp har ägnat stora delar av sitt yrkesliv kring forskning på flickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Nu har hon i en sammanställning uppmärksammat kunskapsutvecklingen kring flickor med adhd under åren 2000–2010. Dessa samlade kunskaper är oerhört viktiga för att dessa flickor ska få adekvat uppmärksamhet, stöd i tid och möjligheter till en likvärdig utbildning.

Undersökande arbetssätt – vem leder det bäst?

Varför lyckas inte dina förändringsinitiativ? Kanske är det dags att byta strategi. Sådant har Viviane Robinson, pedagogikprofessor på Nya Zeeland funderat över.

Boken om rektorn som gjorde rätt

Med sina ironiska och samtidigt allvarsamma beskrivningar av skolmiljön har lågstadieläraren Roberth Nordin fått tusentals läsare i böcker och på sociala medier.

Om skolorna stänger kan föräldrar bidra med struktur

Undervisningen vid högskolor, universitet och gymnasieskolor sker nu på distans för att bromsa pandemin. Näst på tur att stänga kan för- och grundskolor stå. Vilket stöd förväntas man som förälder ge sina barn när de inte får gå till skolan?