Smak för hållbar mat? Undervisning för hållbar matkonsumtion i hem- och konsumentkunskap

Hur konstrueras innehållet hållbar matkonsumtion i hem- och konsumentkunskapsläroböcker? Det är en av frågorna som Lolita Gelinder undersöker i sin avhandling om undervisning för hållbar matkonsumtion i hem- och konsumentkunskap.

Fakta
Disputation

2020-05-20

Titel (sv)

Smak för hållbar mat? Undervisning för hållbar matkonsumtion i hem- och konsumentkunskap

Författare

Lolita Gelinder

Handledare

Karin Hjälmeskog Malena Lidar

Opponent

Professor Päivi Palojoki, University of Helsinki

Lärosäte

Uppsala universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Lolita Gelinder

Abstract in English:

The overall aim of this thesis is to contribute knowledge about teaching and learning for sustainable food consumption in the Swedish school subject Home and consumer studies. Four research questions have guided this investigation: I. How is the content of sustainable food consumption constructed in Home and consumer studies textbooks from 1962 to 2011? II. How do students make choices when foodworking in Home and consumer studies, and how does it affect their meaning making for sustainable food consumption? III. How do teachers and students make meaning of taste in their foodwork in Home and consumer studies? IV. What are the didactic implications of the sub-studies in terms of teaching for sustainable food consumption? The four research questions are addressed in three studies: one textbook study (paper I) and two case studies where the empirical data is constructed through video observations of students in Year Nine classrooms working with food. The thesis has a theoretical basis in curriculum studies, and the didactical triangle that represents the mutual relationship between content, teacher and student serves as a model to understand the complexity of teaching. Also, a transactional approach to meaning making and taste are used. The findings show that content for sustainable food consumption can be understood through the lens of different discourses that construct three ideal food consumers, and depending on the discourse used, the students are educated differently. However, all discourses focus on health and contain an idea of instrumental rationality. The findings also show that taste is the factor that has the greatest influence on the students’ choices during their foodwork. Furthermore, in the teacher’s and students’ conversations, meaning is made through taste assessments or texture. Moreover, the results show challenges in education for sustainable food consumption concerning the continuity of teaching and normativity in teaching. These challenges are discussed in terms of didactic implications in order to strengthen and develop teaching for sustainable food consumption in Home and consumer studies. Progress in this area may involve raising the democratic mission of education by making teaching more pluralistic. Another way forward could involve putting aside the traditional task of preparing a complete meal and, instead, working on the process through more exploratory tasks. The sensory aspects of food is also a possible starting point for teaching sustainable food consumption, and a transactional perspective on taste can be a tool to bring this into the classroom. 

Sidan publicerades 2020-04-28 09:43 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-05-25 11:00 av Susanne Sawander


Relaterat

Fortbildning i biologi, 28 sept i Stockholm

Föreläsningar om t. ex antibiotikaresistens och evolutionsteorin, epigenetik och hur forskningen ser på samspelet mellan arv och miljö på molekylnivå, inspiration och praktiska verktyg för fungerande fältstudier samt språkutvecklande arbetssätt i biologi – stötta elever att ta till sig vetenskapliga texter. Delta på plats eller via webben, välkommen!

Elevhälsa, 15-16 sept i Stockholm

Skolportens årliga konferens för hela EHT! Ta bl. a. del av fördjupande föreläsningar om att främja skolnärvaro, att skapa fungerande samverkan mellan olika instanser, praktiskt elevhälsoarbete med gott resultat, att möta elever med självmordstankar samt hur skolan kan arbeta hälsofrämjande i spåren av #metoo. Välj att delta på plats eller via webben, välkommen!

Konsten att hålla ihop: Om lärande och organisering i rockband

Tobias Malms forskning om lärande och organisering i rockband bidrar till att bredda gränserna för vilka sammanhang som är av intresse för organisationspedagogik.

Respektabla frisörer: – Femininitet och (yrkes)identitet bland tjejer i gymnasieskolans frisörutbildning

Eva Klope vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur tjejer på gymnasiets frisörutbildning skapar yrkesidentiteter ur ett köns- och klassperspektiv.

Val-omröstning-styrning. En etnografisk studie om intentioner med, villkor för och utfall av barns inflytande i förskolan

Trots att barns inflytande är ett centralt mål i förskolan underordnas det andra mål i läroplanen och andra behov i verksamheten. Det konstaterar Carina Peterson i sin avhandling.

I samspel med digitala medier: Förskolebarns deltagande i multimodala literacypraktiker

Kristina Walldén Hillström vill med sin forskning öka kunskapen om hur digitala medier används av barn i förskolans vardag.

Från design till meningsskapande: En multimodal studie om elevers arbete med matematikläroböcker i årskurs 1

Malin Norberg har undersökt vad som erbjuds i svenska matematikläroböcker för årskurs 1 och hur elever skapar mening i arbetet med matematikläroböcker.

”Jag har också rätt att ljudsätta världen” : Om tjejers och transpersoners tillblivelser som musikskapare i musikteknologiska lärmiljöer

Camilla Jonasson har forskat om relationerna mellan musikteknologi och tjejer och transpersoner  i musikskapandet som sker på fritiden i musikteknologiska lärmiljöer,

Smak för hållbar mat? Undervisning för hållbar matkonsumtion i hem- och konsumentkunskap

Lolita Gelinder vill med sin avhandling bidra med kunskap om undervisning för hållbar matkonsumtion i hem- och konsumentkunskap.

Barn resonerar kring naturvetenskapliga fenomen – i sagans värld på förskolan

Med sin forskning om hur förskolebarn resonerar kring naturvetenskapliga fenomen vill Mimmi Malm öka lärares förståelse av relevansen att så tidigt som möjligt undervisa i naturvetenskap.

Samtidskonstbaserat gestaltningsarbete i utbildningen av bildlärare: Om vikten av transformativ beredskap i förändringsprocesser

Eva Cronquist har i sin avhandling undersökt vad som händer när bildlärarstudenter möter en bildpedagogik som utgår från samtidskonstens metoder och förhållningssätt i gestaltningsarbete.

Historieundervisning i mångkulturella klassrum på grundskolans högstadium: En analys av lärares narrationer utifrån deras tal om sin historieundervisning

Vilket innehåll kännetecknar historieundervisningen i klasser där samtliga eleverna har sin bakgrund i icke- europeiska länder? Det är en av frågorna som Kenneth Sandelin undersöker i sin avhandling.

Att räkna med alla elever: följa och främja matematiklärande i förskoleklass

Helena Vennberg vill med sin avhandling bidra med kunskap om förskoleklasslärares möjligheter att följa och främja alla elevers utveckling och lärande i matematik. 

Att utbilda rättighetsbärare: Med läraren i fokus när undervisning för mänskliga rättigheter i skolans yngre åldrar studeras

Lisa Isenström har forskat om hur lärares handlingar i vardagligt skolarbete påverkar barns rättighetslärande och hur dessa handlingar positionerar barn som rättighetsbärare.

Kritiskt digitalt textarbete i klassrummet

Lisa Molin vill med sin avhandling utveckla kunskap om kritiskt digitalt textarbete.

Lärlingsfrågan: Institutionell förändring, ekonomiska föreställningar och historiska begrepp i den svenska debatten om lärlingsutbildningen, 1890-1917

Sandra Hellstrand har undersökt varför Sverige inte fick någon lärlingslag trots att lärlingsfrågan sågs som tillräckligt betydelsefull för att utredas upprepade gånger under perioden 1890–1917.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Ifous fokuserar: Att utreda närvaroproblem i skolan

Denna rapport har två delar vilka båda syftar till att stärka skolans arbete med att utreda närvaroproblem. Den första delen ger en överblick av den forskning som finns på området. Den andra delen är en praktisk vägledning som visar vilka moment som bör ingå i en utredning och hur de kan utformas. (pdf)

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Poddagogen #5: Thérèse Halvarson Britton om studiebesök i religionsundervisningen

I nya avsnittet av Poddagogen möter vi Thérèse Halvarson Britton som berättar om studiebesökens roll i religionsundervisningen. Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Ny forskningsöversikt om orsaker till skolfrånvaro

Vad kan forskningen lära oss om hur man kan kartlägga och analysera orsakerna till skolfrånvaro? En ny rapport från Ifous och Region Stockholm ger en sammanställning av relevant forskning inom området samt konkret, saklig och användbar information om kunskapsläget.