Dela:

Social and cognitive biases in large group decision settings

Fakta
Disputation

2011-09-29

Titel (eng)

Social and cognitive biases in large group decision settings

Författare

Emma Bäck

Handledare

Professor Torun Lindholm, Professor Ola Svenson

Opponent

Professor Vincent Yzerbyt

Institution

Psykologiska institutionen

Lärosäte

SU – Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs Skolportens intervju med Emma Bäck

Svenskt abstrakt:

Föreliggande avhandling består av tre studier angående effekten av gruppmedlemsskap i beslutsfattande i stora grupper. Det övergripande målet var att bidra till förståelsen för hur individer reagerar och beter sig när beslut fattas i större grupper. Vi utforskade olika konsekvenser av hur ett beslut fattas. I den första studien undersökte vi hur olika former av beslutsfattande och frågans viktighet påverkar uppfattningen av andra individer som har samma eller annan åsikt som deltagaren själv, då ett beslut fattas i en potentiellt viktig fråga. Resultaten visade att individer tillskriver mer positiva motiv bakom attityder hos andra som håller med, i kontrast till inte håller med deltagaren själv, medan de senare tillskrivs mer negativa motiv. Den här asymmetrin varierade med olika former av beslutsfattande och viktighet så att den var starkast vid representativa beslut. Attityderna i den här studien handlade om attityder gentemot potentiella nya policys. I den andra studien studerade vi hur deltagarnas uppfattningar av andra som delade respektive inte delade deras egna åsikter varierade som en konsekvens av deras position till det nya policyförslaget och det rådande tillståndet, status quo. Vi fann att utmanare av status quo som förespråkade en förändring i den existerande policyn, tenderade att vara mer intoleranta för andra individers åsikter, än de som försvarade det rådande tillståndet. Effekten påverkades inte av att utmanarnas eventuella uppfattning av att tillhöra minoriteten. I den tredje studien undersökte vi hur individer kognitivt strukturerar ett föredraget beslutsalternativ, och hur denna strukturering varierar mellan olika beslutsformer. Resultaten visade att individer i en grupp strukturerar om attraktiviteten av det föredragna alternativet på ett liknande sätt som tidigare setts vid individuellt beslutsfattande. Magnituden av omstruktureringen var störst när medlemmar av den egna gruppen hade fattat beslutet (genom representativt beslutsfattande eller majoritetsbeslut). Effekten var störst hos de individer som identifierade sig mest som en medlem i gruppen. Sammantaget tyder resultaten på att ett representativt beslutsfattande, vilket ofta framhålls som positivt, även kan ha en baksida. I dessa situationer blir de enskilda medlemmarna i gruppen mer involverade i beslutet och detta i sin tur tycks leda till ökad intolerans för oliktänkande.

Sidan publicerades 2012-01-18 00:00 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-02-28 11:08 av John Miller


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Hur ökas motivationen för matematik i grundskolans tidiga år?

Högskolan Väst representerar Sverige i ett internationellt forskningsprojekt med sex andra länder där man ska undersöka motivationen för matematik i grundskolans tidigare år. Projektet ska också studera hur man kan öka motivationen, framför allt i övergången från låg- till mellanstadiet.

Mätbara mål och elever i centrum för litteraturundervisning

Litteraturundervisningen i gymnasieskolan styrs i första hand av ämnesplanernas mätbara mål. Två vanligt förekommande syften med litteraturläsning i skolan är språkutveckling och läsförståelse. Det visar en studie från Umeå universitet.

Rektorernas utmaningar i utsatta området kartläggs

Hög elevomsättning, vakter och hungriga barn. Rektorer i utsatta områden kämpar ofta med tuffa utmaningar som andra skolor inte har på samma sätt. I ett projekt kartlägger nu Göteborgs universitet det stöd som krävs för att få alla elever godkända.

Leda i lågintensiva kriser

Aida Alvinius, docent och krisexpert vid Försvarshögskolan, visar hur skolledare kan arbeta under lågintensiva kriser. (webb-tv)