Social Class in Science Class

Barn från lägre social klass hävdar sig sämre i naturvetenskapliga ämnen. I Anna Jobérs avhandling visar hon hur social tillhörighet sig i NO-undervisningen på högstadiet.

Fakta
Disputation

2012-11-09

Titel (eng)

Social Class in Science Class

Författare

Anna Jobér

Handledare

Claes Malmberg, Universitetslektor (Malmö högskola), Malin Ideland, Docent (Malmö högskola)

Institution

Utbildningsvetenskap

Lärosäte

Malmö högskola

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens intervju med Anna Jobér här

Svenskt abstrakt:

Ett av skolans viktigaste mål är att ge alla barn en likvärdig utbildning. Trots detta reproducerar skolan sociala ojämlikheter. Tidigare studier visar att det finns ett samband mellan låga socioekonomiska förutsättningar och låga resultat i de naturvetenskapliga ämnena. Detta leder i förlängningen till att vissa grupper av elever utesluts från av samhället ansett som viktiga utbildningar och yrken. Det övergripande syftet med denna avhandling var att bidra till en mer komplex och mångfacetterad beskrivning och analys av ojämlikheter i grundskolan med fokus på social klass i det naturvetenskapliga klassrummet. Avhandlingen tar sin utgångspunkt i en beskrivning av det naturvetenskapliga klassrummet samt teoretiska ramverk från främst Bourdieu och Bernstein. Med en etnografisk ansats genomfördes observationer, fältanteckningar, intervjuer och enkäter i ett fysikklassrum i en klass 8 i en svensk grundskola.

För det första så visade beskrivningarna och analyserna att kunskapsnivån i klassrummet sänktes. Detta skedde genom dolda förhandlingar (ofta med goda avsikter) mellan studenter, lärare, samt genom effekterna av den naturvetenskapliga undervisningens sociohistoriska traditioner. Det skapade en minsta gemensamma nämnare på kunskapsnivån i klassrummet som missgynnade alla elever i klassrummet. För det andra så visade beskrivningar och analyser av klassrummets kommunikation att de elever som kunde tolka och anpassa sig till nya eller förändrade sätt att kommunicera gavs ökade möjligheter att tala och handla i enlighet med vad som förväntades. Vad som också framkom var att sätt att tala och kommunicera fortgick och skapades i ett invecklat samspel mellan eleverna, läraren och klassrummets praxis. Tillsammans konstruerade de, oftast i dolda förhandlingar, vilka sätt att tala som värderas och hur man skulle agera och kommunicera. I starkt styrda dialoger, kunde fler studenter höras och bedömas. Dessa dialoger skedde dock på en lägre kunskapsnivå som på längre sikt riskerar att utesluta studenter och begränsa deras manöverutrymme i framtiden.

För det tredje, laborationer i detta klassrum skulle kunna vara fyllda med nyfikenhet, möjligheter och spännande utmaningar. Dock framkom en helt annan bild. Till exempel, snarare än innehåll, naturvetenskapliga begrepp och kunskaper blev formen på och hur man skulle genomföra laborationen avgörande för om man klarade av att genomföra laborationen. Dessutom förekom minst två parallella koder som eleverna behövde anpassa sig till i laborationsarbete. Till exempel så var laborativt arbete en social process som behövde och förväntades utföras i grupp. Det blev problematiskt eftersom betygen är individuella. Dessutom blev reaktionerna och effekterna av sociala positioner och hierarkisk gruppuppdelningar avgörande. Grupperna blev i viss mån fristäder för eleverna men som emellertid undergrävde deras möjligheter. I slutändan lade elever och läraren skulden på sig själva trots att det som skedde under laborationerna i klassrummet var ett resultat av ett komplext samspel mellan doxa och koder i det naturvetenskapliga klassrummet och dess fält. Den naturvetenskapliga undervisningen i klassrummet var en social process och eventuella (miss)lyckande kunde inte korreleras till exempelvis medfödd talang. Social klass kom till uttryck i den naturvetenskapliga undervisningen såsom dialoger eller laborationer. Men social klass i det naturvetenskapliga klassrummet måste förstås utifrån kollektiva processer och i relation till det naturvetenskapliga undervisningsfältet och vad som tillskrivs värde där. Den måste förstås utifrån de möjligheter, begränsningar och förväntningar studenter och lärare ges och tas i en social process.

Genom beskrivningar och analyser av social klass i den naturvetenskapliga undervisningen visade denna avhandling att aktiviteter och praktiker i det naturvetenskapliga klassrummet och i förlängningen manöverutrymme och möjligheter är kollektiva processer.

Sidan publicerades 2012-11-02 12:15 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-12-19 16:57 av Susanne Sawander


Relaterat

Undersökande arbetssätt i NO

Elever behöver få hjälp med att se målet med det praktiska arbetet i grundskolans NO-undervisning, och de ska kunna delta i aktiviteten med sina egna erfarenheter och med sitt eget språk, menar forskaren Annie-Maj Johansson.

Forskningen som vänder upp och ner på NO-undervisningen

Anders Jidesjös avhandling visar att det är en myt att elever är ointresserade av naturvetenskap och teknik. Det eleverna vill lära sig blir de inte undervisade i. Populärvetenskapliga tv-program vet dock vad ungdomar vill ha.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities

Margareta Adolfssons avhandling "Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities" fokuserar på vardagssituationer för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar.

Students’ experiences and perceptions of good teaching practice

Kyriaki Doumas avhandling "Students' experiences and perceptions of good teaching practice" handlar om elevers erfarenheter och uppfattningar av god undervisningspraktik i litteratur och fysik under ett läsår på gymnasiet i Grekland.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Begrepp i tiden: utforma

Förklarat av Alicia Eriksson, speciallärare i Karlskoga. ”I stället för att anpassa verksamheten ­utifrån de elever med allra störst behov av ­särskilt stöd utformar vi redan från början verksamheten så att den kan tillgodogöras av alla elever”, säger hon.

RFSU:s metodbank för undervisning om sex och relationer

RFSU har varit experter på sexualundervisning i snart 100 år. Nu har vi samlat våra bästa metoder i en kunskapsbank för dig som är lärare. Här får du den inspiration och de verktyg du behöver för att ge alla elever den goda sexualundervisning de har rätt till. Lycka till!

Förskolan där barnen programmerar robotar

Ettåringar som programmerar i förskolan är ingen utopi, digitalisering är en del av förskolans läroplan sedan den 1 juli i år. På förskolan Lilla Tollare i Nacka lär sig barnen programmering på förskolans gård.

Krossar myterna i skolan: ”Gör undervisning sämre”

Schack gör barn bra på logiskt tänkande och de klarar av digital multitasking bättre än vuxna. Eller? En rad myter präglar både undervisningen och hur vi ser på lärande, konstaterade en grupp inlärningsforskare.

The hotter the planet grows, the less children are learning

Hotter temperatures affect students’ ability to learn, according to an analysis by R. Jisung Park, an environmental and labor economist at UCLA’s department of Public Policy and the Luskin Center for Innovation. Data shows, however, that snow days did not affect learning.