Social Influence and Educational Decisions: Studies on Peer Influence in Secondary Education

Skolkamrater kan påverka varandras utbildningsval på flera olika sätt, Erik Rosenqvist har undersökt frågorna i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2018-11-16

Titel (eng)

Social Influence and Educational Decisions: Studies on Peer Influence in Secondary Education

Författare

Erik Rosenqvist

Handledare

Professor Magnus Bygren, Stockholms universitet Professor Martin Hällsten, Stockholms universitet

Opponent

Associate Professor William Carbonaro, University of Notre Dame

Institution

Sociologiska institutionen

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Erik Rosenqvist

Abstract in English:

This thesis examines the role of peers when students’ educational decisions are formed. The thesis uses rich administrative data from Sweden, which provides opportunities to follow students over different transitions in their educational career and assess the role of peers in different educational situations. The thesis consists of one introductory chapter and four empirical studies. Study I examines how peers influence each other’s applications to upper secondary education through two different influence functions, where students both conform to their peers’ ambitious decisions and simultaneously can be discouraged from ambitious decisions by high-achieving peers. Study II builds on the findings from Study I and examines if students who conform to their peers’ educational ambitions and enroll in ambitious and demanding educations are more prone to leave such educations since their applications potentially were too myopic when influenced by their peers. Study III examines how students’ decisions to apply to gender typical and gender atypical upper secondary educations were affected by their peers. The study additionally examines if students enrolled in atypical educations are more likely to leave the education and if such decisions are mediated by the peer composition in their upper secondary education. Study IV examines how an admission reform to upper secondary education, which increased the sorting of students on achievements, affected application behavior to different tertiary education.

Sidan publicerades 2018-10-30 10:58 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-12-18 13:24 av Susanne Sawander


Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare väljer bort läromedel

Forskning om läromedel beaktas inte alltid. Studier visar att läromedel väljs bort av erfarna lärare, samt att lärspel och eget material blir vanligare. Caroline Graeske, forskare i svenska med didaktisk inriktning, presenterar några viktiga forskningsresultat i ämnet.

Göran Nygren: Elever med toppbetyg får massor av hjälp från föräldrarna

Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån, ibland så mycket att det blir fusk. Den slutsatsen drar etnologen Göran Nygren i sin nya doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han. (webb-radio)

Vikten av språkutveckling i förskolan

Tidig exponering för svenska är avgörande för barns språkutveckling. I takt med att fler barn i förskolan har annat modersmål ökar behovet av att utbildningen stärker språkstödjande arbetssätt.

Motion och bättre stöd minskar adhd-symtom

Motion och fysisk aktivitet förbättrar både adhd-symtom, funktionsnivå, barnens exekutiva funktion och psykiskt mående, visar studier från Lunds universitet. Bättre stöd i skolan och hemma skulle också förbättra barnens livskvalitet.

”All skolfrånvaro kan vara av ondo”

Frånvaron är en central del av svensk skolas problem och samtidigt en del av lösningen, skriver Aggie Öhman som arbetar med  skolfrånvaro i skola och kommuner.