Hoppa till sidinnehåll

Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?

Publicerad:2011-08-19
Uppdaterad:2012-03-27
Författare

Daniel Bergh

Handledare

Curt Hagquist, Bengt Starrin

Opponent

Viveca Östberg

Disputerat vid

Karlstads universitet

Disputationsdag

2011-06-07

Titel (eng)

Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?

Abstrakt

Bakgrund: Människan karakteriseras som en social varelse, vilket innebär att hon är i behov av samspel med andra människor för att fungera på ett bra sätt. Sociala relationer har också visat sig vara viktiga för människors hälsa och välbefinnande, och forskningen om sambandet mellan sociala relationer och hälsa är omfattande och har genomgått en imponerande utveckling alltsedan forskningstraditionen etablerades. Det gäller inte bara det stora antalet studier som har genomförts på området men också den metodologiska utveckling som har ägt rum. Trots detta återstår flera viktiga frågor att lösa.Syfte: Det är möjligt att innebörden och betydelsen av sociala relationer skiljer sig åt beroende på i vilket sammanhang som relationerna äger rum, men det kan också vara så att detta skiljer sig åt mellan olika undergrupper av individer. Förvånansvärt få studier har varit fokuserade på inflytandet av möjliga interaktionseffekter i detta sammanhang. Med interaktionseffekter avses här möjligheten att sociala relationer på olika sociala arenor kan vara sammanlänkade med varandra när det gäller effekten på hälsa. Det allmänna syftet med föreliggande avhandling är därför att studera sambandet mellan sociala relationer och hälsa i olika sociala sfärer, med särskild hänsyn tagen till möjliga interaktionseffekter. Material och metod: Artikel I baseras på enkätmaterialet Liv och Hälsa 2000, som är en stor undersökning som distribuerades till ungefär 70,000 individer bosatta i Mellansverige. Ungefär 46,000 besvarade enkäten. Av dessa gjordes en selektion i enlighet med syftet för artikel I, vilket resulterade i en undersökningsgrupp på ungefär 22,000 individer. Syftet med artikel I var att studera sambandet mellan sociala relationer i bostadsområdet, på arbetsplatsen, och psykosomatiska besvär. Artikel II-IV är baserade på enkätundersökningen Ung i Värmland, vilket är en stor enkätundersökning som vänder sig till niondeklassare i Värmland. Undersökningen har genomförts alltsedan 1988. I artikel II-IV används data mellan åren 1995-2005, vilket innebär en total undersökningsgrupp på ungefär 10,000 individer. Syftet med artikel II var att studera sambandet mellan de sociala relationer som ungdomar har i skolan och psykosomatiska besvär, med särskild hänsyn tagen till akademisk orientering (förstahandsval till gymnasium, teoretiskt respektive icke-teoretiskt program), som en möjlig modifierande variabel.Syftet med artikel III var att studera sambandet mellan sociala relationer till föräldrar, jämnåriga, och ungdomars alkoholanvändning. Syftet med artikel IV var att studera sambandet mellan ungdomars upplevelser av det psykosociala skolklimatet, aktiviteter med föräldrar, och psykosomatisk hälsa.Resultat: Resultaten från artikel I visar att sociala relationer till människor i bostadsområdet såväl som arbetsrelaterade sociala relationer har betydelse för psykosomatiska besvär. Hälsoeffekten av sociala relationer till människor i bostadsområdet var emellertid oberoende av effekten av sociala relationer på arbetsplatsen. Det betyder att insatser riktade till att stärka de sociala banden mellan invånarna i ett bostadsområde kan bidra till bättre hälsa på samma sätt som insatser för att öka den sociala sammanhållningen på en arbetsplats gör. I artikel II studerades sambandet mellan ungdomars sociala relationer i skolan och psykosomatiska besvär. Resultatet visar att det finns ett samband mellan såväl kamratskapsrelationer som lärarkontakter, och psykosomatiska besvär. Intressant nog visade resultaten också att akademisk orientering modifierade sambandet mellan lärarkontakter och psykosomatiska besvär, på ett sådant sätt att hälsoeffekten av lärarkontakter var starkare för de teoretiskt orienterade ungdomarna. Detta innebär att betydelsen av lärarkontakter skiljer sig åt mellan de teoretiskt och icke-teoretiskt orienterade ungdomarna, vilket i sin tur betyder att ungdomar inte bör ses som en homogen grupp när det gäller de sociala relationer som de har i skolan. När insatser för att öka jämlikheten i hälsa görs, bör skillnader som dessa beaktas för att insatserna skall kunna lyckas. I artikel III studerades sambandet mellan föräldrakontakter (en traditionell definition av parental monitoring ), kamratskapsrelationer, och ungdomars alkoholanvändning. I enlighet med tidigare forskning visade sig parental monitoring verka skyddande mot ungdomars alkoholanvändning, medan kamrat- skapsaktiviteter istället hade en motsatt effekt. Den skyddande effekten av parental monitoring visade sig gälla oberoende av graden av kamratskaps- aktiviteter. Slutsatsen från artikel III blir därför att både föräldrar och kamrater har en inverkan på ungdomars alkoholanvändning, men att föräldrars betydelse inte bör underskattas. I artikel IV studerades sambandet mellan ungdomars upplevelser av det psykosociala skolklimatet, deras aktiviteter med föräldrar, och psykosomatisk hälsa. Både skolklimat och föräldraaktiviteter visade sig vara positivt relaterade till psykosomatisk hälsa. Hälsoeffekten av skolklimat visade sig vidare förstärkas när föräldraaktiviteterna ökade. Detta indikerar att lyckosamma insatser för att öka hälsan bland ungdomar bör vara inriktade mot att förbättra det psykosociala skolklimatet såväl som att stärka familjebanden. Slutsatser: Resultaten från denna avhandling visar att sambandet mellan sociala relationer och hälsa inte är helt enkelt. Istället skiljer innebörden och betydelsen av sociala relationer sig åt mellan olika sociala sammanhang och mellan olika undergrupper av individer. För att kunna öka kunskapen om sambandet mellan sociala relationer och hälsa, behöver dessa skillnader uppmärksammas. Denna avhandling har ett särskilt fokus på möjliga interaktionseffekter, som underlättar ett klargörande av mönster som annars skulle ha blivit fördolda, och det föreslås vara avhandlingens viktigaste bidrag.

Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?

Objectives: The aim of this thesis is to study the association between social relations and health in different social spheres, and to examine possible interaction effects.Material and Methods: In Paper I, the link between measures of the psychosocial neighbourhood environment, the psychosocial working environment, and psychosomatic health is analyzed by using a subset of data from the survey Life and Health 2000. In Paper II, the association between adolescent social relationships in school and psychosomatic health was analyzed by using the survey Young in Värmland. In Paper III, the association between parental monitoring, peer activity frequency, and adolescent alcohol use was studied by using Young in Värmland as the data source. In Paper IV, the links between adolescent perceptions of the psychosocial school climate, activities with parents, and psychosomatic health, were analysed by using Young in Värmland as the data source. Results: The results from Paper I indicate that social relations in the neighbourhood environment, as well as the working environment, are independently related to psychosomatic health. The independent contributions imply that efforts to improve health can be successfully directed to the psychosocial neighbourhood environment, as well as to the psychosocial working environment. The results from Paper II show that the social relations adolescents have in school may differ between subgroups of adolescents. The health effects of teacher contacts were stronger for the theoretically oriented students compared to the non-theoretically oriented students, suggesting that adolescents should be considered a heterogeneous group rather than a homogeneous one with respect to their social relations in school. Efforts to improve equity in health should consider these differences in order to be successful. In Paper III the results imply that even though both parents and the peer group are important in order to understand the alcohol use patterns of adolescents, the importance of parents should not be underestimated. Parental monitoring had a protective effect on adolescent alcohol use, regardless of the frequency of peer activities. In Paper IV, both the psychosocial school climate, and the frequency of activities with parents were related to psychosomatic health. The positive health effects of the psychosocial school climate were, furthermore, reinforced as a function of the frequency of activities with parents. This suggests that efforts to improve health should be directed to the school environment as well as to the family environment in order to be successful.Conclusions: The importance and meaning of social relations differ between different social arenas as well as between sub-groups of individuals.

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj
Digital temaföreläsning

Arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Skolportens digitala föreläsning med Issis Melin, för dig som vill lära dig mer om arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan. Föreläsningen fokuserar på hur elevhälsoteamet kan identifiera hedersrelaterade beteenden, samt hjälpa utsatta elever att komma ur sin situation. Ta del av denna föreläsning mellan 22 april–5 juni!
Läs mer & boka
Åk F–Gy
22 apr – 5 jun
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev