Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?

Fakta
Disputation

2011-06-07

Titel (eng)

Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?

Författare

Daniel Bergh

Handledare

Curt Hagquist, Bengt Starrin

Opponent

Viveca Östberg

Lärosäte

Karlstads universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs pressmeddelandet från Karlstads universitet
Läs Skolportens intervju med Daniel Bergh

Svenskt abstrakt:

Bakgrund: Människan karakteriseras som en social varelse, vilket innebär att hon är i behov av samspel med andra människor för att fungera på ett bra sätt. Sociala relationer har också visat sig vara viktiga för människors hälsa och välbefinnande, och forskningen om sambandet mellan sociala relationer och hälsa är omfattande och har genomgått en imponerande utveckling alltsedan forskningstraditionen etablerades. Det gäller inte bara det stora antalet studier som har genomförts på området men också den metodologiska utveckling som har ägt rum. Trots detta återstår flera viktiga frågor att lösa.Syfte: Det är möjligt att innebörden och betydelsen av sociala relationer skiljer sig åt beroende på i vilket sammanhang som relationerna äger rum, men det kan också vara så att detta skiljer sig åt mellan olika undergrupper av individer. Förvånansvärt få studier har varit fokuserade på inflytandet av möjliga interaktionseffekter i detta sammanhang. Med interaktionseffekter avses här möjligheten att sociala relationer på olika sociala arenor kan vara sammanlänkade med varandra när det gäller effekten på hälsa. Det allmänna syftet med föreliggande avhandling är därför att studera sambandet mellan sociala relationer och hälsa i olika sociala sfärer, med särskild hänsyn tagen till möjliga interaktionseffekter. Material och metod: Artikel I baseras på enkätmaterialet Liv och Hälsa 2000, som är en stor undersökning som distribuerades till ungefär 70,000 individer bosatta i Mellansverige. Ungefär 46,000 besvarade enkäten. Av dessa gjordes en selektion i enlighet med syftet för artikel I, vilket resulterade i en undersökningsgrupp på ungefär 22,000 individer. Syftet med artikel I var att studera sambandet mellan sociala relationer i bostadsområdet, på arbetsplatsen, och psykosomatiska besvär. Artikel II-IV är baserade på enkätundersökningen Ung i Värmland, vilket är en stor enkätundersökning som vänder sig till niondeklassare i Värmland. Undersökningen har genomförts alltsedan 1988. I artikel II-IV används data mellan åren 1995-2005, vilket innebär en total undersökningsgrupp på ungefär 10,000 individer. Syftet med artikel II var att studera sambandet mellan de sociala relationer som ungdomar har i skolan och psykosomatiska besvär, med särskild hänsyn tagen till akademisk orientering (förstahandsval till gymnasium, teoretiskt respektive icke-teoretiskt program), som en möjlig modifierande variabel.Syftet med artikel III var att studera sambandet mellan sociala relationer till föräldrar, jämnåriga, och ungdomars alkoholanvändning. Syftet med artikel IV var att studera sambandet mellan ungdomars upplevelser av det psykosociala skolklimatet, aktiviteter med föräldrar, och psykosomatisk hälsa.Resultat: Resultaten från artikel I visar att sociala relationer till människor i bostadsområdet såväl som arbetsrelaterade sociala relationer har betydelse för psykosomatiska besvär. Hälsoeffekten av sociala relationer till människor i bostadsområdet var emellertid oberoende av effekten av sociala relationer på arbetsplatsen. Det betyder att insatser riktade till att stärka de sociala banden mellan invånarna i ett bostadsområde kan bidra till bättre hälsa på samma sätt som insatser för att öka den sociala sammanhållningen på en arbetsplats gör. I artikel II studerades sambandet mellan ungdomars sociala relationer i skolan och psykosomatiska besvär. Resultatet visar att det finns ett samband mellan såväl kamratskapsrelationer som lärarkontakter, och psykosomatiska besvär. Intressant nog visade resultaten också att akademisk orientering modifierade sambandet mellan lärarkontakter och psykosomatiska besvär, på ett sådant sätt att hälsoeffekten av lärarkontakter var starkare för de teoretiskt orienterade ungdomarna. Detta innebär att betydelsen av lärarkontakter skiljer sig åt mellan de teoretiskt och icke-teoretiskt orienterade ungdomarna, vilket i sin tur betyder att ungdomar inte bör ses som en homogen grupp när det gäller de sociala relationer som de har i skolan. När insatser för att öka jämlikheten i hälsa görs, bör skillnader som dessa beaktas för att insatserna skall kunna lyckas. I artikel III studerades sambandet mellan föräldrakontakter (en traditionell definition av parental monitoring ), kamratskapsrelationer, och ungdomars alkoholanvändning. I enlighet med tidigare forskning visade sig parental monitoring verka skyddande mot ungdomars alkoholanvändning, medan kamrat- skapsaktiviteter istället hade en motsatt effekt. Den skyddande effekten av parental monitoring visade sig gälla oberoende av graden av kamratskaps- aktiviteter. Slutsatsen från artikel III blir därför att både föräldrar och kamrater har en inverkan på ungdomars alkoholanvändning, men att föräldrars betydelse inte bör underskattas. I artikel IV studerades sambandet mellan ungdomars upplevelser av det psykosociala skolklimatet, deras aktiviteter med föräldrar, och psykosomatisk hälsa. Både skolklimat och föräldraaktiviteter visade sig vara positivt relaterade till psykosomatisk hälsa. Hälsoeffekten av skolklimat visade sig vidare förstärkas när föräldraaktiviteterna ökade. Detta indikerar att lyckosamma insatser för att öka hälsan bland ungdomar bör vara inriktade mot att förbättra det psykosociala skolklimatet såväl som att stärka familjebanden. Slutsatser: Resultaten från denna avhandling visar att sambandet mellan sociala relationer och hälsa inte är helt enkelt. Istället skiljer innebörden och betydelsen av sociala relationer sig åt mellan olika sociala sammanhang och mellan olika undergrupper av individer. För att kunna öka kunskapen om sambandet mellan sociala relationer och hälsa, behöver dessa skillnader uppmärksammas. Denna avhandling har ett särskilt fokus på möjliga interaktionseffekter, som underlättar ett klargörande av mönster som annars skulle ha blivit fördolda, och det föreslås vara avhandlingens viktigaste bidrag.

Sidan publicerades 2011-08-19 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 09:50 av


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet?  ”Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan”, säger forskaren Ruhi Tyson.

Elever i Kristinehamn får läsförmågan testad med AI

I höst ska alla elever från årskurs ett till fyra i Kristinehamn få sin läsförmåga testad med hjälp av artificiell intelligens.

Snabba råd om att fokusera på lösningar

Vad ska en förskola eller skola göra för att bli bra på att möta barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Och vems ansvar är det? Linda Petersson, rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten ger några råd.

Forskningsutblick: Olika sätt att använda fingrarna i subtraktion

Barn som använder fingrarna när de löser matematikuppgifter kan vara olika framgångsrika beroende på hur de gör. I artikeln ”Strukturera eller räkna: olika sätt att använda fingrarna i subtraktion” visar forskarna Angelika Kullberg, Camilla Björklund och Ulla Runesson Kempe att lärare i förskolan kan hjälpa barn att se mönster och utveckla sin förståelse för talens struktur med hjälp av fingrarna.

Sure Start centres ‘big benefit’ but face cuts

Sure Start centres, aimed at improving early years health and education in England, brought ”big benefits for children’s health”, researchers say.