Social stressors and their association with psychosomatic problems among adolescents: Implications for school social work

Skolkuratorer bör fokusera på att stärka elevers tilltro till sin egen förmåga. Det konstaterar Victoria Lönnfjord som forskat om ungas psykiska hälsa i relationer till skola, familj och individ.

Fakta
Disputation

2021-12-17

Titel (eng)

Social stressors and their association with psychosomatic problems among adolescents: Implications for school social work

Författare

Victoria Lönnfjord

Handledare

Professor Curt Hagquist, Göteborgs universitet Docent Daniel Bergh, Göteborgs universitet Mona Sundh, Karlstads universitet

Opponent

Docent Patrik Karlsson, Stockholms universitet

Lärosäte

Karlstads universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Bakgrund och syfte: Sociala påfrestningar i och utanför skolan kan leda till psykisk ohälsa och öka sociala ojämlikheter. Att eliminera eller mildra sociala påfrestningar kan bidra till att minska framtida sociala- och hälsorelaterade problem. För att kunna förebygga hälsoproblem och främja välmående bland ungdomar behöver skolsocialt arbete vägledas av kunskap om samspel mellan sociala förhållanden och risk- och skyddsfaktorer i, liksom utanför skolan. Det övergripande syftet med denna avhandling var att undersöka associationer mellan sociala påfrestningar relaterade till familjen, skolan och individen och ungdomars psykosomatiska besvär samt undersöka vilka faktorer som kan tänkas påverka styrkan mellan dessa associationer. 

Resultaten från avhandlingen visade följande: 1) tilltro till sin egen förmåga påverkade inte associationerna mellan någon av de skol- eller familjerelaterade påfrestningarna och psykosomatiska besvär (II). 2) Kön påverkade styrkan i associationen mellan tilltro till den egna förmågan och psykosomatiska besvär (II). 3) Associationen mellan elevers uppfattning av skolpersonalens arbete mot mobbning i skolan och elevernas psykosomatiska besvär påverkades inte av olika typer av mobbning som en elev varit utsatt för, kontrollerat för kön, ålder, boendesituation, föräldrars arbetslöshet och brist på vänskap (III). 4) Associationen påverkades heller inte av huruvida man är flicka eller pojke, ålder, boendesituation eller föräldrars arbetslöshet, kontrollerat för brist på vänskap och utsatthet för mobbning (III). 5) Associationen mellan funktionsnedsättning och psykosomatiska besvär påverkades inte av föräldrars krav på skolprestationer, ungdomens egna krav på skolprestationer eller tilltro till sin egen förmåga (IV).

Slutsatser: Skolkuratorer bör fokusera på att stärka elevers tilltro till sin egen förmåga samt arbeta med aspekter så som elevers press relaterat till skolarbetet samt krav på bra skolprestationer. Dessutom behövs ett särskilt fokus på flickor då de tillhör en riskgrupp i vissa avseenden samt på ungdomar som bor med en ensamstående förälder eller de som bor utan sina föräldrar. Fler slutsatser är att socialt stöd från vuxna i skolan är viktigt i relation till ungdomars psykosomatiska besvär, oavsett om eleven är utsatt för mobbning eller ej. Därför behöver skolkuratorn kontinuerligt arbeta mot mobbning, både med elever och också lärare samt på organisatorisk nivå. Eftersom sociala, psykologiska och somatiska besvär är benägna att hänga samman är det viktigt att skolkuratorn och skolsköterskan har ett nära samarbete för att förebygga hälsoproblem och främja välmående. Detta samarbete underlättas av ett skolklimat och en skolkultur som stödjer skolpersonalens möjligheter till att arbeta hälsofrämjande. Bristen på interaktionseffekter mellan variablerna som inkluderades i de olika studierna tyder på att variablerna är stabila och att deras inverkan på psykosomatiska besvär inte är lätt att påverka.

Sidan publicerades 2021-11-30 13:23 av Susanne Sawander


Relaterat

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Specialpedagogik för gymnasiet

Välkommen på en konferens som vänder sig till dig som möter elever i behov av särskilt stöd eller anpassningar på gymnasiet! Ta del av sju föreläsningar om bland annat perfektionism och prestationsångest, aktuell forskning om teknikanpassning för ökad närvaro och delaktighet samt tydliggörande pedagogik för elever med autism och adhd.

Elevhälsa

Konferensen vänder sig till dig som arbetar med och i elevhälsoteam/resursteam! Ta del av föreläsningar om bl.a. friskvårdsfaktorer som förebygger ohälsa, aktivt arbete för återgång till skolan samt hur pandemin påverkat eleverna. Välkommen till konferensen som fokuserar på elevhälsoteamets viktiga arbete!

Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school

Det främsta syftet med Birgitta Kimbers avhandling " Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school" var att beskriva och utvärdera konsekvenser av SET programmet på psykiska hälsoresultat.

Warriors and Worriers: Development, protective and exacerbating factors in children with behavior problems. A study across the first six years of school

Det har Lisbeth Henricsson undersökt i avhandlingen "Warriors and Worriers". Hon har tittat närmre på lärare-elev relationen och vilka faktorer som förbättrar eller förvärrar möjligheterna till anpassning för barn med beteendemässiga störningar.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Språkutvecklande förskola kräver kunskap och kompetens!

I dag presenterar Ifous Språkutvecklande förskola – en kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskola. Den är framtagen för att bidra med kunskaper som kan underlätta förskolans språkutvecklande arbete, så att alla barn, utifrån sina individuella förutsättningar, får möjlighet att utvecklas optimalt.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.