Sociala kategoriseringar i samspel: Hur kön, etnicitet och generation konstitueras i ungdomars samtal
Svenskt abstrakt:
Syftet med avhandlingen är att undersöka hur kön, etnicitet och generationstillhörighet konstitueras i interaktion. Huvudmaterialet utgörs av sju videoinspelade flerpartssamtal mellan gymnasieungdomar (age 16-19). Som eliciterande material fungerar några scener ur filmen Jalla! Jalla.
Ett viktigt teoretiskt begrepp är intersektionalitet det vill säga samspelet mellan de olika sociala kategoriseringarna. Analysredskapen är framförallt hämtade från conversation analysis och discursive psychology. Jag använder ett dynamiskt identitetsbegrepp och analyserar de identiteter som deltagarna själva gör relevanta under samtalens gång.
Med hjälp av membership categorization analysis undersöks hur sociala kategorier förhandlas och används i etablerandet av identitet. I analyserna visar jag hur sociala kategorier närmare bestämt används för att konstituera identiteter genom att deltagarna skapar kontraster mellan den egna gruppen vi och dom (andra). Analyserna visar vidare hur kategoribundna attribut används för att för att konstituera sociala kategoriseringar. Jag visar också hur ungdomarna använder mer specifika interaktionella resurser, t.ex. active voicing och extreme case formulations, för att etablera eller förhandla om sociala kategoriseringar. En analys visar på interaktionella strategier och redskap som används för att göra motstånd. Motståndet kan dels syfta till att undvika att tillskrivas medlemskap i en viss kategori, dels bestå av olika sätt att omförhandla innebörden av att tillhöra en viss kategori. Därmed nyanseras generaliserande föreställningar om sociala grupper och ungdomarna undviker att kategoriseras som passiva offer för kulturella föreställningar.
I en analys undersöks hur kön, etnicitet och generation konstitueras genom berättande. Jag analyserar tre olika typer av narrativer, prototypiska, hypotetiska och generiska. Jag visar hur de olika typerna av narrativerna dels fungerar återskapande genom att gestalta typiska medlemmar av en social kategori, dels fungerar som nyanserande motexempel.
Sammanfattningsvis visar jag hur de olika språkliga resurserna ovan framförallt används för tre olika typer av diskursivt arbete under gruppsamtalen. För det första argumenterar ungdomarna för att de är unika och självständiga och därmed oberoende av kulturella förväntningar. För det andra positionerar de sig i relation till kategorierna genom att de iscensätter sig som vanliga på olika sätt. För det tredje etablerar ungdomarna en positiv självbild genom att nyansera eller omförhandla de icke önskvärda föreställningar som förknippas med kategorierna.
I avhandlingen betonas också hur självbilder och identiteter förhandlas och relevantgörs i ett socialt sammanhang. Resultaten visar hur kategoriseringar dels har situationell relevans och förhandlas lokalt, dels leder till normativa förväntningar på hur medlemmar av sociala grupper bör bete sig. I samtalen nyanseras och omförhandlas dessa normativa förväntningar på olika sätt och möjliggör i förlängningen nya sätt att tänka och vara.
Sidan publicerades 2008-05-15 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-04-11 16:11 av
