Socialt lärande i fritidshemmet: En intervjustudie med fritidshemspersonal och fritidshemsrektorer

Kristina Jonsson har i sin avhandling undersökt socialt lärande i fritidshemmet, så som det beskrivs av fritidshemspersonal och fritidshemsrektorer.

Fakta
Disputation

2021-04-23

Titel (sv)

Socialt lärande i fritidshemmet: En intervjustudie med fritidshemspersonal och fritidshemsrektorer

Författare

Kristina Jonsson

Handledare

Professor Anette Sandberg, Mälardalens högskola Docent Anne Lillvist, Örebro universitet Martina Norling, Örebro universitet.

Opponent

Professor Jan Gustafsson-Nyckel, Högskolan Väst

Lärosäte

Mälardalens högskola

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka socialt lärande i fritidshemmets kontext, så som det beskrivs av fritidshemspersonal och fritidshemsrektorer. Avhandlingens resultat baseras på två delstudier där personalens och rektorernas perspektiv på socialt lärande undersöks. I delstudie 1 genomfördes gruppintervjuer med fritidshemspersonal, med sammanlagt 21 personer indelade i fyra grupper. Delstudie 1 sökte svar på vilka kunskaper och förmågor som fritidshemspersonal betraktar som betydelsefulla för elever i sitt arbete med socialt lärande i fritidshemmet, samt vad som framträder som betydelsefullt i arbetet med att främja elevers sociala lärande. I delstudie 2 står rektorernas beskrivningar i fokus. Individuella intervjuer och gruppintervjuer användes för att generera data. Sju rektorer för fritidshem i grundskolans tidiga år (F-3) intervjuades inledningsvis individuellt. Därefter deltog sex av dem i en serie gruppintervjuer som genomfördes under en termin. Delstudie 2 avsåg besvara vad som karaktäriserar socialt lärande i fritidshemmet utifrån rektorers beskrivningar, samt vilka visioner för socialt lärande i fritidshemmet som kommer till uttryck i rektorers beskrivningar. Datamaterialet analyserades abduktivt med Bronfenbrenners bioekologiska systemteori. Analysen synliggör faktorer som påverkar arbetet i fritidshemmet och samspelet mellan dem. Därigenom ger teorin en förståelse för vad som påverkar arbetet i fritidshemmet. Det bidrar till en didaktisk förståelse för fritidshemsverksamheten och för hur socialt lärande kan bli möjligt för elever i fritidshemmet baserat på vad som kommer till uttryck hos fritidshemspersonal och rektorer. Resultatet visar att fritidshemspersonal och -rektorer beskriver socialt lärande för elever på liknande sätt. Det visar också att både fritidshemspersonal och -rektorer har ett elevcentrerat perspektiv på socialt lärande. Samtidigt skiljer sig perspektiven åt, genom att fritidshemspersonalen främst beskriver socialt lärande utifrån den dagliga fritidshemsverksamheten. Rektorerna har däremot ett vidare perspektiv och beskriver arbetet med socialt lärande som en del av ett samhällsuppdrag där samhällsmedborgare utbildas. Resultatet visar också att fritidshemsverksamheten påverkas av både nära och avlägsna faktorer vad gäller såväl ledning som planering och genomförande. Vissa av faktorerna ger didaktiska konsekvenser, som i sin tur kan påverka hur socialt lärande möjliggörs för eleverna. Vidare synliggörs visioner för socialt lärande med fritidshem och grundskola som en enhet och med en undervisande kultur som grund för arbetet. Det visar att socialt lärande bör betraktas som ett område för undervisning och påvisar vikten av en medvetet reflekterad verksamhet. Här kan kollegiala samtal mellan fritidshemspersonalen och rektorn vara betydelsefulla, inte bara för fritidshemspersonalen utan även för rektorns ledning av verksamheten.

Sidan publicerades 2021-04-14 10:39 av Susanne Sawander


Relaterat

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Fritidshem – frivillig men pliktfylld utbildningsform

Med ett vänligt vägledande får fritidshemmets pedagoger barnen att vilja göra det som är önskvärt utifrån planering och läroplan. Det visar Linnéa Holmberg som undersökt vad som anses vara meningsfulla aktiviteter i fritidshem.

Hem- och konsumentkunskap Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som undervisar i hem- och konsumentkunskap! Ta del av aktuell forskning och praktiska exempel kring en bredd av ämnen inom HKK, med särskilt fokus på undervisning om hållbar matkonsumtion.

Idrott och hälsa Webbkonferens

Konferensen för dig som undervisar i idrott och hälsa på högstadiet och gymnasiet! Ta del av intressanta föreläsningar om bl.a tillgängliga lärmiljöer och socialt samspel, hållbar idrottsundervisning, att bedriva undervisning om friluftsliv med begränsade resurser samt stödundervisning i motorik för nyanlända flickor.

Spelet på fältet. Relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid

Syftet med Mikael Londos avhandling "Spelet på fältet. Relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid" är att analysera relationen mellan idrottsundervisningen i gymnasieskolan och idrott som utövas på fritid.

Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck

Målet med Anna Lindqvists avhandling "Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck" är att tolka och förstå danslärarnas inställning till kön och dans som ett kunskapsområde från danslärarnas perspektiv.

Föreningsidrott som socialisationsmiljö – en studie av idrottens betydelse för barns och ungdomars psykosociala utveckling

Att idrotta i en förening har ingen större betydelse för barns och ungdomars psykiska och sociala utveckling. Det visar Stefan Wagnsson i avhandlingen "Föreningsidrott som socialisationsmiljö - en studie av idrottens betydelse för barns och ungdomars psykosociala utveckling".

Mellan fysisk bildning och aktivering – En studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9

Skolämnet idrott och hälsa är luddigt i kanterna. Det finns ingen gemensam begreppsapparat i ämnet och det råder ingen enighet om vad man ska lära sig. Det visar Jan-Eric Ekbergs avhandling "Mellan fysisk bildning och aktivering".

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.

Flickors rop på hjälp

Flickor med adhd och autism osynliggörs. De får diagnos senare än ­pojkar och dålig respons när de själva söker hjälp. Psykologen Maria Bühler upprörs över deras ­långvariga psykiska lidande.

VR tar skolan till hemmasittare

Elever med psykisk ohälsa, eller har andra skäl, kan via VR få tillgång till undervisningen och en ökad känsla av närvaro på egna villkor. Både Kungsbacka och Eskilstuna kommun testar just nu att införa tekniken för att stötta elevhälsan.

”Leda klassrummet i en pandemi – ett jätteexperiment”

Det kan vara en utmaning, att äga klassrummet. Att äga det på distans är inte enklare. Att leda i klassrummet har heller inte fått den uppmärksamhet det ­förtjänar trots att det handlar om ditt hantverk som lärare. Men nu börjar det röra på sig.