Socrates in the classroom: Rationales and effects of philosophizing with children

Att använda sig av det Sokratiska samtalet i klassrummet innebär att man arbetar med en öppen dialog som utvecklar elevernas tänkande, säger forskaren Ann Pihlgren: - Det här är INTE undervisning, det är något helt annat!

Fakta
Disputation

2008-05-10

Titel (eng)

Socrates in the classroom: Rationales and effects of philosophizing with children

Författare

Ann Pihlgren

Handledare

Professor Lars Lindström

Opponent

Professor Sophie Haroutunian-Gordon, School of Education and Social Policy, Northwestern University (USA).

Institution

Pedagogiska institutionen

Lärosäte

SU – Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande (SU)
Läs Skolportens intervju med Ann Pihlgren

Svenskt abstrakt:

Sokratiska seminarier och liknande aktiviteter har praktiserats av filosofer och utbildare i olika länder som ett komplement till klassundervisning. Vilka effekter samtalen har och hur dessa effekter uppnås har inte genomlysts. De grundläggande antaganden som seminariemetodiken bygger på har inte heller undersökts systematiskt och de olika traditionerna har inte relaterats till varandra.

I Sverige, liksom i resten av västvärlden, har på senare tid utbildningssystemets förmåga att undervisa i etik, värden och demokrati diskuterats. En förklaring till det ökade intresset tycks vara de förändringar där samhället går från statiska, förutsägbara normer som anses allmängiltiga (Bäckström, Edgardh Beckman et al. 2004, Hareide 2002). När samhället blir mindre homogent förändras värdena från konventioner inom gruppen till relativism eller heterogena värden inom flera grupper. I den svenska skolans nuvarande läroplan betonas den pedagogiska vikten av att arbeta med elevernas värdegrund (Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna, Lpo 94, Lpf 94. 1994, Tham 2000). Problemet är att det är mycket svårt att definiera vad som är en gemensam värdegrund (Hedin, Ladenperä 2002) Det är också svårt att hitta metoder för arbetet. Det Sokratiska seminariet erbjuder ett möjligt sätt att närma sig dessa frågor (Frånberg, Kallós 2002, Hansen 2002, Villa 2001)

Genom rikhaltig forskning känner vi till att lärarens röst dominerar klassrummet (Bellack, Kliebard et al. 1966, Dysthe 1996, Gustafson 1977, Hillocks Jr. 1989, Nystrand 1997, Liljestrand 2002). När individuellt arbete eller grupparbete förekommer ändras mönstret till mer bänkprat , eleverna pratar med varandra medan läraren leder lektionen (Lindblad, Sahlström 2001, Lindström, Arnegård et al. 2003, Tholander 2002, Sahlström 1999). Konversationsmönstret i klassrummet är ofta begränsat till I-R-E: läraren initierar (Initiates) en fråga; eleven svarar (Responds), mer än häften av svaren är på förhand givna (Goodlad 1983, Wolf, Crosson et al. 2006), läraren utvärderar svaret (Evaluates) (Lundgren 1981, Liljestrand 2002). Lektionen följer vissa regler , där läraren dominerar och där eleverna söker avkoda vad läraren önskar (Edwards, Mercer 1987, Lemke 1990). Vissa elever dominerar deltagandet (Dysthe 1996, Sahlström 1999, Sahlström, Lindblad 1998).

Det Sokratiska seminariet syftar till att förändra klassrumskommunikationen till en mer polyfon och demokratisk dialog, där elevens kritiska tänkande gynnas. Seminarierna genomförs i grupp kring ett specifikt ämne och avser en öppen och utforskande dialog. Den begränsade tidigare forskningen rörande Sokratiska seminarier visar att samtalen delvis uppnår de avsedda positiva effekterna (Bird 1984, Cashman 1977, Feiertag, Chernoff 1987, Graup 1985, Billings 1999, Billings, Fitzgerald 2002, Haroutunian-Gordon 1991, Robinsson 2006, Wortham 2003, Tarkington 1989). Merparten av denna forskning har genomförts under förhållandevis kort tid (ca ett år) i nybörjargrupper och har koncentrerat sig på lärarens roll och samspel med individuella elever. Genom att studera grupper som har deltagit i samtal under en längre tid tillför denna studie en bredare kunskap om Sokratiska seminarier.

Sidan publicerades 2008-03-10 00:00 av
Sidan uppdaterades 2017-09-28 15:47 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.