Hoppa till sidinnehåll
Didaktik

Socrates in the classroom: Rationales and effects of philosophizing with children

Publicerad:2008-03-10
Uppdaterad:2017-09-28

Att använda sig av det Sokratiska samtalet i klassrummet innebär att man arbetar med en öppen dialog som utvecklar elevernas tänkande, säger forskaren Ann Pihlgren:
– Det här är INTE undervisning, det är något helt annat!

Författare

Ann Pihlgren

Handledare

Professor Lars Lindström

Opponent

Professor Sophie Haroutunian-Gordon, School of Education and Social Policy, Northwestern University (USA).

Disputerat vid

SU – Stockholms universitet

Disputationsdag

2008-05-10

Titel (eng)

Socrates in the classroom: Rationales and effects of philosophizing with children

Institution

Pedagogiska institutionen

Abstrakt

Sokratiska seminarier och liknande aktiviteter har praktiserats av filosofer och utbildare i olika länder som ett komplement till klassundervisning. Vilka effekter samtalen har och hur dessa effekter uppnås har inte genomlysts. De grundläggande antaganden som seminariemetodiken bygger på har inte heller undersökts systematiskt och de olika traditionerna har inte relaterats till varandra.

I Sverige, liksom i resten av västvärlden, har på senare tid utbildningssystemets förmåga att undervisa i etik, värden och demokrati diskuterats. En förklaring till det ökade intresset tycks vara de förändringar där samhället går från statiska, förutsägbara normer som anses allmängiltiga (Bäckström, Edgardh Beckman et al. 2004, Hareide 2002). När samhället blir mindre homogent förändras värdena från konventioner inom gruppen till relativism eller heterogena värden inom flera grupper. I den svenska skolans nuvarande läroplan betonas den pedagogiska vikten av att arbeta med elevernas värdegrund (Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna, Lpo 94, Lpf 94. 1994, Tham 2000). Problemet är att det är mycket svårt att definiera vad som är en gemensam värdegrund (Hedin, Ladenperä 2002) Det är också svårt att hitta metoder för arbetet. Det Sokratiska seminariet erbjuder ett möjligt sätt att närma sig dessa frågor (Frånberg, Kallós 2002, Hansen 2002, Villa 2001)

Genom rikhaltig forskning känner vi till att lärarens röst dominerar klassrummet (Bellack, Kliebard et al. 1966, Dysthe 1996, Gustafson 1977, Hillocks Jr. 1989, Nystrand 1997, Liljestrand 2002). När individuellt arbete eller grupparbete förekommer ändras mönstret till mer bänkprat , eleverna pratar med varandra medan läraren leder lektionen (Lindblad, Sahlström 2001, Lindström, Arnegård et al. 2003, Tholander 2002, Sahlström 1999). Konversationsmönstret i klassrummet är ofta begränsat till I-R-E: läraren initierar (Initiates) en fråga; eleven svarar (Responds), mer än häften av svaren är på förhand givna (Goodlad 1983, Wolf, Crosson et al. 2006), läraren utvärderar svaret (Evaluates) (Lundgren 1981, Liljestrand 2002). Lektionen följer vissa regler , där läraren dominerar och där eleverna söker avkoda vad läraren önskar (Edwards, Mercer 1987, Lemke 1990). Vissa elever dominerar deltagandet (Dysthe 1996, Sahlström 1999, Sahlström, Lindblad 1998).

Det Sokratiska seminariet syftar till att förändra klassrumskommunikationen till en mer polyfon och demokratisk dialog, där elevens kritiska tänkande gynnas. Seminarierna genomförs i grupp kring ett specifikt ämne och avser en öppen och utforskande dialog. Den begränsade tidigare forskningen rörande Sokratiska seminarier visar att samtalen delvis uppnår de avsedda positiva effekterna (Bird 1984, Cashman 1977, Feiertag, Chernoff 1987, Graup 1985, Billings 1999, Billings, Fitzgerald 2002, Haroutunian-Gordon 1991, Robinsson 2006, Wortham 2003, Tarkington 1989). Merparten av denna forskning har genomförts under förhållandevis kort tid (ca ett år) i nybörjargrupper och har koncentrerat sig på lärarens roll och samspel med individuella elever. Genom att studera grupper som har deltagit i samtal under en längre tid tillför denna studie en bredare kunskap om Sokratiska seminarier.

Socrates in the classroom: Rationales and effects of philosophizing with children

Socratic seminars have long been practiced internationally by educators andphilosophers as a supplement to classroom teaching and coaching. However,the rationales and effects of this methodology including how these effectsare achieved have not been thoroughly investigated or systematically analyzed.

The first section of this study is a theoretical review of literature, investigatingthe pedagogical rationales for using a Socratic methodology. Thesecond section is an analysis of sixteen seminars conducted over three yearswith children from five to sixteen years old. The students body languageand group interaction were analyzed closely through a phenomenologicalapproach. The analysis focused on how the seminar culture was taught andlearned and whether the intended methodology made a difference.

The literature review reveals that the various Socratic traditions describe aset of methodological steps to attain similar objectives. By using these steps,intellectual and dialogical habits of mind are expected to be internalized. Theseminar analysis shows that the skilled participants shifted their interactiontowards an inquiring dialogue over time, and that the distribution of rhetoricalpower changed to a more cooperative communication. The students learning proceeded through a series of stages, partly different from the anticipatedideal. The facilitator s ability to handle rule breaking, and to createa safe environment for intellectual exploration, was significant. The findingsshow that intricate silent moves like gestures and glances helped maintaina productive and egalitarian seminar culture. The participants developedtheir thinking skills over time, evolving from relativism to critical examination.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Företagsekonomi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i företagsekonomi!
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
21 nov
Digital temaföreläsning

Matematikångest

Skolportens digitala temaföreläsning för dig som vill lära dig mer om matematiksvårigheter ur ett kognitionspsykologiskt perspektiv. Vad är matematikångest, och hur bemöter vi det på bästa sätt? Föreläsningen finns tillgänglig mellan 28 oktober och 2 december 2024.
Läs mer & boka
Åk 4–Vux
11 nov – 16 dec
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev