Solidaritet och utbildning för hållbar utveckling: En studie av förväntningar på och förutsättningar för miljömoraliskt lärande i den svenska gymnasieskolan

Tomas Torbjörnsson har undersökt förväntningar på och förutsättningar för miljömoraliskt lärande inom utbildning för hållbar utveckling i den svenska gymnasieskolan.

Fakta
Disputation

2014-09-26

Titel (sv)

Solidaritet och utbildning för hållbar utveckling: En studie av förväntningar på och förutsättningar för miljömoraliskt lärande i den svenska gymnasieskolan

Författare

Tomas Torbjörnsson

Handledare

Fil Dr Lena Molin, Uppsala universitet, professor Leif Östman, Uppsala universitet

Opponent

Docent Niclas Månsson, Mälardalens högskola

Institution

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Lärosäte

Uppsala universitet

Länkar
Läs avhandlingen här
Läs Skolportens intervju med Tomas Torbjörnsson

Abstract in English:

The comprehensive ambition of the present thesis was to acquire knowledge about expectations on and preconditions for environmental moral learning within the education for sustainable development (ESD) in the Swedish upper secondary school. The expectations on ESD were explored by examining the description of “sustainable development” in the curriculum, and the prerequisites were examined by analysing environmental attitudes, commitments, and actions of 18-year-old students. The thesis focuses in particular on attitudes to solidarity as a value that unites the social, economic, and ecological dimensions of sustainable development. The theoretical foundation is based on curriculum theory and learning theory, incorporating influences from pragmatic philosophy, while theories of environmental psychology were applied to explain commonalities in attitudes to altruistic and biospheric values. The thesis comprises four studies, and mixed methods were employed as methodological approach. The first study involved a discourse analysis, and aimed at clarifying the description of sustainable development in the curriculum, and to reveal what subject position(s) the discourse implies. The second study was a questionnaire, where statistical methods were used to analyse attitudes to solidarity, equality, and respect for nature. The third study was also a questionnaire, focusing more specifically on attitudes to different aspects of solidarity. The fourth study was an interview study, utilizing a thematic analysis in order to elucidate how students think about solidarity and the future, and how they have encountered the concepts of solidarity and future in teaching. The results disclosed that the expectations on ESD is characterized by an ecological modernization discourse, in which two subject positions are articulated, one scientific and one technical, the latter with expectations on students to be ethical agents. The quantitative studies in the present thesis corroborated previously found correlations between attitudes to altruistic and attitudes to biospheric values. The significant correlation between future orientation and solidarity unveiled by the present thesis constitutes however a pioneering result. The interview analyses imparted that students have experienced little moral reasoning in school with regard to sustainable development, and furthermore conveyed that the future dimension had basically been missing in the teaching they had encountered. The present thesis furthermore contributes methodologically and theoretically by the development of a new scale for appraising solidarity.

Sidan publicerades 2014-09-04 16:14 av John Miller
Sidan uppdaterades 2015-01-21 16:10 av John Miller


Relaterat

Gymnasieelevers förhållande till naturen

Det är A och O i skolans undervisning att sträva efter att elever i olika åldrar börjar trivas i naturen, menar Pia Sjöblom som skrivit en avhandling om gymnasieelevers förhållande till naturen. "Undervisning för hållbar utveckling är en uppgift för alla lärare", säger hon.

Individen får företräde framför styrdokumenten

Den fortgående individualiseringen i undervisningen möjliggörs genom maktstrukturer uppkomna ur förhandlingar om definitioner. Det hävdar Fredrik Sjögren i avhandlingen Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

I avhandlingen "Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood" har Petra Dewrang undersökt hur personer mellan 14 och 24 år med Aspergers syndrom uppfattar sig själva i relation till diagnosen.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of congruence in the behavior of leaders and followers

Johan Bertletts avhandling "An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of cong" behandlar organisatoriska aspekter som organisationsklimat, psykologiskt klimat samt medarbetarskap utifrån ledarskapsbeteende, arbetskamratsbeteende och interaktivt ledare-följarebeteende.

As valid as it can be?: The assessment of prior learning in higher education

Syftet med Tova Stenlunds avhandling "As valid as it can be?: The assessment of prior learning in higher education" är främst att undersöka validiteten i bedömning av reell kompetens inom högre utbildning.

Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass

Pia Nygård-Larssons avhandling "Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass" berör text, språk och lärande i biologiämnet.

Understanding as experiencing a pattern

Förståelse är ett komplext begrepp. Det används dagligdags utan en motsvarande strikt vetenskaplig definition. Paulina Lindströms avhandling "Understanding as experiencing a pattern" strävar efter att fånga olika aspekter av detta begrepp.

På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.

Syftet med Fredrik Hanssons avhandling "På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne" är att beskriva och problematisera språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.

Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet

Auli Arvola-Orlanders avhandling "Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet" är en studie av undervisning om människokroppen.

Professionens problematik. Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling

I avhandlingen "Professionens problematik. Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling" har Johanna Ringarp analyserat utvecklingen inom välfärdsstaten, med särskilt inriktning på utbildningssektorn, och hur förändringarna av styrsystemen påverkade lärarprofessionens handlingsutrymme.

Life circumstances and adolescent mental health – perceptions, associations and a gender analysis

Syftet med Evelina Landstedts avhandling är att undersöka vilka faktorer och omständigheter som är relaterade till ungdomars psykiska problem, samt att analysera fynden ur ett genusperspektiv. Titeln på hennes studie är "Life circumstances and adolescent mental health  perceptions, associations and a gender analysis".

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer