Solidaritet och utbildning för hållbar utveckling: En studie av förväntningar på och förutsättningar för miljömoraliskt lärande i den svenska gymnasieskolan

Tomas Torbjörnsson har undersökt förväntningar på och förutsättningar för miljömoraliskt lärande inom utbildning för hållbar utveckling i den svenska gymnasieskolan.

Fakta
Disputation

2014-09-26

Titel (sv)

Solidaritet och utbildning för hållbar utveckling: En studie av förväntningar på och förutsättningar för miljömoraliskt lärande i den svenska gymnasieskolan

Författare

Tomas Torbjörnsson

Handledare

Fil Dr Lena Molin, Uppsala universitet, professor Leif Östman, Uppsala universitet

Opponent

Docent Niclas Månsson, Mälardalens högskola

Institution

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Lärosäte

Uppsala universitet

Länkar
Läs avhandlingen här
Läs Skolportens intervju med Tomas Torbjörnsson

Abstract in English:

The comprehensive ambition of the present thesis was to acquire knowledge about expectations on and preconditions for environmental moral learning within the education for sustainable development (ESD) in the Swedish upper secondary school. The expectations on ESD were explored by examining the description of “sustainable development” in the curriculum, and the prerequisites were examined by analysing environmental attitudes, commitments, and actions of 18-year-old students. The thesis focuses in particular on attitudes to solidarity as a value that unites the social, economic, and ecological dimensions of sustainable development. The theoretical foundation is based on curriculum theory and learning theory, incorporating influences from pragmatic philosophy, while theories of environmental psychology were applied to explain commonalities in attitudes to altruistic and biospheric values. The thesis comprises four studies, and mixed methods were employed as methodological approach. The first study involved a discourse analysis, and aimed at clarifying the description of sustainable development in the curriculum, and to reveal what subject position(s) the discourse implies. The second study was a questionnaire, where statistical methods were used to analyse attitudes to solidarity, equality, and respect for nature. The third study was also a questionnaire, focusing more specifically on attitudes to different aspects of solidarity. The fourth study was an interview study, utilizing a thematic analysis in order to elucidate how students think about solidarity and the future, and how they have encountered the concepts of solidarity and future in teaching. The results disclosed that the expectations on ESD is characterized by an ecological modernization discourse, in which two subject positions are articulated, one scientific and one technical, the latter with expectations on students to be ethical agents. The quantitative studies in the present thesis corroborated previously found correlations between attitudes to altruistic and attitudes to biospheric values. The significant correlation between future orientation and solidarity unveiled by the present thesis constitutes however a pioneering result. The interview analyses imparted that students have experienced little moral reasoning in school with regard to sustainable development, and furthermore conveyed that the future dimension had basically been missing in the teaching they had encountered. The present thesis furthermore contributes methodologically and theoretically by the development of a new scale for appraising solidarity.

Sidan publicerades 2014-09-04 16:14 av John Miller
Sidan uppdaterades 2015-01-21 16:10 av John Miller


Relaterat

Gymnasieelevers förhållande till naturen

Det är A och O i skolans undervisning att sträva efter att elever i olika åldrar börjar trivas i naturen, menar Pia Sjöblom som skrivit en avhandling om gymnasieelevers förhållande till naturen. "Undervisning för hållbar utveckling är en uppgift för alla lärare", säger hon.

Individen får företräde framför styrdokumenten

Den fortgående individualiseringen i undervisningen möjliggörs genom maktstrukturer uppkomna ur förhandlingar om definitioner. Det hävdar Fredrik Sjögren i avhandlingen Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser

Ylva Weitz vill med sin avhandling "Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser" fördjupa kunskapen om skolsituationen för barn och ungdomar i samhällsvård.

Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik

Linda Pallas avhandling "Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik" syftar till att synliggöra hur barn skapas som subjekt när deras beteenden förbryllar, oroar eller utmanar personal i förskolan.

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

I avhandlingen "Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood" har Petra Dewrang undersökt hur personer mellan 14 och 24 år med Aspergers syndrom uppfattar sig själva i relation till diagnosen.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa: Gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning

I Susanne Engströms avhandling "Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa: Gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning" studeras ämnesinnehåll för insikter i exempelvis hållbar energianvändning och huruvida ett sådant innehåll undervisas eller inte inom fysikämnet.

An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of congruence in the behavior of leaders and followers

Johan Bertletts avhandling "An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of cong" behandlar organisatoriska aspekter som organisationsklimat, psykologiskt klimat samt medarbetarskap utifrån ledarskapsbeteende, arbetskamratsbeteende och interaktivt ledare-följarebeteende.

Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass

Pia Nygård-Larssons avhandling "Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass" berör text, språk och lärande i biologiämnet.

Understanding as experiencing a pattern

Förståelse är ett komplext begrepp. Det används dagligdags utan en motsvarande strikt vetenskaplig definition. Paulina Lindströms avhandling "Understanding as experiencing a pattern" strävar efter att fånga olika aspekter av detta begrepp.

As valid as it can be?: The assessment of prior learning in higher education

Syftet med Tova Stenlunds avhandling "As valid as it can be?: The assessment of prior learning in higher education" är främst att undersöka validiteten i bedömning av reell kompetens inom högre utbildning.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

En dator per elev ger vare sig sämre eller bättre studieresultat

Högstadieelever som får en egen dator genom skolan får varken bättre eller sämre studieresultat än andra. Det visar en ny rapport från IFAU. Däremot finns tendenser till ökade resultatskillnader mellan barn till föräldrar med olika utbildningsnivå.

Ny podcast om pedagogisk forskning

De första avsnitten av podcasten Poddagogen som görs i samarbete med Skolporten finns nu tillgängliga. I varje avsnitt intervjuas nydisputerade forskare inom utbildningsvetenskap och tanken med podden är att sprida nya forskningsresultat inom området.

Övertolkad?

Hjärnforskaren Torkel Klingberg har blivit en galjonsfigur för motståndet mot skolans digitalisering. Men det han strävar efter är att revolutionera skolan med hjälp av digitala verktyg.

Flerspråkig matematikklass ökar förståelsen för matte

Att kunna prata om matematik på flera olika språk stärker förståelsen för matte. Det visar Ulrika Ryan i en avhandling vid Malmö universitet. Hon har också sett hur hjälpsamhet och konkurrensförhållanden uppstår när eleverna möts i skolmatematiken.

Nyckeln till delaktighet

Kaxfaktorn har stigit rejält. Ordet är initiativ­tagaren Kerstin Gatus eget och beskriver elevernas ökade självförtroende. Det är följden av en unik utbildning, Anpassad IT, vid Mora folkhögskola för personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning.