Sounds of silence. Phonological awareness and written language in children with and without speech

I skolan finns en tendens att inte se barn med talhandikapp som potentiella läsare och därför sätter man inte igång med någon läs- och skrivträning för dem. Men jag menar att de har möjlighet att förbättra sin fonologiska medvetenhet trots att de inte har något tal, säger forskaren Janna Ferreira.

Fakta
Disputation

2007-11-09

Titel (eng)

Sounds of silence. Phonological awareness and written language in children with and without speech

Författare

Janna Ferreira

Handledare

Jerker Rönnberg, professor i psykologi, Linköpings Universitet

Opponent

Annika Dahlgren Sandberg, professor i psykologi, Göteborgs universitet

Institution

Institutet för Handikappvetenskap (IHV)

Lärosäte

LiU – Linköpings universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande (LiU)
Läs Skolportens intervju med Janna Ferreira
Läs och lyssna på Janna Ferreira (SR)

Svenskt abstrakt:

Avhandlingens övergripande syfte var att undersöka fonologisk medvetenhet och skriftspråklig förmåga hos talande eller icke-talande barn, med lässvårigheter eller motoriska talsvårigheter. De huvudsakliga fynden i denna avhandling var: (1) För barn med lässvårigheter som befinner sig på en tidig nivå i sin läsutveckling bör intervention kring läs- och skrivförmågor fokusera på barnets svaghet snarare än styrkan vad gäller ordavkodning. (2) För barn med lässvårigheter hade såväl fonologisk som ortografisk intervention effekt på förmågan att läsa och skriva. Fonologisk intervention hade effekt även på barnen med lägst läsförmåga. (3) För barn med motoriska talsvårigheter var det signifikanta skillnader mellan de bästa och de sämsta läsarna vad gäller auditiv fonemdiskrimination och generella språkförmågor. (4) För barn med motoriska talsvårigheter hade fonologisk intervention effekt på förmågan att stava ord men inte på läsförmågan. (5) I en analys av nonsensord undersöktes stavfel hos en flicka med anartri. Fler stavfel återfanns i längre ord och en högre grad av fel återfanns i mitten av ord, vilket tyder på svårigheter med arbetsminne och med att segmentera ord.

Fynden diskuteras i relation till fonologisk informationsbearbetning inom fyra delområden: fonologiska representationer, fonologisk produktion, fonologiskt minne och fonologisk medvetenhet. Talets betydelse för läs- och skrivförmågan är komplex. Även ett gravt avvikande tal kan ge fonologisk återkoppling och för barn med anartri tycks bristen på tal spela en viss roll.

Denna avhandling har ett handikappvetenskapligt synsätt och bidrar till den övergripande förståelsen av fonologisk medvetenhet och skriftspråklig förmåga. Flera av fynden är direkt applicerbara i kliniska sammanhang.

Sidan publicerades 2007-10-24 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-04-26 10:15 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

5 saker du gör – som skapar konflikter

Ditt ledarskap kan vara orsaken till oro och konflikter på arbetsplatsen, även om det inte är meningen från din sida. Här är fem vanliga misstag – och vad du kan göra i stället.

Deras forskning föreslår hur framtidens skolor ska byggas

Bullriga skolmatsalar, glaspartier som stör koncentrationen under lektionen och för små skolgårdar. Dagens skolmiljöer kräver ofta en del förbättringar. Didaktikforskarna Anneli Frelin och Jan Grannäs på Högskolan i Gävle har deltagit i det fristående forskningsinstitutet Ifous projekt ”Bygga skola” med syfte att utforska hur dagens skolor fungerar i praktiken.

Samverkanskontor startar under 2020

Specialpedagogiska skolmyndigheten startar 16 nya samverkanskontor under våren 2020. Kontoren innebär ett mer uppsökande arbetssätt än tidigare för att nå de skolor som mest behöver stöd.

Det här tänker niorna på när de väljer gymnasium

Vilka program har gymnasieskolan? Hur välrenommerad är den? De faktorerna fäster elever i nionde klass mest uppmärksamhet vid när de väljer gymnasium. Men även en gratis dator eller surfplatta kan fungera som lockbete – i synnerhet för elever med låga betyg, visar ny forskning.

Use 6 leadership pillars to empower teachers

There are six leadership pillars that help principals support teachers and encourage the development of positive school cultures, according to Evan Robb, a middle-school principal in Virginia. In this article, Robb shares how to use six pillars — including vision, trust and relationships — to help build success among students and staff.