Speech and language dysfunction in childhood epilepsy and epileptiform EEG activity

Fakta
Disputation

2010-03-26

Titel (eng)

Speech and language dysfunction in childhood epilepsy and epileptiform EEG activity

Författare

Gunilla Rejnö-Habte Selassie

Handledare

Universitetslektor Margareta Jennische, docent Mårten Kyllerman, docent Lena Hartelius

Opponent

Professor Philippe Paquier

Lärosäte

GU – Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Gunilla Rejnö-Habte Selassie

Svenskt abstrakt:

Språkstörning hos barn kan visa sig som en förlångsammad språkutveckling och ge bestående effekter på social anpassning, skolprestationer och framtida möjligheter till framgång i yrkeslivet. Det förekommer också att utvecklingen stannar av eller att språket under perioder försämras. Studier av språkstörning hos barn har på senare tid uppmärksammat, att andra avvikelser i utvecklingen, såsom neurologiska, kognitiva eller beteendemässiga avvikelser kan förekomma samtidigt med språkstörningen, men sambandet med dessa är inte helt klarlagt. Flera kognitiva funktioner samverkar med språkliga funktioner under utvecklingen. Det finns också studier som indikerar att epilepsi eller epileptiform EEG-aktivitet kan vara vanligare hos barn med språkstörning än hos barn utan språkstörning, men detta förhållande är inte noggrant undersökt. Epilepsi kan påverka anläggningen av neuronala nätverk hos det växande barnet. Syftet med denna avhandling var att närmare studera hur kognitiva och neurologiska avvikelser samvarierar med tal- och språkstörning hos barn, och särskilt studera vilken betydelse epilepsi och epileptiform aktivitet har för utveckling av tal- och språkförmågan. Avhandlingen består av fyra delstudier. Den första studien är en retrospektiv undersökning av 28 barn med bestående tal- och språkstörning upp till skolådern. Deras tal- och språkförmåga, begåvningsnivåer, motorik och uppmärksamhetsförmåga samt medicinska historia granskades vid journalgenomgångar. Samtliga deltagare var barn utan mental retardation. Syftet var att studera barnens tal- och språkprofiler och hur dessa samvarierar med begåvning och etiologiska faktorer. Resultaten visade, att både rent expressiva och blandat expressiva och receptiva språkliga svårigheter fanns i den här undersökningsgruppen, och över hälften hade också oralmotoriska svårigheter. En tendens till större svårigheter med oralmotorik fanns hos pojkar och till större svårigheter med receptivt språk hos flickor. Nästan alla hade samtidigt även andra utvecklingsmässiga svårigheter. Fler barn hade svårigheter med uppmärksamhet och motorik, samt EEGavvikelser och epilepsisyndrom än i normalpopulationen. Den andra studien undersökte tal, språk och kognition hos 20 6-åringar med epilepsi, från en regional kohort i Göteborgsregionen, och jämförde deras resultat med resultaten från en referensgrupp bestående av 30 barn utan epilepsi. Barnen hade inga andra kända utvecklingsavvikelser. Syftet med studien var att undersöka om förskolebarn med epilepsi men utan andra kända utvecklingsavvikelser ändå har svårigheter som kan ge framtida problem med skolframgång. De bedömdes med ett omfattande testbatteri av både logoped och neuropsykolog, och deras medicinska journaler granskades för att möjliggöra en klassificering av epilepsisyndrom eller typ av anfall. Studien visade, att barnen med epilepsi hade sämre resultat på test av oralmotorik, artikulation, begynnande läsförmåga, snabb ordmobilisering, auditivt minne och uppmärksamhet, samt visuo-perceptuell förmåga än barnen i referensgruppen, men inte vad gäller verbal förståelse, verbal begåvning eller kommunikativ förmåga. De var också långsammare i uppgifter som mätte processhastighet och hade sämre verbalt minne än barnen i kontrollgruppen. De barn som fick flera epilepsimediciner hade sämre förmåga på några av tal- och språktesten, liksom på flera av de neuropsykologiska testen, vilket indikerar en sämre anfallssituation, och de som fått epilepsi före tre års ålder presterade sämre på ett par av de neuropsykologiska testen. 65Samma barn som i föregående studie ingick i den tredje studien. En gruppjämförelse av auditiv förmåga hos barnen med respektive utan epilepsi genomfördes. I övrigt studerades de individuella profilerna hos barnen med epilepsi. Syftet var att försöka identifiera vilka EEGmönster eller epilepsiformer som ger mest påverkan på tal- och språkförmågan och på lateraliseringen av språket. Låga resultat på tal- och språktest hos barnen identifierades och sambandet med begåvningsnivåer, typ av epilepsi, lokalisation av epileptiform aktivitet i hjärnan och öronpreferens undersöktes. Resultaten visade, att oralmotoriska svårigheter fanns hos nästan alla barnen. Tal- och språksvårigheter fanns både hos barn med partiell epilepsi och hos dem med generaliserad eller oklassificerad epilepsi. Nästan alla barn med partiell epilepsi hade svårigheter med fonologi och/eller begynnande läsförmåga, och de med vänstersidig partiell epilepsi eller Landau Kleffners syndrom hade de mest omfattande språkliga svårigheterna. Barnen med generaliserad epilepsi, varav ett flertal hade absensepilepsi, hade mer varierande språkliga profiler. Det fanns inget samband mellan begåvningsnivåer och typ av epilepsi. Barnen med epilepsi hade sämre förmåga beträffande auditiv uppmärksamhet, ljudperception och ljuddiskrimination samt annorlunda öronpreferens än barnen i referensgruppen, vilket tolkades som resultat av en bristfällig lateralisering av språket. I fokus för den fjärde studien var individer som i barndomen haft en känd språklig problematik, men också sömn-aktiverad epileptiform aktivitet. Flera av deltagarna hade en tidigare diagnos av Landau Kleffners syndrom, med förlust eller försämring av tidigare språkförmåga, men flera hade varit sena i sin språkutveckling från början och ingen säker diagnos hade kunnat ges. I studien deltog 19 personer, varav nio var vuxna och tio skolbarn. Syftet var att studera långtidseffekterna av fokal epileptiform aktivitet på tal- och språkutvecklingen och analysera möjliga systematiska variationer. Studien bestod av två delar: en retrospektiv genomgång av medicinska journaler, EEG-registreringar, psykolog- och logopedbedömningar samt en uppföljande undersökning av tal- och språkförmåga, auditiv och kommunikativ förmåga, begåvningsnivåer, arbetsminne och processhastighet, minne och inlärning samt EEG-registreringar. Resultaten visade, att tre olika mönster av språklig utveckling fanns: normal tidig språkutveckling med senare försämring, sen tidig språkutveckling med senare försämring och sen tidig språkutveckling och fortsatt sen utveckling. Testresultat vid uppföljning skiljde sig inte åt mellan dessa grupper. De viktigaste prognostiska indikatorerna var mängd epileptiform aktivitet och hereditet för epilepsi. Majoriteten av deltagarna hade kvarstående tal- och språksvårigheter vid uppföljningen. Tal- och språksvårigheterna följde begåvningsnivån. Flera deltagare hade mental retardation. Några hade ojämn begåvningsprofil med lägre verbal förmåga än icke-verbal. Auditiva svårigheter var utbredda, kommunikativa svårigheter fanns hos flera och oralmotoriska svårigheter eller stamning fanns hos några.

Sidan publicerades 2010-03-17 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-28 14:07 av


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Specialpedagogik för grundskolan
  Tillgänglig på webben 18–31 maj

Specialpedagogik för grundskolan

Välkommen till en webbkonferens för dig som möter elever på grundskolan som är i behov av särskilt stöd! Ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.

Det går att minska studieavbrotten

Mellan 2012 och 2018 drev SKL metod- och strukturpåverkansprojektet Plug In, tillsammans med åtta regioner.

Brister i undervisningen

Utmaningen med distansundervisning under pandemin har varit att ha en bra och spontan kommunikation mellan lärare och elev. Samtidigt är förhoppningen att undervisning på distans ska bereda vägen för ett bättre regelverk för fjärrundervisning. Det menar forskaren Anna Åkerfeldt, didaktikforskare vid Stockholms universitet och process- och projektledare Ifous.

Ändringar om sexualitet, samtycke och relationer i läroplanerna

Kunskapsområdet sex och samlevnad byter namn och undervisningen ska ske återkommande i alla skolformer utom i vuxenutbildningen. Det är några av ändringarna i läroplanerna som ska tillämpas från höstterminen 2022.