Dela:

Spelet på fältet. Relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid

Fakta
Disputation

2010-10-08

Titel (sv)

Spelet på fältet. Relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid

Författare

Mikael Londos

Handledare

Tomas Peterson och Lars-Magnus Engström

Institution

Malmö högskola. Lärarutbildningen

Lärosäte

MaH – Malmö högskola

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs Skolportens intervju med Mikael Londos

Svenskt abstrakt:

I denna avhandling Spelet på fältet har intresset riktats mot vad som sker i undervisningspraktiken i ämnet idrott och hälsa. Intervjuer har genomförts med 16 idrottslärare på olika gymnasieskolor med frågor som relaterar till elevers skolverksamhet, i första hand gymnasieskolans obligatoriska kurs idrott och hälsa A. Det är detta intervjumaterial som bildar avhandlingens empiriska underlag och analyseras med inspiration av sociologen Pierre Bourdieus olika begrepp och teorier. Syftet med avhandlingen är att analysera relationen mellan idrottsundervisningen i gymnasieskolan och idrott som utövas på fritiden. Undervisningen i ämnet idrott och hälsa kurs A i gymnasieskolan belyses i relation till faktorer som präglar idrottsfältet. Genom denna analys möjliggörs en förståelse av hur makt etableras i idrottsundervisningen och hur dominerande strukturer upprättas. Avhandlingens frågeställningar riktas således mot vad lärarna värdesätter i sin undervisning, vad som dominerar och premieras, och hur idrottsundervisningen är relaterad till faktorer som präglar idrottsfältet.

Sidan publicerades 2010-09-23 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 16:29 av


Relaterat

Idrottsutövandets estetik: en narrativ studie om meningsskapande och lärande

Det övergripande syftet med Ninitha Maivorsdotters avhandling är att utforska den estetiska upplevelsen inom idrott och dess betydelse för lärande inom idrott.

Meningsskapande samtal. En studie om barns meningsskapande med fokus på processer och innehåll relaterat till förskolans praktik

Ann-Charlott Wank har undersökt hur det går till när barn i förskolan skapar mening i samtal, det vill säga hur barn tillägnar sig ny kunskap genom samtal med andra barn och med pedagoger.

Samma lärare – olika praktiker? En studie av literacy och meningsskapande i grundskolans tidiga ämnesundervisning

Hur organiseras och struktureras undervisning i skolämnena matematik och historia som förutsättningar för literacypraktiker? Det är en av frågorna som Monica Egelström utforskar i sin avhandling.

I det didaktiska spänningsfältet mellan styrning och elevers lärande. En studie av lärares tal om och iscensättning av kursplanemål i en mål- och resultatstyrd skola

Rebecka Florin Sädboms avhandling handlar om lärares tolkning och realisering av kursplanemål i en mål- och resultatstyrd grundskola.

Att utveckla undervisning och lärande i högre utbildning i Mozambique. En studie om pedagogisk utveckling vid Eduardo Mondlane universitetet

Forskaren Marta Mendonca har i sin avhandling undersökt pedagogisk utveckling vid Eduardo Mondlane universitetet i Mozambique.

Att synas och lära utan att synas lära: En studie om underprestation och privilegierade unga mäns identitetsförhandlingar i gymnasieskolan

I Anne-Sofie Nyströms avhandling "Att synas och lära utan att synas lära: En studie om underprestation och privilegierade unga mäns identitetsförhandlingar i gymnasieskolan" undersöks vilka betydelser som utbildning kan ha för unga mäns självbilder och de identiteter de tillskrivs av andra genom att studera högpresterande elevers interaktioner i gymnasieskolan.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Skriftspråkande i förskoleklass och årskurs 1

Syftet med Marianne Skoogs avhandling "Skriftspråkande i förskoleklass och årskurs 1" är att undersöka vilka olika betydelser som erbjuds i den första läs-och skrivundervisningen.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Slöjd som berättelse – om skolungdom och estetiska perspektiv

Huvudsyftet med Esko Mäkeläs avhandling "Slöjd som berättelse - om skolungdom och estetiska perspektiv" är att undersöka estetiska aspekter av skolämnet slöjd.

Ledarskap, makt och känsla. En narrativ studie av unga ledare

Cecilia Åkerbloms avhandling "Ledarskap, makt och känsla. En narrativ studie av unga ledare" handlar om hur unga ledare beskriver sina upplevelser av ledarskap i arbetslivet.

Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som bedömningspraktik i förskolan – En diskursanalys

Syftet med Lise-Lotte Bjervås avhandling "Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som bedömningspraktik i förskolan - En diskursanalys" är att granska hur lärare under gemensamma planeringssamtal talar om förskolebarn med utgångspunkt i sina egna dokumentationer.

”Nästan som en författare” – multimedialt berättande: Utforskande av lärande om och i berättande med inspiration från Vygotskij

Anders Janssons avhandling "Nästan som en författare" - multimedialt berättande: Utforskande av lärande om och i berättande med inspiration från Vygotskij" bygger på ett intresse för undervisning som möjliggör lärande för alla barn, inklusive barn med funktionshinder.

Kulturell fostran: En didaktisk studie av talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning

Syftet med Lotta Brantefors avhandling "Kulturell fostran: En didaktisk studie av talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning" är att klargöra olika föreställningar om kulturella relationer i skola och utbildning, samt potentiella konsekvenser av dessa för barn och ungdomars fostran till att kunna delta som likar i sociala och offentliga livet.

Litteracitet och visuella texter: Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi

Qarin Frankers avhandling "Litteracitet och visuella texter: Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi" undersöker litteracitet och visuella texter i den grundläggande svenskundervisningen för invandrare (sfi).

Emotioner och värdegrundsarbete: Om lärare, fostran och elever i en mångkulturell skola

Syftet med David Lifmarks avhandling "Emotioner och värdegrundsarbete: Om lärare, fostran och elever i en mångkulturell skola" är att beskriva och analysera dilemman som kanuppstå vid tolkningar av och arbete med det värdegrundsuppdrag somstaten genom läroplanen ålägger den svenska skolan.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
VR tar skolan till hemmasittare

Elever med psykisk ohälsa, eller har andra skäl, kan via VR få tillgång till undervisningen och en ökad känsla av närvaro på egna villkor. Både Kungsbacka och Eskilstuna kommun testar just nu att införa tekniken för att stötta elevhälsan.

Growing principals into strategic talent leaders

Why aren’t we guiding principals to be stewards of a crucial resource—teacher talent?

Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Magisk lekvärld för lärande

Med hjälp av en liten, liten gumma skapades en uppskattad lärmiljö på nystartade förskolan Nyckelpigan i Hedemora.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.