Spontaneous online tutoring: Students’ support of their own and other students’ process of inquiry in online text-based tutoring

Malin Jansson har i sin avhandling utforskat hur elever och studenter stödjer sitt eget och andras lärande vid textbaserad handledning via internet.

Fakta
Disputation

2023-04-24

Titel (eng)

Spontaneous online tutoring: Students’ support of their own and other students’ process of inquiry in online text-based tutoring

Författare

Malin Jansson

Handledare

Professor Stefan Hrastinski, KTH Stefan Stenbom, KTH Fredrik Enoksson, KTH

Opponent

Professor Jennifer Richardson, Purdue University, USA

Lärosäte

Kungliga tekniska tögskolan, KTH

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Användning av digital teknik har bidragit till att utbildning blivit alltmer tillgängligt. Digital utbildning har ökat förväntan på elever och studenter att vara självreglerande och ta ett större ansvar för sitt lärande. Forskning har också visat att elever och studenter kan gynnas av att lära tillsammans med andra. Syftet med den här avhandlingen är att utforska hur elever och studenter stödjer sitt eget och andras lärande vid textbaserad handledning via internet. För att analysera konversationerna utvecklades ett kodningsschema för analys av handledning via internet baserat på ramverket ”Relationship of Inquiry”, som är en anpassning av det teoretiska ramverket ”Community of Inquiry”.

Avhandlingen inkluderar fyra artiklar. Den första artikeln fokuserar på utvecklandet av kodningsschemat för ”Relationship of Inquiry”, som senare används i två av de kommande artiklarna. I den andra artikeln vidareutvecklas kodningsschemat för att inkludera elevers uttryck av ”Teaching presence”, samt hur dessa uttryck är relaterade till hur elever stödjer sig själva och andra elever vid problemlösning. Den tredje artikeln fokuserar än mer på hur studenter stödjer sitt eget och andra studenters problemlösning vid textbaserad handledning via internet, där deras meddelanden analyserades med det uppdaterade kodningsschemat. Den fjärde artikeln använder i stället en induktiv ansats. Tematisk analys används för att analysera hur studenter tar ansvar för sin egen och andra studenters problemlösning.

Resultaten visar att elever och studenter spontant tar sig an rollen som handledare. I deras meddelanden där de beskriver vilket problem de har och vad de redan testat eller svarar på andra frågor och bidrar med förslag, uppvisar elever och studenter att de stödjer både sitt egna och andras lärande. Detta demonstrerar att elever och studenter genom att ta ansvar för lärandet i handlarsessionerna kan uppnå metakognitiv utveckling genom själv- och samreglering. Vidare pekar resultaten på att ett kodningsschema med fasta kategorier inte alltid fångar alla delar av den interaktion som sker vid textbaserad handledning via internet. Den tematiska analysen visar att studenter fokuserar på olika aspekter och nivåer av förståelse och lärande medan de stödjer problemlösningen. Avslutningsvis ger denna avhandling råd om hur handledning via internet kan genomföras för att skapa möjlighet för studenter att ta ansvar för sitt eget lärande och uppmuntra studenter att hjälpa varandra.

Sidan publicerades 2023-04-17 13:16 av Susanne Sawander


Relaterat

DIGITAL KURS – Programmering i matematik

Kursledare Mikael Tylmad ger dig i denna kurs grundläggande kunskaper i programmering, samt tekniker för att undervisa och väcka elevernas intresse. I film och text guidas du genom praktiska övningsuppgifter. Flexibel start, tydligt upplägg, kursintyg och tillgång till kursen i 6 månader. JUST NU! Kampanjpris 749 kr ex. moms (ord.pris 996 kr ex. moms).

Vård- och omsorgsprogrammet

Välkommen till en konferens för dig som undervisar på vård- och omdorgsprogrammet! Ta del av föreläsningar som ger fördjupning, forskning och verktyg som rör karaktärsämnen och organisation, både på gymnasiet och i vuxenutbildningen. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser

Ylva Weitz vill med sin avhandling "Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser" fördjupa kunskapen om skolsituationen för barn och ungdomar i samhällsvård.

L’alternance codique dans l’enseignement du FLE. Étude quantitative et qualitative de la production orale d’interlocuteurs suédophones en classe de lycée

Det övergripande syftet med Joakim Stoltz avhandling är dels att kartlägga hur mycket franska respektive svenska som talas i klassrummet av lärare och elever, dels att närmare undersöka i vilka situationer och för vilka ändamål de bägge språken används.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser