Språkhandlingar i flerspråkiga elevers gruppsamtal: en studie av identitetskonstruktion

Sofia Svensson har undersökt både verbala och ickeverbala språkhandlingar som eleverna gör i lärarlösa gruppsamtal.  

Fakta
Disputation

2018-12-07

Titel (sv)

Språkhandlingar i flerspråkiga elevers gruppsamtal: en studie av identitetskonstruktion

Författare

Sofia Svensson

Handledare

Professor Stina Ericsson, Linnéuniversitetet Docent Elisabeth Zetterholm, Stockholms universitet

Opponent

Docent Charlotte Engblom, Uppsala universitet

Lärosäte

Linnéuniversitetet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Sofia Svensson

Svenskt abstrakt:

I svensk kommunal grundskola går idag mer än 27 procent flerspråkiga elever. Att känna till vad dessa elever kan göra med sina språkliga resurser är därför väsentligt för alla som intresserar sig för ungas språkbruk. Syftet med denna språkvetenskapliga avhandling är att undersöka hur flerspråkiga elever i femte klass konstruerar sina egna och varandras identiteter genom verbala och icke-verbala språkhandlingar i gruppsamtal om sina egna skrivna och ritade dagbokstexter utan en närvarande lärare. Gruppdiskussionerna har spelats in i ljud och bild av eleverna själva med diktafoner och pekplattor samt transkriberats av mig som forskare.

Den teoretiska grunden för studien är den socialkonstruktionistiska synen på identiteter som något man gör, snarare än är. De ses som multipla, förhandlingsbara och flexibla processer som konstrueras i och genom interaktion. Detta undersöks genom deltagarnas användning av språkhandlingar i form av initiativ, responser och uppföljningar som bygger på Exchange Structure Model (ESM) kombinerat med interaktionella verktyg från samtalsanalys (CA). Användningen av ESM har utökats i studien för undersökning av icke-verbala språkhandlingar också, eftersom studien tar en multimodal ansats. Zimmermans ramverk med de tre identitetsdimensionerna diskursiva, situerade och bärbara identiteter har applicerats på analysen av språkhandlingar, för att studera elevernas identitetskonstruktioner. Deras användning av kodväxling har studerats i samband med den tredje identitetsdimensionen, här den bärbara identiteten som flerspråkiga.

Resultaten av undersökningen visar att eleverna som grupp inte kan sägas göra sina bärbara identiteter som flerspråkiga relevanta i någon hög grad i gruppdiskussionerna. Ungefär hälften av eleverna gör emellertid sin flerspråkighet relevant lokalt vid ett antal tillfällen, med hjälp av kodväxling som en resurs för att uttrycka känslor och värderingar, utöva makt och åstadkomma ansiktsbevarande effekter o.s.v.

Dessutom visar resultaten genom elevernas identitetskonstruktioner och samkonstruktioner i gruppsamtalen att ömsesidig påverkan föreligger mellan de tre identitetsdimensionerna. Diskursiva identiteter som t.ex. initierande dagboksrapportör, bekräftelsesökare, frågeställare, respondent och uppföljare byggs upp på interaktionernas mikronivå genom att deltagarna använder verbala och icke-verbala språkhandlingar. Dessa identiteter bygger i sin tur upp situerade identiteter tillsammans med befintliga deltagarramar i form av roller som t.ex. ledare, ”dissare”, ”spelevink” och motvillig. Båda dessa identitetsdimensioner bygger upp bärbara identiteter för eleverna som flerspråkiga tillsammans med bakgrundsinformation om deras språkkunskaper. Alla tre dimensionerna påverkar också varandra i omvänd ordning och möjliggör vilka identiteter som kan konstrueras inom respektive dimension och hur det kan göras. Dessutom visar resultaten hur en utvidgad ESM kan användas för att analysera både verbala och icke-verbala språkhandlingar och för att undersöka konstruktionen av alla de tre identitetsdimensionerna.

Studiens resultat visar också att asymmetrier uppstår mellan eleverna i gruppsamtalen när det gäller t.ex. mängden tal- och handlingsutrymme och de roller de intar i gruppsamtalen som t.ex. ledare, ordningshållare, motvillig och spelevink, vilket leder till didaktiska implikationer. Sådana asymmetrier i gruppsamtal skulle kunna undvikas om lärare på förhand tilldelar eleverna olika roller i gruppsamtalen och utifrån denna studie diskuterar med eleverna vilka språkhandlingar som kan vara lämpliga eller mindre lämpliga att göra i en viss roll. Utifrån avhandlingens resultat kan läraren också diskutera hur relationer mellan eleverna i gruppsamtalen kan påverkas av eventuella ansiktshot i interaktionen och hur man kan göra för att undvika sådana hot.

Sidan publicerades 2018-11-27 13:20 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-12-17 13:24 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

”Antiken bara toppen av ett isberg”

Skolverkets förslag om en ny kursplan har diskuterats sedan det blev känt att man ville ta bort undervisningen om antiken – vilket man nu backat från. Men problemen är större än så, enligt historieprofessorn Hans Albin Larsson.

Lärarassistenter ger mer undervisningstid och mindre stress

En ny studie undersöker om lärarassistenter avlastar lärarna. Resultaten visar att lärarna får mer undervisningstid men att de känner mindre psykisk stress.

How charismatic leaders teach by example

Leaders who use a moderate amount of charisma and act with authenticity and accountability while remaining curious to learn more are the most effective, writes Alaina Love. She provides an example of what this kind of leadership looks like in action by describing how a CEO took responsibility for the frustrations managers were feeling.

”Lek är en bra social träning”

Ett forskningsprojekt på Grebyskolans fritidshem gav både samsyn och utvecklad lek. Läs artikeln ur senaste numret av Skolportens magasin här.

18 miljoner kronor till praktiknära skolforskning

Skolforskningsinstitutet har beslutat att bevilja fyra skolforskningsprojekt bidrag på 18 miljoner kronor. Projekten genomförs inom grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Projekten kommer bland annat att studera elevers skrivande, andraspråksutveckling och lässvårigheter i svenska samt problemlösning och svårigheter i matematik.