Språkhandlingar i flerspråkiga elevers gruppsamtal: en studie av identitetskonstruktion

Sofia Svensson har undersökt både verbala och ickeverbala språkhandlingar som eleverna gör i lärarlösa gruppsamtal.  

Fakta
Disputation

2018-12-07

Titel (sv)

Språkhandlingar i flerspråkiga elevers gruppsamtal: en studie av identitetskonstruktion

Författare

Sofia Svensson

Handledare

Professor Stina Ericsson, Linnéuniversitetet Docent Elisabeth Zetterholm, Stockholms universitet

Opponent

Docent Charlotte Engblom, Uppsala universitet

Lärosäte

Linnéuniversitetet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Sofia Svensson

Svenskt abstrakt:

I svensk kommunal grundskola går idag mer än 27 procent flerspråkiga elever. Att känna till vad dessa elever kan göra med sina språkliga resurser är därför väsentligt för alla som intresserar sig för ungas språkbruk. Syftet med denna språkvetenskapliga avhandling är att undersöka hur flerspråkiga elever i femte klass konstruerar sina egna och varandras identiteter genom verbala och icke-verbala språkhandlingar i gruppsamtal om sina egna skrivna och ritade dagbokstexter utan en närvarande lärare. Gruppdiskussionerna har spelats in i ljud och bild av eleverna själva med diktafoner och pekplattor samt transkriberats av mig som forskare.

Den teoretiska grunden för studien är den socialkonstruktionistiska synen på identiteter som något man gör, snarare än är. De ses som multipla, förhandlingsbara och flexibla processer som konstrueras i och genom interaktion. Detta undersöks genom deltagarnas användning av språkhandlingar i form av initiativ, responser och uppföljningar som bygger på Exchange Structure Model (ESM) kombinerat med interaktionella verktyg från samtalsanalys (CA). Användningen av ESM har utökats i studien för undersökning av icke-verbala språkhandlingar också, eftersom studien tar en multimodal ansats. Zimmermans ramverk med de tre identitetsdimensionerna diskursiva, situerade och bärbara identiteter har applicerats på analysen av språkhandlingar, för att studera elevernas identitetskonstruktioner. Deras användning av kodväxling har studerats i samband med den tredje identitetsdimensionen, här den bärbara identiteten som flerspråkiga.

Resultaten av undersökningen visar att eleverna som grupp inte kan sägas göra sina bärbara identiteter som flerspråkiga relevanta i någon hög grad i gruppdiskussionerna. Ungefär hälften av eleverna gör emellertid sin flerspråkighet relevant lokalt vid ett antal tillfällen, med hjälp av kodväxling som en resurs för att uttrycka känslor och värderingar, utöva makt och åstadkomma ansiktsbevarande effekter o.s.v.

Dessutom visar resultaten genom elevernas identitetskonstruktioner och samkonstruktioner i gruppsamtalen att ömsesidig påverkan föreligger mellan de tre identitetsdimensionerna. Diskursiva identiteter som t.ex. initierande dagboksrapportör, bekräftelsesökare, frågeställare, respondent och uppföljare byggs upp på interaktionernas mikronivå genom att deltagarna använder verbala och icke-verbala språkhandlingar. Dessa identiteter bygger i sin tur upp situerade identiteter tillsammans med befintliga deltagarramar i form av roller som t.ex. ledare, ”dissare”, ”spelevink” och motvillig. Båda dessa identitetsdimensioner bygger upp bärbara identiteter för eleverna som flerspråkiga tillsammans med bakgrundsinformation om deras språkkunskaper. Alla tre dimensionerna påverkar också varandra i omvänd ordning och möjliggör vilka identiteter som kan konstrueras inom respektive dimension och hur det kan göras. Dessutom visar resultaten hur en utvidgad ESM kan användas för att analysera både verbala och icke-verbala språkhandlingar och för att undersöka konstruktionen av alla de tre identitetsdimensionerna.

Studiens resultat visar också att asymmetrier uppstår mellan eleverna i gruppsamtalen när det gäller t.ex. mängden tal- och handlingsutrymme och de roller de intar i gruppsamtalen som t.ex. ledare, ordningshållare, motvillig och spelevink, vilket leder till didaktiska implikationer. Sådana asymmetrier i gruppsamtal skulle kunna undvikas om lärare på förhand tilldelar eleverna olika roller i gruppsamtalen och utifrån denna studie diskuterar med eleverna vilka språkhandlingar som kan vara lämpliga eller mindre lämpliga att göra i en viss roll. Utifrån avhandlingens resultat kan läraren också diskutera hur relationer mellan eleverna i gruppsamtalen kan påverkas av eventuella ansiktshot i interaktionen och hur man kan göra för att undvika sådana hot.

Sidan publicerades 2018-11-27 13:20 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-12-17 13:24 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.

Evolution: as a religious professor of science education, we need to rethink how we teach it

It is not for educators to forcefully convert doubters into accepting evolution, but to build an inclusive classroom that respects religious students’ beliefs.

A strong finish to the school year

Smart ideas for keeping students engaged as summer arrives.

Alma Memisevic: De inkluderade – Samtidens oönskade barn

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

What’s the right age to quit maths?

Unlike in many other countries, young people in the US must take maths until they leave school. Now arts students in New York are staging a rebellion over it. So what is the right time to quit studying maths?