Språkhandlingar i flerspråkiga elevers gruppsamtal: en studie av identitetskonstruktion

Sofia Svensson har undersökt både verbala och ickeverbala språkhandlingar som eleverna gör i lärarlösa gruppsamtal.  

Fakta
Disputation

2018-12-07

Titel (sv)

Språkhandlingar i flerspråkiga elevers gruppsamtal: en studie av identitetskonstruktion

Författare

Sofia Svensson

Handledare

Professor Stina Ericsson, Linnéuniversitetet Docent Elisabeth Zetterholm, Stockholms universitet

Opponent

Docent Charlotte Engblom, Uppsala universitet

Lärosäte

Linnéuniversitetet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Sofia Svensson

Svenskt abstrakt:

I svensk kommunal grundskola går idag mer än 27 procent flerspråkiga elever. Att känna till vad dessa elever kan göra med sina språkliga resurser är därför väsentligt för alla som intresserar sig för ungas språkbruk. Syftet med denna språkvetenskapliga avhandling är att undersöka hur flerspråkiga elever i femte klass konstruerar sina egna och varandras identiteter genom verbala och icke-verbala språkhandlingar i gruppsamtal om sina egna skrivna och ritade dagbokstexter utan en närvarande lärare. Gruppdiskussionerna har spelats in i ljud och bild av eleverna själva med diktafoner och pekplattor samt transkriberats av mig som forskare.

Den teoretiska grunden för studien är den socialkonstruktionistiska synen på identiteter som något man gör, snarare än är. De ses som multipla, förhandlingsbara och flexibla processer som konstrueras i och genom interaktion. Detta undersöks genom deltagarnas användning av språkhandlingar i form av initiativ, responser och uppföljningar som bygger på Exchange Structure Model (ESM) kombinerat med interaktionella verktyg från samtalsanalys (CA). Användningen av ESM har utökats i studien för undersökning av icke-verbala språkhandlingar också, eftersom studien tar en multimodal ansats. Zimmermans ramverk med de tre identitetsdimensionerna diskursiva, situerade och bärbara identiteter har applicerats på analysen av språkhandlingar, för att studera elevernas identitetskonstruktioner. Deras användning av kodväxling har studerats i samband med den tredje identitetsdimensionen, här den bärbara identiteten som flerspråkiga.

Resultaten av undersökningen visar att eleverna som grupp inte kan sägas göra sina bärbara identiteter som flerspråkiga relevanta i någon hög grad i gruppdiskussionerna. Ungefär hälften av eleverna gör emellertid sin flerspråkighet relevant lokalt vid ett antal tillfällen, med hjälp av kodväxling som en resurs för att uttrycka känslor och värderingar, utöva makt och åstadkomma ansiktsbevarande effekter o.s.v.

Dessutom visar resultaten genom elevernas identitetskonstruktioner och samkonstruktioner i gruppsamtalen att ömsesidig påverkan föreligger mellan de tre identitetsdimensionerna. Diskursiva identiteter som t.ex. initierande dagboksrapportör, bekräftelsesökare, frågeställare, respondent och uppföljare byggs upp på interaktionernas mikronivå genom att deltagarna använder verbala och icke-verbala språkhandlingar. Dessa identiteter bygger i sin tur upp situerade identiteter tillsammans med befintliga deltagarramar i form av roller som t.ex. ledare, ”dissare”, ”spelevink” och motvillig. Båda dessa identitetsdimensioner bygger upp bärbara identiteter för eleverna som flerspråkiga tillsammans med bakgrundsinformation om deras språkkunskaper. Alla tre dimensionerna påverkar också varandra i omvänd ordning och möjliggör vilka identiteter som kan konstrueras inom respektive dimension och hur det kan göras. Dessutom visar resultaten hur en utvidgad ESM kan användas för att analysera både verbala och icke-verbala språkhandlingar och för att undersöka konstruktionen av alla de tre identitetsdimensionerna.

Studiens resultat visar också att asymmetrier uppstår mellan eleverna i gruppsamtalen när det gäller t.ex. mängden tal- och handlingsutrymme och de roller de intar i gruppsamtalen som t.ex. ledare, ordningshållare, motvillig och spelevink, vilket leder till didaktiska implikationer. Sådana asymmetrier i gruppsamtal skulle kunna undvikas om lärare på förhand tilldelar eleverna olika roller i gruppsamtalen och utifrån denna studie diskuterar med eleverna vilka språkhandlingar som kan vara lämpliga eller mindre lämpliga att göra i en viss roll. Utifrån avhandlingens resultat kan läraren också diskutera hur relationer mellan eleverna i gruppsamtalen kan påverkas av eventuella ansiktshot i interaktionen och hur man kan göra för att undvika sådana hot.

Sidan publicerades 2018-11-27 13:20 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-12-17 13:24 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Begrepp i tiden: utforma

Förklarat av Alicia Eriksson, speciallärare i Karlskoga. ”I stället för att anpassa verksamheten ­utifrån de elever med allra störst behov av ­särskilt stöd utformar vi redan från början verksamheten så att den kan tillgodogöras av alla elever”, säger hon.

RFSU:s metodbank för undervisning om sex och relationer

RFSU har varit experter på sexualundervisning i snart 100 år. Nu har vi samlat våra bästa metoder i en kunskapsbank för dig som är lärare. Här får du den inspiration och de verktyg du behöver för att ge alla elever den goda sexualundervisning de har rätt till. Lycka till!

Förskolan där barnen programmerar robotar

Ettåringar som programmerar i förskolan är ingen utopi, digitalisering är en del av förskolans läroplan sedan den 1 juli i år. På förskolan Lilla Tollare i Nacka lär sig barnen programmering på förskolans gård.

Krossar myterna i skolan: ”Gör undervisning sämre”

Schack gör barn bra på logiskt tänkande och de klarar av digital multitasking bättre än vuxna. Eller? En rad myter präglar både undervisningen och hur vi ser på lärande, konstaterade en grupp inlärningsforskare.

The hotter the planet grows, the less children are learning

Hotter temperatures affect students’ ability to learn, according to an analysis by R. Jisung Park, an environmental and labor economist at UCLA’s department of Public Policy and the Luskin Center for Innovation. Data shows, however, that snow days did not affect learning.