Språkliga redskap – språklig beredskap – En praktiknära studie om elevers ämnesspråkliga deltagande i ljuset av inkluderande undervisning

Maria Rubin vill med sin forskning visa på möjligheter och hinder avseende gymnasieelevers ämnesspråkliga deltagande i undervisningen.

Fakta
Disputation

2019-06-05

Titel (sv)

Språkliga redskap – språklig beredskap – En praktiknära studie om elevers ämnesspråkliga deltagande i ljuset av inkluderande undervisning

Författare

Maria Rubin

Handledare

Professor Jonas Aspelin, Malmö universitet Professor Maaike Hajer, Malmö universitet

Opponent

Professor Åsa Wedin, Högskolan Dalarna

Lärosäte

Malmö universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Maria Rubin

Abstract in English:

The aim of the study is to shed light on opportunities and constraints regarding the pupils´ participation in subject-specific discourse in the classroom. The thesis has its point of departure in two areas of research, namely research on inclusion and research on content teaching in multilingual classes and, in particular, content based approaches for second language learners. These converge in common issues concerning where and how pupils are provided with the prerequisites for participation in regular instruction. The objective of the study is also to discuss the prerequisites of an inclusive instruction in terms of inclusive didactic building blocks. The teaching context is that of the shared programme subject, Medicine, in the vocational upper secondary school Health and Social Care Programme. By way of various actions the instruction evolves in the direction of language oriented content teaching and language oriented learning activities are conducted. Research endorses educational methods, and the pivotal role of teachers in these methods, that support pupils´ linguistic and cognitive development through an explicit focus on academic language proficiency. The theoretical framework is rooted in socio-cultural perspectives on language, second language development and learning. The study is designed as a practice-based action research study where the researcher collaborates with three teachers who are motivated to develop their language oriented content teaching. The action research project aims to support the participants in their joint formulation and reflection on development needs in their own practices and is directed both towards the professional development of the teachers and the development of their practices.

The results from the exploratory phase answer the question about what it is that characterises the teachers´ typical learning activities in the classroom, as well as the opportunities and constraints that exist for the students’ participation in subject-specific discourse. Typical learning activities are characterised by the striving of the teachers’ to support the pupils’ understanding of the subject-specific language. Opportunity arises for the pupils to participate in subject-specific discourse given that the teacher and pupils ascribe the same signification to the words. The pupils’ associations and the lack of contextualisation in the content classroom threaten to constrain the pupils´ participation. The pupils’ participation is constrained when the pupils lack strategies and understanding of the content of the text. The results from the second phase answer the question about the opportunities and challenges that emerge for the pupils’ participation in subject-specific discourse when the learning activities in the classroom become language oriented. The actions are planned and carried out on the basis of the development needs defined by the teacher in her practice. Four language oriented learning activities are organised for whole classes and smaller groups alike. During the first two language oriented learning activities new opportunities emerge for the pupils to participate in subject-specific discourse when the teacher asks them to first repeat a statement so as to then write a joint formulation thus providing an opportunity for a joint construction zone. During the third and the fourth actions, opportunities are created for the pupils to participate in subject-specific discourse with the whole class after the pupils have named separate words, and the teacher opens up for continued discussion. Through the language oriented content teaching, the focus is directed to the functional side of language. The results show that it is very demanding for individual teachers to test and change their teaching practices, and reveal constraints regarding framework factors and organisational issues. Moreover, the results reveal the importance of opportunities for teachers to reflect upon, and to question their practice, and to assume an investigatory approach so as to increase their knowledge and further integrate language oriented content teaching. Finally, in the thesis, a re-analysis is conducted in the light of Marianis’ model of High challenge High support. The results point to an expectation that the pupil already possesses sufficient familiarity with different tools to be able to participate unaided. Furthermore, the pupils’ participation in subject-specific discourse is constrained when pupils and teachers assign different meanings to words. In spite of the teacher’s planning and macro-scaffolding, the teacher also needs to improvise in the moment and support pupils by micro-scaffolding. The re-analysis shows how complicated it is for the teacher, in spite of the language orientation, to both support and challenge different pupils and to bring about a movement between different levels of challenge and support. During the action research process the teacher becomes steadily more aware of pupils in need of various forms of support and challenge, at the same time as the dilemma arises as to whom the teacher should prioritize and plan for. The complexity can be understood on the basis of what Biesta calls Internal Exclusion, that is, that students can participate without having access to the subject content. In this complexity, second language didactics, inclusion and special needs education all converge in a constant process of meeting pupils´ needs, needs that arise through diversity in the classroom.

A prerequisite for an inclusive teaching of school subjects is that the teacher understands the individual differences within the subject-specific teaching. Finally, the discussion reflects on how inclusive building blocks can support teachers’ striving towards an inclusive working practice in which they promote secure forms of collaboration, support a developing autonomy, respond to, and make visible, the pupil’s (pre)understanding in the moment, support the creation of the pupils’ social relationships plan for an ongoing movement between support and challenge, plan for the diversity of the students and for students with difficulties, plan for pupils’ active participation in subject-specific discourse, and promote peer support to meet diversity. A general result from the study illustrates that qualitative aspects of pupils’ participation are pivotal for inclusive education.

Sidan publicerades 2019-06-14 09:51 av Susanne Sawander


Relaterat

Gymnasieelever i behov av särskilt stöd, 7-8 nov i Stockholm

Ta del av föreläsningar om språkutveckling, ungdomars generella hjärnutveckling, självreglering och beteendeproblematik samt specialpedagogens roll! Vi erbjuder en givande mix av forskningsbaserade föreläsningar och praktiska erfarenheter med fokus på elever i svårigheter under gymnasietiden. Välkommen!

Grund- och gymnasiesärskolan, 12-13 november i Stockholm

Ta del av aktuella föreläsningar om praktiska exempel på ämnesövergripande undervisning, bfl och hur det fungerar i särskolans lärmiljö och hur digitala verktyg kan utmana elever på olika utvecklingsnivåer. Konferensen berör också sex- och samlevnadsundervisning i särskolans praktik och hur man skapar en tillgänglig undervisning för elever med syn- eller hörselnedsättning. Missa inte högaktuella och intressanta dagar!

Elevinflytande i gränslandet mellan didaktik och makt – en studie av undervisningspraktiken i tre grundskolor

Linda Eriksson har i sin avhandling utforskat elevinflytande som didaktisk praktik.

Ord och inga visor: konstruktioner av förskolebarnet i kunskapsekonomin

Magdalena Sjöstrand Öhrfelt undersöker hur förskolebarn konstrueras i policytexter och hur de konstruktionerna, både legitimeras av och i sig legitimerar förändringar av förskolan som institution.

Kan man räkna med PISA och TIMSS?: Relevansen hos internationella storskaliga mätningar i matematik i en nationell kontext

Samuel Sollerman vill med sin avhandling bidra med kunskaper om relevansen hos internationella storskaliga mätningar i matematik, när dessa ska användas och tolkas i en nationell kontext.

Språkliga gemenskaper och minoritetsspråkiga barn i svensk förskola

Ellinor Skaremyrs avhandling ökar kunskapen om hur förskolan bättre kan stödja minoritetsspråk i sin verksamhet.

Utbildning och hälsa i nationens intresse: Styrningsteknologier och formering av en förädlad befolkning

Erika Åkerblom har i sin avhandling utforskat hur utbildning och hälsa opererar som styrningsteknologier riktade mot befolkningen inom dagens förädlingsdiskurs.

Lärande av rörelseförmåga i idrott och hälsa ur ett praktikutvecklande perspektiv

Heléne Bergentoft har utforskat hur samband mellan undervisning och lärande av rörelseförmåga i skolämnet idrott och häälsa kan utvecklas och transfereras genom praktikutvecklande forskning.

Återkoppling i analoga och digitala klassrum: Spänningsfyllda verksamheter i samhällskunskapsundervisning

Agneta Grönlunds avhandling handlar om samhällskunskapslärares bedömningsarbete som utgörs av återkoppling till elever.

Flytande inflytande: Affektiva relationer mellan barn och miljön i förskolan

Kristin Ungerbergs avhandling bidrar med ökad kunskap om hur de yngsta barnens inflytande i förskolan kan ta form genom deras kroppsliga relationer med förskolans miljö.

Läroböcker, demokrati och medborgarskap. Konstruktioner i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet

Hur konstrueras demokrati och medborgarskap i läroböckernas kunskaps- och föreställningssystem? Det är en av frågeställningarna som Kurt Wicke utforskar i sin avhandling.

Samma lärare – olika praktiker?: en studie av literacy och meningsskapande i grundskolans tidiga ämnesundervisning

Hur organiseras och struktureras undervisning i skolämnena matematik och historia som förutsättningar för literacypraktiker? Det är en av frågorna som Monica Egelström utforskar i sin avhandling.

Skolmusikalen: om möten, makt och musik i två skolmusikalprojekt i årskurs nio

Ett skolmusikalprojekt förstärker den inriktning av undervisning som redan finns på en skola. Det visar Lorentz Edberg som följt två svenska skolmusikalprojekt.  

Skriftlig lärarrespons för vuxna nybörjare i svenska som andraspråk: teoretiska perspektiv, responspraktik och uppfattningar

Liivi Jakobsons avhandling visar att andraspråksstuderande tar lärarresponsen på allvar. De studerande förväntar sig och uppskattar allsidig respons på sina texter men ser responsen på språklig korrekthet som viktigast.

Skrivande och blivande: konstruktioner av skönlitterärt skrivande i handböcker och läromedel 1979-2015

Sofia Pulls har undersökt hur skönlitterärt skrivande och skrivande subjekt konstrueras i handböcker och läromedel för skrivande, publicerade i Sverige åren 1979–2015.

Bland stenyxor och tv-spel: Om barn, historisk tid och när unga blir delaktiga i historiekulturen

Joel Rudnert har i sin forskning undersökt hur barn utvecklar förmågan att orientera sig i historisk tid och dekommunikativa sammanhang där historia produceras, förmedlas och konsumeras.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

När AR kom till skolan

För många barn och ungdomar innebär ”augmented reality”, AR, eller förstärkt verklighet, i undervisningen ett bättre sätt att ta till sig ny kunskap. På Stenkulaskolan i Malmö har lärarna och skolledningen valt att metodiskt väva in AR på lektionerna och de ser många konkreta fördelar.

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

Ledarskapsutveckling sker i vardagen

Ledarskapsutveckling är så mycket mer än ledarskapskurser. Ledarskapsutveckling kan med fördel också ske i det dagliga arbetet, exempelvis genom förändringar i arbetsuppgifter, roller eller organisatoriska förändringar, visar forskning från Jönköping university.

How automation could change teaching, learning

Technology could change the role of teachers for the better, according to Thomas Arnett, senior research fellow in education for the Christensen Institute.

Dokumentation med fel fokus?

Riskerar vi att prioritera kunskap ­framför utveckling? Det menar forskar­skolan Små barns lärande, där fem förskollärare lagt fram var sin licentiat­avhandling om dokumentation – och fått blodad tand som forskare!