Språkstudier som utbildningsstrategi hos grundskoleelever och deras familjer

Vilka elever väljer att investera i språkstudier sett till deras kön, sociala ursprung, nationella bakgrund och studieframgång? Det är en av frågorna som Josefine Krigh undersöker i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2019-11-29

Titel (sv)

Språkstudier som utbildningsstrategi hos grundskoleelever och deras familjer

Författare

Josefine Krigh

Handledare

Docent Ida Lidegran, Uppsala universitet Docent Ylva Bergström, Uppsala universitet Emil Bertilsson, Uppsala universitet

Opponent

Professor emeritus Kenneth Hyltenstam, Stockholms universitet

Institution

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Lärosäte

Uppsala universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Josefine Krigh

Abstract in English:

This investigation has sought to understand and explain the investments made by compulsory school pupils and their families’ stances towards the study of modern foreign languages (English not included). Which pupils (with regard to gender, social and national background and grade point average) chose to invest in the study of modern foreign languages? What strategies pertaining to the study of modern foreign languages did families from different backgrounds develop and how can these differences be understood? The conceptual tools, capital and strategy, developed by Pierre Bourdieu were used. The analysis utilizes national register data as well as questionnaires and family interviews conducted in Uppsala and Southern Dalarna. Analysis of register data identifies language study as a socially differentiated practice, especially with regard to which pupils attained a final grade. Most pupils began studying a modern foreign language.  Predominantly children from upper middle class families, particularly daughters, persisted and achieved the highest grades. Lower middle class and working class children had higher deselection rates and lower grades – especially sons. The gap between daughters and sons was most prevalent within the working class, and less so for the well-educated upper middle class. Resource-rich families resembled one another across the two regions, barring grade point average, which was higher among Uppsala pupils.

The geometric data analysis generated a space of resource-rich families’ stances on modern foreign languages and language teaching. In Uppsala, well-educated families and families with plenty of transnational capital held positive views towards modern foreign languages and language teaching’s cultural and formalistic aspects, yet they held negative views towards grades and grading. The opposite was true for families with lesser amounts of educational capital. In Southern Dalarna, well-educated families valued modern foreign languages as useful whilst families with lesser educational capital emphasised English as the most important language. The more the families had invested in education, the more positive they were towards cultural and formalistic aspects of language teaching. Grades did not hold the same value for Southern Dalarna families. Language study is both a national and a transnational investment that reinforces other types of capital: cultural, educational and transnational.

 

Sidan publicerades 2019-11-11 11:38 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-12-09 15:26 av Susanne Sawander


Relaterat

Fortbildning för dig som undervisar i svenska, 19-20 mars

Två koncentrerade dagar för dig som undervisar i svenska på högstadiet eller gymnasiet! Ta del av föreläsningar om bl. a. likvärdig bedömning av läsförståelse, grammatiska verktyg som utvecklar elevernas texter, källkritik, genvägar för elevaktiv retorikundervisning samt strategier för framgångsrik skrivundervisning.

Källkritik i fokus, 28 januari i Stockholm

Ämnesövergripande dag för dig som vill fördjupa dig inom källkritik. Ta del av praxisnära föreläsningar om hur man kan avslöja nätets falska påståenden, nyhetsmedias kompetens inom källkritik - är det så bra som man kan förutsätta. Och hur kan du uppdatera din undervisning om källkritik? Välkommen!

Muslimska kvinnors mobilitet : Möjligheter och hinder i de liberala idealens Sverige

Nina Jakku har undersökt muslimska kvinnors erfarenheter av bemötanden och representationer av dem i Sverige – i vardagslivet och när de intar offentliga roller i sammanhang som utbildningsväsendet och arbetslivet.

Att möta det levda: Möjligheter och hinder för förståelse av levd religion i en studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning

Thérèse Halvarson Britton har undersökt elevers förståelse av religion och religiositet och hur religionskunskapsundervisning i samband med studiebesök kan bidra till en sådan förståelse.

Innerstadsgymnasierna: En studie av tre elitpräglade gymnasieskolor i Stockholm och deras positionering på utbildningsmarknaden

Eric Larsson har forskat om hur elitpräglade gymnasieskolor påverkas av och förhåller sig till gymnasiemarknaden och hur elevernas väljer skola.

Historia på högstadiet: Historiekulturella yttringar i och utanför ett klassrum i Sverige hösten 2009

Hans Olofsson har undersökt hur högstadiets historieämne – förstått som en historiekulturell yttring – konstrueras och förändras över tid.

Vardagsvåld, mobbning och mobbningsförebyggande arbete i svensk skolkontext

Det pedagogiska bidraget i Paula Larssons är en förståelse för att mobbning är vardagsvåld vilket innebär en helt annan dignitet för skolans demokratiska uppdrag.

Algebrasvårigheter ur elev- och lärarperspektiv: Om hinder i lärandesituationer och utmaningar i undervisningssituationer

Birgit Gustafsson vill med sin avhandling fördjupa förståelsen för algebrasvårigheter sett ur elevperspektiv och lärarperspektiv.

Vad händer i lärares kollegiala samtalspraktik? En studie av mötet mellan en nationell kompetensutvecklingsinsats och en lokal fortbildningspraktik

Veronica Sülau har undersökt de samband som råder mellan en statlig kompetensutvecklingsinsats och den lokala fortbildningspraktiken för lärare.

I skrivandets spår: elever skriver i SO

Christina Lindh vill med sin avhandling beskriva och förstå vad som utmärker skrivpraktiker i SO.

Elever i matematiksvårigheter: Lärare och elever om låga prestationer i matematik

Det finns ett stort behov av evidensbaserade interventionsprogram för elever med låga prestationer i matematik. Det konstaterar Ingmar Karlsson som forskat om elever med matematiksvårigheter.

Textsamtalens möjligheter och begränsningar i språkligt heterogena fysikklassrum

Jenny Uddling vill med sin avhandling bidra med kunskaper om lärares didaktiska val i samband med textsamtal i språkligt heterogena fysikklassrum, där flera elever är andraspråkselever.

Omöjligt uppdrag. Om rättslig styrning och normkollisioner i skolans kompensatoriska uppdrag

Hur har kollektivistiska och individualistiska värden manifesterats i den rättsliga styrningen av skolans kompensatoriska uppdrag? Det är en av frågorna som David Ryffé undersöker i sin avhandling.

Om historieämnets politiska dimension: diskursiva logiker i didaktisk praktik

Andreas Mårdh vill med sin avhandling ta ett samlat grepp om det svenska historieämnets politiska dimension.

Lära historia genom källor: Undervisning och lärande av historisk källtolkning i grundskolan och gymnasieskolan

Patrik Johanssons avhandling undersöker innebörden av att kunna tolka historiska källor och vilka svårigheterna är när elever ska lära sig detta.

Skriva historia. Literacyförväntningar och elevtexter i historieämnet på mellan- och högstadiet

Susanne Staf har utforskat centrala aspekter av de literacyförväntningar som elever i grundskolan möter i historieämnet.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

En dator per elev ger vare sig sämre eller bättre studieresultat

Högstadieelever som får en egen dator genom skolan får varken bättre eller sämre studieresultat än andra. Det visar en ny rapport från IFAU. Däremot finns tendenser till ökade resultatskillnader mellan barn till föräldrar med olika utbildningsnivå.

”Tillit i stället för kontroll – hur kan styrsystemen göras om?”

Tillitsbaserad styrning av Jonas Österberg och antologin Ett annorlunda ledarskap, där ett antal statsvetare skriver om chefskap i offentlig förvaltning, är ämnena för denna litteraturkrönika. Att ansvarsutkrävande från huvudmannen ska ersättas av stöd till rektorerna är en spännande tes, skriver läraren och organisationskonsulten Peter Fowelin.

Ny podcast om pedagogisk forskning

De första avsnitten av podcasten Poddagogen som görs i samarbete med Skolporten finns nu tillgängliga. I varje avsnitt intervjuas nydisputerade forskare inom utbildningsvetenskap och tanken med podden är att sprida nya forskningsresultat inom området.

Övertolkad?

Hjärnforskaren Torkel Klingberg har blivit en galjonsfigur för motståndet mot skolans digitalisering. Men det han strävar efter är att revolutionera skolan med hjälp av digitala verktyg.

5 ways to combat classroom isolation

After recognizing that he and his students lacked global awareness, third-grade teacher Michael Dunlea says he found ways to engage students in the world around them and curb classroom isolation. In this blog post, he shares five strategies he adopted, including using online platforms to connect with scientists and engaging with virtual classroom partners and pen pals.